Meira Ahmemulic – författare
Visar alla böcker från författaren Meira Ahmemulic. Handla med fri frakt och snabb leverans.
6 produkter
6 produkter
Svenska, 2012
101 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
I nya numret frågar vi oss vad Lena Adelsohn Liljeroth har med Tupacs vålnad att göra? Och den nya rättegången mot Sokrates med fascisternas frammarsch i Grekland? Hur gick det till när vänsteraktivister utmålades som det verkliga hotet efter Breiviks dåd? Vad ska man göra med alla saker och ting på Europas museer? Hur många ord säger en bild?
Svenska, 2014
85 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Det andra nummer av tre om migration handlar bl a om vägen från Gaza till Sverige, svenskars återmigration till Kurdistan, ex-jugoslaviska spritresor till Tyskland, migration till rymden, arbetskraftsinvandring till Brasilien, adoptionskritik i Sydkorea, ambassadören som migrant, att resa med döda kroppar, och innehåller översättningar av Gloria Anzaldúa, Hannah Arendt, Yoko Tawada med flera.
Svenska, 2011
97 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
I Ord&Bild nr 4 2010 riktar vi ljuset mot andra sidor. Andra sidor av ord, bilder, stater, stängsel, kärlek, ränder och kreativa processer. Läs. Du hittar säkert fler. Ur innehållet: Leslie Kaplan, Hela mitt liv har jag varit kvinna Lászlo F Földényi, Från kris till kris Johanna Maxl, Det femte barnet Pär Thörn, Utdrag ur kommande manus Meira Ahmemulic, Lokum Karin Wiklund, Femte maj Malin Nord, Jag vill samla allt vatten vid dina fötter Helena Granström, Det frånvarande är närvarande i allt som skrivs Julie Sten-Knudsen, Två dikter Jonas Ellerström & Adolph Törneros, Sättet att sluta brev Matilda Södergran, Utplåna. Utrota. Radera. Stryka. Sudda ut. Förinta. Förstöra Signe Vad, Woke up sticky Thomas Wiczak, Zaun
Svenska, 2013
97 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Först ut som konstnär i Ord&Bilds galleri är Ida Lehtonen som utifrån ord och fraser ur numret tagit fram bilder från nätet. Magnus Bremmer skriver om hur de första fotografierna uppfattades som brutala, som att de gav »samma vigt åt den blanka vestknappen som åt det tindrande ögat.» I Kristina Sandbergs personliga essä om Moa Martinsons författarskap skriver hon om hur Martinsons författarskap gav henne känslan av att det var tillåtet att skriva om de nära, vardagliga erfarenheterna. Therese Svenssons läser Mor gifter sig med kunskap om vad ett rasifierat seende gör med de kategorier vi har att beskriva världen med. Medan Tone Schunnesson tar bilder och teman ur författarens liv och romaner in i en expanderande dikt som tar plats i egen rätt. Konstnären Victor Marx skapade rubriker för några år sedan när han byggde ett bostadstorn som han gav bort till en hemlös. Vilka rättigheter man har som medborgare, om man ens har rätt att betrakta sig som medborgare, är ofta något som definieras utanför individens räckvidd. Nyskriven prosa av Sara Stridsberg, och nyöversatt av Friederike Mayröcker samt poesi av Gabriel Itkez-Sznap och Kennet Klemets. Johanne Lykke Holm rescenserar Violencia av Lina Hagelbäck, Anna Hallberg utövat. En kurskorrigering av Anja Utler, Maxim Grigoriev Den räddade tungan av Elias Canetti, Maja Andreasson Kricket av Per Johansson, Ove Sernhede Savage Messiah av Laura OlDfield Ford och Ulf Karl Olov Nilsson Gradiva av Wilhelm Jensen.
97 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Det här är ett nummer som säger att fragmenten och skissen ibland är en mer adekvat bärare av de erfarenheter och kunskaper som ska skildras än den helgjutna formen. Dubravka Ugrešic´ uppfann inte fragmentet, men hon har i sina böcker visat hur det fungerar som exilens formspråk. »För första gången läser jag en text som bekräftar mig, min bakgrund», skriver Meira Ahmemulic´ om sitt första möte med Ugrešic´s texter. En del författarskap tycks mer än andra frambesvärja lusten att tala om de egna erfarenheterna. I det här fallet har det säkert just att göra med Ugrešic´s sätt att demonstrera hur fragmenten, och detaljerna, ibland på ett bättre sätt än de övergripande svepen, kan synliggöra de stora sammanhangen. Däri finns kanske också nyckeln till varför hon på ett så ledigt sätt kan röra sig mellan det essäistiska och det skönlitterära uttrycket.
Svenska, 2013
97 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Vi vet inte alltid vem som räddar vem i läsakten. Men vi vet att det finns saker att ta hand om, där i räddningsaktionen. Och det här numret vill helt enkelt påvisa myckenheten i hur litteraturen går att använda och ta sig an. Stefan Jonsson får genom läsningar av konst och litteratur, både syn på en av vår tids mest grundläggande nykoloniala strukturer, men finner där också motstrategier och nya ordningar. Den fylliga essän En kvinna och en man vid världens ände lyckas vara både kritisk och visionär, i sin ansats att vässa den postkoloniala litteraturteoretikern Gayatri Chakravorty Spivaks berömda tes om hur \\\"vita män räddar bruna kvinnor från bruna män.\\\" Andra läsningar, och andra typer av migrationer, tematiseras och sjungs fram i Gloria Gervitz mäktiga poetiska projekt Migrationer – en omvandlande och hänförande dikt, som poeten reviderat och skrivit om under mer än 30 års tid. Författaren och kritikern Hanna Nordenhök arbetar bland annat med Gervitz i sitt pågående forskningsprojekt om poetiska läsakter. Det täta utdrag om mödrar, kärlek och vad dikten gör med poeten som vi publicerar i det här numret, bygger på ett samtal med Gervitz. \\\"Jag hade ingen aning om allt vad dikten hade att säga mig, allt den skulle uppenbara för mig om mig, framkalla\\\" säger Gervitz, i ljuset av att ha använt sig av samma poetiska sfär och material under ett helt liv. Återbrukade och återupplevde sin egen diktning ägnade sig också poeten Bengt Emil Johnson (1936-2010) åt. Staffan Söderbloms genomlysande läsningar av några av Johnsons ungdomsdikter gör fynd som uppriktighet och trovärdighet i denna hittills outforskade del av Johnsons författarskap. Söderbloms text är genom sitt rotande i gamla publikationer, också ett stycke tidskriftshistoria. När Hanna Hallgren upprättar en prolog till den litterära vetenskapsteorin präglas den av en sällsam närvaro i sorgen, minnet och döden. Hallgrens upptakt påminner om vad litteraturen ofrånkomligen skriver mot. Och i Hassan Loo Sattarvandis forsande prosatext är litteraturen både en intim mötesplats och ett ideologiskt slagfält. Dessutom: nyskriven poesi av Jila Mossaed, Petra Mölstad och Linus Gårdfeldt. Och så har vi glädjen att få publicera poeten och översättaren Sofia Stenströms glimrande debut som prosaist. Dessutom fortsätter vår bildsatsning Galleriet att rama in tidskriften. Denna gång med en stram svit bilder, där fotografen Anna Strand genom olika slags iscensättningar osäkrar dragningskraftens effekter. Och som alltid ett vasst och välskrivet kritikblock. Så. Här är litteraturen. Varsågoda. Använd den väl.