Martin Hultman – författare

Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan.

Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. 

I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer.

Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre.

Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg.

Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

Birgitta Hambraeus (C) och Birgitta Dahl (S) var centrala aktörer under två avgörande decennier för svensk miljö- och energipolitik. Under perioden 1971-1991 sökte de, från olika politiska utgångspunkt, skapa en framsynt politik baserad på hänsyn till miljö och klimat. De var ibland motståndare, ibland allierade i denna kamp. De ställde svåra frågor. De vågade ompröva en felaktig politik. De krävde omställning till ett mer hållbart samhälle.

Birgitta Hambraeus riksdagsmotion pausade den svenska satsningen på kärnkraft. Birgitta Dahl fick sedan som miljö- och energiminister den svåra uppgiften att förverkliga resultatet från folkomröstningen 1980. Utifrån ett rikt arkivmaterial ger denna bok belysande inblickar i deras kamp och dåtidens miljödebatt och politiska intriger från riksdagens golv till Dramatens scen. Bland annat får vi läsa om hur Astrid Lindgren liknade Dahl vid socialdemokratins Pippi Långstrump, hur Nobelpristagaren Hannes Alfvén inte fick delta i FN:s konferens om miljön 1972 och hur Dahl till slut tvingades bort från politikens centrum. Analysen visar på de många hindren i vägen för samhällsförändringar i en mer miljövänlig riktning - men ger också kunskap om framgångsrika strategier för att transformativa skiften ska kunna ske.

Martin Hultman, Ann-Sofie Kall och Jonas Anshelm forskar om miljö, energi och teknik vid Chalmers tekniska högskola, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och Linköpings universitet.

"Genom att väva in en genusansats i sin belysning av energipolitikens sakinnehåll och politiska maktstrategier ger boken ett annorlunda och spännande perspektiv. Bland annat belyses bemötandet av Birgitta Hambraeus insats som kärnkraftspolitikens första kritiska röst i riksdagen och Birgitta Dahls kraftfulla agerande för kärnkraftens fortsatta utbyggnad och politiska isolering av just Hambraeus och hennes avvecklingslinje i Energikommissionen. Distanserade och underbyggda översikter av denna typ behöver vi fler av." - Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap

"Svensk miljöhistoria har aldrig stått starkare än nu. Hultmans, Kalls och Anshelms bok ger ovärderliga perspektiv på vad som krävs för att gå från kunskap till handling. Genom att studera två centrala aktörer och deras olika sätt att bedriva politik ger de nya insikter om en visionär tids möjligheter och begränsningar. Med stor analytisk skicklighet och djup kännedom om efterkrigstidens Sverige drar de ut viktiga lärdomar kring vad som krävs för att ett samhälle ska ställa om." - David Larsson Heidenblad, docent i historia och författare till Den gröna vändningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden

Idag lever vi i omställningens tid. Samtidigt som det industrimoderna samhällets infrastruktur är helt beroende av fossila bränslen, måste 75 % av de kända fyndigheterna av olja, kol och gas ligga kvar i marken om klimatforskningen tas på allvar. Hur ska en sådan förändring bli möjlig?

Denna bok visar konkreta historiska lärdomar som kan användas för att hantera utmaningar som klimatfrågan och andra miljöfrågor ställer på oss. Med folkomröstningsresultatet 1980 i ryggen var det tydligt att medborgarna i Sverige bar med sig en vision om ett annat samhälle. Fler och fler människor var beredda att ändra vanor och konsumtion för att uppnå ett decentraliserat och förnyelsebart energisystem, giftfritt jordbruk och småskaligare leverne. Men samtidigt som den ekologiska diskursen tog plats i Miljö- och energidepartementet mobiliserade de industrimoderna aktörerna till en avgörande konflikt om framtidens politik. Ett avgörande som fortfarande påverkar samtiden.

Ibland känns det som att man står inför ett avgörande vägval, där ny teknik och nya tankesätt öppnar upp för oanade möjligheter. Martin Hultman undersöker i Den inställda omställningen hur ett decentraliserat och förnybart energisystem i Härnösand under 1980-talet samskapades med nationell energi- och miljöpolitik. Denna välgrundade och nyskapande analys skapar en bredare förståelse gällande avgörande vägval som är minst lika aktuella idag som de var då. Med ett posthumanistiskt perspektiv visar Hultman på möjligheterna till att ställa om våra energisystem i hållbar riktning. Det är viktig läsning för politiker från alla läger som tar miljöfrågorna på allvar och forskare som vill fördjupa insikten om energipolitik. (Erland Mårald, professor i idéhistoria)

Martin Hultman är doktor i teknik- och social förändring. Han har tidigare publicerat flertalet tidskriftsartiklar inom energi- och miljöområdet samt böckerna Discourses of Global Climate Change, Posthumanistiska Nyckeltexter och avhandlingen Full gas mot en (o)hållbar framtid. För närvarande arbetar han som lektor vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings Universitet