Magnus Lindgren – författare

Denna bok tar ytterligare ett steg mot att öka kunskapen om brottsoffer i samhället genom att lyfta fram situationen för vissa särskilt sårbara brottsoffer. Exempel på grupper som till följd av social position, våldets struktur, offrets ålder och resurser, brottets karaktär etc. uppvisar särskilda reaktioner, problem och behov, är marginaliserade grupper, funktionshindrade, offer för homofobiska och rasistiska brott, resenärer, äldre, kvinnor, barn och ungdomar, samt unga flickor och kvinnor med invandrarbakgrund. Dessa grupper behandlas utförligt i separata kapitel.

Boken inleds med en historisk tillbakablick samt en beskrivning av brottsofferperspektivet utifrån grundläggande mänskliga rättigheter. Vidare redogörs för kunskapen om upprepad viktimisering, som kan ses som en brobyggare mellan det brottsförebyggande- och det brottsstödjande arbetet.

Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom rättsväsendet samt inom hälso- och sjukvården och den sociala sektorn. Andra som kan ha utbyte av innehållet är personer som i sina yrken möter grupper som beskrivs i boken; verksamma inom hemtjänsten, åldringsvården, gruppboende, Stadsmissionen, Frälsningsarmén etc. Boken kan med fördel även användas som utbildningsmaterial vid folkhögskolor och studiecirklar samt för personer engagerade i ideella organisationer och lokala brottsförebyggande råd. Slutligen kan journalister, politiker och den samhällsintresserade allmänheten ha intresse av bokens innehåll.

Innehållsförteckning: 1. Inledning, Författare: Fil. mag. Magnus Lindgren, Polisöverintendent Karl-Åke Pettersson och Kriminalkommissarie Bo Hägglund (Stockholm) 2. Historisk tillbakablick, Författare: Fil. dr. Jenny Björkman (Uppsala) 3. Mänskliga rättigheter, Författare: Professor emeritus Hans Klette (Lund) 4. Upprepad utsatthet, Författare: Fil. lic. Malena Carlstedt (Stockholm) 5. De glömda brottsoffren utsatthet för brott bland marginaliserade grupper, Författare: Kriminolog Staffan Litzén (Stockholm) 6. Kulturella stereotypier och våldsoffrens utsatthet, Författare: Fil. dr. Paulina de los Reyes (Uppsala) 7. Brottsdrabbade resenärer, Författare: Jurist Anna Wergens (Umeå) 8. Brottsoffer med funktionshinder, Författare: Leg. läk., fil. dr. Barbro Lewin (Uppsala) 9. Offer för rasistiska brott, Författare: Journalist Anna-Lena Lodenius (Stockholm) 10. Offer för homofobiska brott, Författare: Fil. dr. Eva Tiby (Stockholm) 11. Äldre som brottsoffer, Författare: Socionom Olaug Nesje Juklestad (Norge) och leg. psykoterapeut Hjelde Eriksson (Umeå) 12. Mäns våld mot kvinnor, Författare: Leg. läk. docent Gun Heimer och Informatör Barbro Posse (Uppsala) 13. Barn och ungdomar som brottsoffer, Författare: Debattör Barbro Hindberg (Stockholm) 14. Brottsoffer i fokus förslag till förbättringar, Författare: Fil. mag. Magnus Lindgren, Polisöverintendent Karl-Åke Pettersson och Kriminalkommissarie Bo Hägglund (Stockholm) Bilagor.

There is a great need in Europe today to improve the support for crime victims, for example abused women and children, victims of racist and homophobic crimes and, not least, the hundreds of thousands of victims of transnational trafficking in human beings.

The present book, which is one of the first European textbooks on crime victim issues, can be seen as a contribution to the development work being done in this field. It describes crime victims needs and reactions and how the police and other stakeholders in the community can improve victim support at the local level. The book also comprises an up-to-date account of victimological research and the debate and developments in the field.

As Sweden is at the forefront of the development of crime victim support this book sometimes takes as a starting point conditions in that country. The accounts of the work being done in Sweden also illustrate how crime victim issues are dealt with in a democracy.

Victims of Crime is intended for students at police academies and police service professionals, as well as for professionals in other legal system services and the public health and social welfare sectors. It could also be used in the training of NGO professionals. Others who might find the book useful are journalists, politicians and members of the public interested in social issues.

The book was produced in co-operation with ODIHR (OSCE Office for Democratic Institutions and Human Rights).

Magnus Lindgren: Researcher at the Department of Psychology, Stockholm University, and Associate Professor at the Swedish National Police Academy.

Karl-Åke Pettersson: Deputy Police Commissioner, Swedish National Police Board, and EU advisor in Macedonia.

Bo Hägglund: Chief Inspector and expert on crime victim matters at the Swedish National Police Board.

Mycket tyder på att det har varit svårt att i praktiken utforma verksamheten i enlighet med statsmakternas intentioner. Det förefaller med andra ord finnas ett glapp mellan teori och praktik. Frågan är emellertid om dessa problem är unika för brottsofferområdet eller om det snarare handlar om generella problem inom rättsväsendet, vilket gör det svårt att få genomslag för nya arbetssätt och få gehör för ”nya” områden.

I boken diskuteras olika hinder mot och möjligheter för att i praktiken omsätta statsmakternas intentioner inom brottsofferområdet. Beror svårigheterna på resursbrist, bristande intresse eller otillräcklig kunskap? Eller finns det andra och kanske mer strukturella och organisatoriska förklaringar? Och vilka möjligheter finns? Handlar det om förbättrad lagstiftning, hårdare tag mot gärningsmän eller andra åtgärder för att i praktiken få genomslag för prioriteringarna?

Framställningen bygger dels på empiriska studier som innefattar ett stort antal brottsoffer, dels på en omfattande genomgång av tidigare forskning och arbeten inom området.

Magnus Lindgren är viktimolog och verksam vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet samt vid Rikspolisstyrelsen.

Stiftelsen har låtit journalisten Yamile Lindgren intervjua några av Sveriges ledande experter, såväl forskare som praktiker, inom trygghetsområdet. Syftet är att ge en lägesbeskrivning av situationen när det gäller stöd till brottsdrabbade och brottsförebyggande arbete. Experterna delar med sig av sina personliga erfarenheter och kunskaper. Läsaren kommer att se att de presenterar många goda förslag som egentligen skulle kunna implementeras omgående utan några större kostnader. Men samtidigt beskriver experterna vilka hinder som de uppfattar föreligga för att på allvar komma framåt inom detta viktiga samhällsområde, i dessa delar kan boken därför ses som ett inlägg i samhällsdebatten.

Stiftelsen hoppas att boken med sin lägesbeskrivning kommer att läsas och användas av personer som är verksamma inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skolan och olika medier. Andra grupper som kan ha nytta av boken är företrädare för ideella organisationer, för näringslivet och för politiska partier. Beträffande de senare torde ledamöter i polisstyrelser, lokala brottsförebyggande råd och fullmäktigeförsamlingar kunna ha särskilt intresse av de viktiga frågeställningar som beskrivs och diskuteras i boken.

Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO (non-govermental organiszation) som drivs i form av en allmännyttig stiftelse av folkrörelsekaraktär. Stiftelsen bildades år 2008 med målsättningen att på olika sätt flytta fram positionerna för de som drabbas av brott och för att utveckla det brottsförebyggande arbetet i vårt land. Stiftelsens vision är att Sverige även i framtiden ska vara ett av världens bästa länder att bo, vistas och verka i. Ett av hoten mot denna vision är en ökande brottslighet. Det gäller inte minst den organiserade brottsligheten som hotar rättsstaten och ytterst våra demokratiska värden.

Yamile Lindgren är journalist, styrelseledamot i Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade (RAV) samt press- och informationsansvarig för Stiftelsen Tryggare Sverige.

Karl-Åke Pettersson är jur.kand. och f.d. polischef. Han har bland annat arbetat som polislärare, byråchef vid Rikspolisstyrelsen och biträdande länspolismästare. Han är ordförande för Stiftelsen Tryggare Sverige.

Magnus Lindgren är kriminolog, brottsofferforskare (fil.dr.) och polis. I dag är han dessutom generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige.

Kunskapen om att en liten grupp drabbas av många brott är en viktig utgångspunkt i polisens brottsförebyggande och brottsofferstödjande arbetet. Genom att sätta in åtgärder bland dem som redan drabbats skapas möjligheter att dels förebygga en inte oväsentlig del av alla brott, dels hjälpa dem som kanske bäst behöver stöd. Detta förutsätter att de åtgärder som vidtas är väl underbyggda och anpassade efter de för situationen unika behoven.

I den här rapporten presenteras en undersökning om polisens arbete med våld mot kvinnor. Resultaten visar att endast tre av 21 polismyndigheter har upparbetade rutiner m.m. som säkerställer att strukturerade hot- och riskbedömningar genomförs i majoriteten av de anmälningar som rör våld mot kvinnor. Utmärkande för dessa tre myndigheter är bland annat att arbetet bedrivs i enlighet med framtagna tjänsteföreskrifter och att verksamheten genomsyras ett helhetsperspektiv. Dessutom har berörd personal genomgått adekvat utbildning.

Motsvarande rutiner saknas emellertid vid majoriteten av landets polismyndigheter. I många av dessa myndigheter överlåts beslut om lämpliga skyddsåtgärder och andra insatser för våldsdrabbade kvinnor till den enskilde tjänstemannen, som fattar dessa beslut utifrån sina egna värderingar, sitt eget omdöme och ofta, sin egen magkänsla.

Tryggare Sverige en partipolitiskt och religiöst obunden NGO (non-governmental organization) som drivs i form av en allmännyttig stiftelse av folkrörelsekaraktär. Stiftelsen bildades år 2008 med målsättningen att förbättra situationen för de som drabbas av brott och för att utveckla det brottsförebyggande arbetet i vårt land.