Mattias Gardell – författare

Denna tredje omarbetade upplaga ger en introduktion till den sociologiska forskningen om etnicitet och migrationsfrågor i Sverige. Medverkande författare har uppdaterat sina bidrag. Några nya kapitel av stor aktualitet har tagits med.Boken består av tre delar. Del I tar upp teori om etniska relationer i förhållande till social stratifiering, integration och maktrelationer. Del II belyser villkoren för de fem nationella minoriteterna i Sverige. I del III beskrivs svensk invandrings- och flyktingpolitik, och ensamkommande ungdomars situation. Här behandlas även diskriminering på arbetsmarknaden, bostadssegregation, kriminalitet, migration och hälsa, heder, jämställdhet och maskulinitet samt medias konstruktion av invandrare.Migration och etnicitet riktar sig till studenter och forskare inom sociologi, socialt arbete och IMER. Den lämpar sig också för andra samhällsvetenskapliga utbildningar som rör etnicitet och migrationsfrågor.

Racist paganism is a thriving but understudied element of the American religious and cultural landscape. Gods of the Blood is the first in-depth survey of the people, ideologies, and practices that make up this fragmented yet increasingly radical and militant milieu. Over a five-year period during the 1990s Mattias Gardell observed and participated in pagan ceremonies and interviewed pagan activists across the United States. His unprecedented entree into this previously obscure realm is the basis for this firsthand account of the proliferating web of organizations and belief systems combining pre-Christian pagan mythologies with Aryan separatism. Gardell outlines the historical development of the different strands of racist paganism-including Wotanism, Odinism and Darkside AsatrÚ-and situates them on the spectrum of pagan belief ranging from Wicca and goddess worship to Satanism. Gods of the Blood details the trends that have converged to fuel militant paganism in the United States: anti-government sentiments inflamed by such events as Ruby Ridge and Waco, the rise of the white power music industry (including whitenoise, dark ambient, and hatecore), the extraordinary reach of modern communications technologies, and feelings of economic and cultural marginalization in the face of globalization and increasing racial and ethnic diversity of the American population. Gardell elucidates how racist pagan beliefs are formed out of various combinations of conspiracy theories, anti-Semitism, warrior ideology, populism, beliefs in racial separatism, Klandom, skinhead culture, and tenets of national socialism. He shows how these convictions are further animated by an array of thought selectively derived from thinkers including Nietzche, historian Oswald Spengler, Carl Jung, and racist mystics. Scrupulously attentive to the complexities of racist paganism as it is lived and practiced, Gods of the Blood is a fascinating, disturbing, and important portrait of the virulent undercurrents of certain kinds of violence in America today.

When Brenton Tarrant live-streamed his massacre of fifty-one Muslims in Christchurch, New Zealand, in March 2019, he was but one in a series of lone-acting white men committing violent crime to further the radical white nationalist aim to save the white race from extinction and establish a white ethnostate. From where did white nationalists get the notion of an ongoing white genocide? Why should 'resistance' against a perceived invasion of 'white' territory be launched by individual 'lone wolves' massacring noncombatants they have no prior relation to? How could slaughtering children be construed as a heroic act that a perpetrator wants to broadcast to the world? Based on a unique collection of interviews with lone wolves, their victims, and their supporters, and a close reading of lone wolf, fascist, and radical nationalist material and communication, this Element provides solid answers to these and adjacent questions of importance.

In the Name of Elijah Muhammad tells the story of the Nation of Islam-its rise in northern inner-city ghettos during the Great Depression through its decline following the death of Elijah Muhammad in 1975 to its rejuvenation under the leadership of Louis Farrakhan. Mattias Gardell sets this story within the context of African American social history, the legacy of black nationalism, and the long but hidden Islamic presence in North America. He presents with insight and balance a detailed view of one of the most controversial yet least explored organizations in the United States-and its current leader. Beginning with Master Farad Muhammad, believed to be God in Person, Gardell examines the origins of the Nation. His research on the period of Elijah Muhammad’s long leadership draws on previously unreleased FBI files that reveal a clear picture of the bureau’s attempts to neutralize the Nation of Islam. In addition, they shed new light on the circumstances surrounding the murder of Malcolm X. With the main part of the book focused on the fortunes of the Nation after Elijah Muhammad’s death, Gardell then turns to the figure of Minister Farrakhan. From his emergence as the dominant voice of the radical black Islamic community to his leadership of the Million Man March, Farrakhan has often been portrayed as a demagogue, bigot, racist, and anti-Semite. Gardell balances the media’s view of the Nation and Farrakhan with the Nation’s own views and with the perspectives of the black community in which the organization actively works. His investigation, based on field research, taped lectures, and interviews, leads to the fullest account yet of the Nation of Islam’s ideology and theology, and its complicated relations with mainstream Islam, the black church, the Jewish community, extremist white nationalists, and the urban culture of black American youth, particularly the hip-hop movement and gangs.

"Tveklöst en av årets viktigaste böcker" DN

"Tillhör höstens viktigaste läsning" Expressen

Höstens kanske viktigaste bok Aftonbladet

Sveriges främsta forskare på radikalnationalistisk terrorism, Mattias Gardell och Heléne Lööw, har skrivit en ny bok tillsammans med massmedieforskaren Michael Dahlberg-Grundberg. Det är en bok om hur dagens radikalnationalistiska terror kan förstås och bekämpas i ett samhälle där sociala medier snabbt och lätt knyter samman människor i hela världen.

Heléne Lööw ger den historiska bakgrunden till hur terroristerna har arbetat över tid och hur polisen lyckats bekämpa dem tidigare, samt synar vågen av attentat mot asylboenden och HVB-hem. Mattias Gardell tar sin utgångspunkt i de senaste årens terroristiska ensamvargar i vår närhet såsom Anders Behring Breivik, Peter Mangs, Anton Lundin Pettersson och Rakhmat Akilov som utförde terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Han sammanfattar vad vi vet om de drygt 100 ensamagerande terrorister som slagit till i Europa sedan millennieskiftet, och synar raskrigslitteratur och propagandakanaler som förespråkar metoden. Är verkligen ensamvargar ensamma? Michael Dahlberg-Grundberg kartlägger hur terroristerna hämtar näring och inspiration från nätet och de hatiska miljöerna där. Han visar på hur hatet i de sociala medierna driver fram ett slags känsla av att »någon måste göra något«. 

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. Numret kommer även att släppas som e-bok anpassad till läsplattor (ISBN: 9789179242541). Det här specialnumret utgör den andra volymen i en serie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism. De senaste åren har präglats av nazistiska och islamofobiska terrordåd i Norge, ­Sverige, Tyskland och Italien, samtidigt som stöveltrampet och hatet åter gör sig gällande mot romer och judar i Ungern och på ­Balkan och näthatet exploderat i tidningarnas kommentarsfält. Men den högerextrema offensiven bromsas av anti­rasis­tisk mobilisering, interna konflikter och havererade alliansförsök. I detta nummer: Carl Dahlström & Peter Esaiasson Invandringsfrågan och möjligheter för invandringsfientliga partier att lyckas i Sverige Ov Cristian Norocel Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige. En feministisk analys Anders Hellström Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna Ralf Wiederer En kartläggning av det högerextrema nätverket på internet – strukturella mönster 2006–2011 Emma Arneback Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan Wolfgang Benz Antisemitismforskning som akademiskt ämne och allmän uppgift Mattias Gardell Anders Behring Breiviks politiska hemvist och motivbild. Sakkunnigrapport inför rättegången i Oslo, 4 juni 2012

Rasism har långtgående konsekvenser för människors livsvillkor och för samhällets demokratiska grund. Samtidigt är rasism inte en naturordning utan ett politiskt problem som kan påverkas och på sikt åtgärdas. För att förändra rasism krävs kunskapsbaserat arbete och ändamålsenliga uppföljningsverktyg. Att mäta rasism utan att reproducera rasism är dock en utmanande uppgift. I denna bok undersöks frågan om att mäta rasism från en rad teoretiska och historiska synvinklar och ett konkret förslag presentas på hur rasismens effekter för olika befolkningsgrupper skulle kunna mätas: Balingsholmsmodellen. Denna modell kan användas för att undersöka hur rasism inverkar på människors livsvillkor på nationell och regional nivå.

I Den bästa av världar? belyser nio svenska forskare med olika akademisk bakgrund framväxten av en postpolitisk logik som innebär att allt fler dimensioner av det mänskliga livet underordnas kraven på marknadsanpassning, produktivitet och effektivisering. Denna utveckling får långtgående konsekvenser för grundläggande frågor om makt och suveränitet, fri- och rättigheter, inkludering och exkludering, liv och död. Dagens postpolitiska tillstånd ställer såväl samhällskritiken som det politiska motståndet inför svåra utmaningar. Med Sverige som utblickspunkt mot världen kartlägger författarna till denna antologi de teoretiska och praktiska implikationerna av det paradigmskifte som postpolitikens uppkomst innebär.