Marcus Persson – författare

Människan gör samhället – formar, utvecklar, bevarar. Men samhället gör också människan – människan formas och utvecklas i och genom samhället. Detta är den klassiska sociologins stora insikt. Sociologins klassiker presen­terar tjugotvå sociologiska tänkare som med stor spänn­­vidd varierar denna grundläggande sociologiska insikt som i dag äger större giltighet än någonsin.Sociologins klassiker presenterar grundfrågor och centrala begrepp hos klassiker, från Auguste Comte till Alva och Gunnar Myrdal. Unika särdrag behandlas liksom likheter med andra klassiker. Boken betonar den klassiska sociologins aktualitet för analysen av vårt eget samhälle. Ett syfte med antologin är att vidga förståelsen av klassisk sociologi och inkludera dem som tidigt skrev viktiga sociologiska verk men som av olika anledningar inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. I många av bokens kapitel presenteras sociologiska tänkare för första gången på svenska.Sociologins klassiker vänder sig till studenter i sociologi och annan samhälls- och beteendevetenskap på grundnivå. Boken kan med fördel utgöra grunden för hur hela kurser organiseras. Den är också lämplig för studenter och forskare som söker introduktioner till enskilda sociologiska tänkare.

Den sociologiska socialpsykologin har vuxit fram som en reaktion på psykologisk socialpsykologi men också på traditionell, strukturorienterad, sociologi. I denna bok presenteras för första gången på svenska en extensiv och samlad redogörelse för den sociologiska socialpsykologins portalfigurer – deras biografier, idévärldar och begreppsbildningar. Efter att ha positionerat den sociologiska socialpsykologin behandlas i tur och ordning George Herbert Mead, Johan Asplund, Erich Fromm, Erik Homburger Erikson, Erving Goffman, Harold Garfinkel, Jean-Paul Sartre, Jonathan Potter och Judith Butler. Därefter summeras de enskilda bidragen med avsikten att fördjupa förståelsen av ett socialpsykologiskt perspektiv på människan. I boken varvas teoretiska resonemang med konkreta exempel och under framställningens gång möter man som läsare många av vår tids frågor kring identitet, frihet, könsförtryck, utbrändhet, meningssökande och utanförskap. Boken vänder sig främst till studerande inom samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen, men kan även vara av intresse för den samhällsintresserade allmänheten. Antologier kan vara brokiga. Denna presentation av socialpsykologi är sällsynt väl integrerad trots många författare. Texterna förstår människan som social varelse. Det är behövligt i en tid när de nya neurologiska fynden dominerar starkt. Boken är värd en stor spridning var helst socialpsykologi presenteras.Lars-Erik Berg, professor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde

År 1997 infördes en ny lag i Sverige angående underhållsstöd. Syftet med denna reform var primärt att göra ett tidigare svårhanterligt och dyrt system mer kostnadseffektivt. Detta skulle åstadkommas bland annat genom ett mer individualiserat ekonomiskt ansvarstagande och strängare regler för uträkning och återbetalning av underhållsstödsbeloppet.Underhållsstödet - familjepolitikens albatross är en undersökning av de underhållsstödsskyldiga föräldrarnas ekonomiska och sociala situation snart fem år efter reformens genomförande.I boken konstateras att besparingsmålen inte uppnåtts. Förutom en ständigt ökande skuld till staten av obetalda underhåll, noteras en markant ökning av bidragsskyldiga föräldrar som hamnat i kronofogdemyndighetens register. Dessutom verkar det som om strängare regler om återbetalning hårdast drabbar föräldrar med svagast ekonomi, det vill säga de som systemet borde vara avsett att hjälpa. Denna utveckling försvårar i sin tur dessa föräldrars möjligheter till såväl umgänge med sina barn som chans att bilda familj på nytt.1997 års underhållsstödsreform har visat sig skapa ett oflexibelt och statiskt system som på många sätt exkluderar umgängesföräldern från kontakt med sina barn och samtidigt försvårar för dem att axla sitt försörjningsansvar.Marcus Persson är forskarstuderande i sociologi vid Lunds universitet.

Författarna redogör här för resultatet av ett jämställdhetsprojekt på en forskarutbildning vid universitetet i Lund. Tolv gästprofessorer – alla kvinnor – arbetade med doktorander i sociologi, socialantropologi, rättssociologi och medie- och kommunikationsvetenskap. I seminarier och individuella samtal diskuterades frågor kring avhandlingsarbete, artikelskrivande och universitetsvärldens genusstrukturer. Bakgrunden till projektet är bortfallet av kvinnliga forskare inom akademin – ett fenomen känt som ”leaky pipe”.Utvärderingen utgår från doktorandernas upplevelser av jämlikhetsprojektet. Detta inifrånperspektiv kastar ljus över hur yngre forskare ser på sin tillvaro och framtid inom universitetet, samt varför utsorteringen av kvinnor inom akademin fortsätter att vara ett problemProjektet har finansierats av Europeiska Socialfonden. Projektet avrapporteras också i Den obalanserade hierarkin: Om ett universitetsprojekt för jämställdhet av Ann-Mari Sellerberg (Bokbox Förlag).