Moa Martinson – författare

Sally och ellen, ättlingar i tredje led till mor Sofi på Storgården, växer båda upp i Norrköpings arbetarkvarter. De möts först som vuxna och finner varandra i vardagens kamp mot fattigdom och förnedring.För den saktmodiga Ellen, gift med en spritglad rallare, handlar det främst om att skaffa mat till barnen. Den vackra och uppkäftiga Sally är traktens utskämda »bolsjevik«. Hon gör något som i byfolkets ögon är värre än att ligga med karlar – hon uppviglar dem. »Man gör det man inte kan låta bli« menar hon och ser med sorg sina äldsta barn försvinna ut i världen.Kvinnor och äppelträd är Moa Martinsons uppmärksammade debutbok från 1933.

Mor gifter sig och Mia kan inte alls förstå vad det ska vara bra för. Styvfadern tillhör kategorin vuxna som inte tror att en sjuårs barnunge begriper mer än en tremånaders gris. Varför kvinnorna vill ha en vacker karl som tar dem om livet och gör dem med barn är ett av tillvarons mysterier, som inte ens Mias klara förståndsgåvor rår på. I hennes värld står modern och hennes slit för brödfödan i centrum. Högsta lyckan är ett hem med blåelseblommor på en kritad spismur. Men varje gång de vuxna träter och slåss betyder det nya och smärtsamma uppbrott för Mia.

Mor gifter sig är första delen av en trilogi om proletärflickan Mia och hennes öden i sekelskiftets klassamhälle. Den skrevs som motvikt till de "pojkbiografier", som 1930-talet var så rikt på, och är dessutom unik i svensk litteratur genom sin dynamiska mor–dotterskildring. Boken har ett nyskrivet förord av Ebba Witt-Brattström.

Året är 1906. Sextonåriga Mia står på egna ben och har fått arbete som barnpiga i en prästgård. Men där får hon lida nöd av annat slag än hon är van vid och flyr i förtvivlan till barndomsstaden Norrköping. Hon får jobb som brödskärerska och lär bland annat känna den vackra uppasserskan Ada och kyparen Rurik, som vill göra henne till revolutionär. Trots de långa och hårda arbetsdagarna njuter Mia av livet, men lyckan varar inte för evigt …

Kungens rosor är sista delen i Moa Martinsons självbiografiska romantrilogi om proletärflickan Mia som inleddes med Mor gifter sig och Kyrkbröllop.

Mia är nio år och ska vara tärna på moster Charlottes bröllop. Det som kunde ha blivit barndomens bästa minne solkas ner genom männens fylleri och svartsjuka. Det råder arbetslöshet i Norrköpings arbetarkvarter och snart bryter en strejk ut. Mias ena morbror predikar klasskamp medan den andre blir strejkbrytare. Vem har rätt och vem har fel? Mia, som fått nog av sin familj, är i alla fall säker på en sak: hon ska då aldrig gifta sig. Fjorton år gammal får hon socknens bästa avgångsbetyg och beger sig ut i livet.

Kyrkbröllop är andra delen i Moa Martinsons självbiografiska romantrilogi om proletärflickan Mia. Första delen heter Mor gifter sig och den sista Kungens rosor.

Moa Martinson är en av våra främsta proletärförfattare. Martinsons verk skildrar arbetarnas hårda vardag, och relationer mellan kvinnor har ofta en central roll. Hennes novell Fjäderbrevet är en realistisk och osentimental livsskildring om en mor och dotters överlevnad i fattigsverige, där utomäktenskapliga barn gömdes undan. Martinsons delvis självbiografiska novell berör och ersätter ett glapp där kvinnorna annars har skrivits ur historien. Den är hämtad ur novellsamlingen Armén vid horisonten (1942).

En sjö som låg osynlig i dimman hade de att ro över. Innan de gick stod de vid dörren, morfar med sexdagarslivet på armen som en bröllopstårta, som min mor sa då hon berättade, och de förmanade henne att inte stiga upp medan de var borta. Så gav de sig av. Vid stranden räckte morfar bröllopstårtan till mormor och tog till årorna. De rodde länge omkring i dimman.

Novellix ger ut små, snygga böcker i vykortsstorlek med en novell per bok. Både klassiker och nyskrivet - allt ifrån Virginia Woolf till Håkan Nesser! Samtliga böcker med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellix-novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar. Stora läsupplevelser i ett litet format.

Om längtan och saknad, starka familjeband och laddade möten handlar de fyra novellerna i denna ask, skrivna av några av Sveriges största och mest älskade författare. Alla kämpade de mot något: kvinnans underordnade ställning eller samhällets krav och förväntningar - men också mot sina egna inre demoner. Novellerna är små lysande pärlor, eleganta prov på deras författarskap, och ett måste för alla litteraturälskare - inte minst för dem som ännu inte har stiftat bekantskap med dessa svenska klassiker.

Asken innehåller: Elin Wägner - De blå silkesstrumporna Agnes von Krusenstjerna - Snigeln och flickan Stig Dagerman - Snöblandat regn Moa Martinson - Fjäderbrevet "Det här är så förtätat om längtan, om splittrade familjer, om fattigdom och om flykt att man inte kan undgå att känna hur Dagermans ord, som så ofta, går rakt in i vår nutid, rakt in i novembers snöblandade regn, i mörkret, bland människor på flykt mot stängda gränser." Skånska Dagbladet

Novellix ger ut stora läsupplevelser i litet format! En novell per bok, och alltid med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar.

Det började när Sofi bar på sitt fjortonde barn och snart skulle föda. Tillsammans med Fredrika gick hon till bykstugan mellan äppelträden och badade av sig smutsen. Det blev en vana på fredagarna som så småningom gjorde skandal i hela socknen. Det här är bilden som Moa Martinson utgick ifrån i romanen Kvinnor & äppelträd: två kvinnor i femtioårsåldern på landsbygden i 1800-talets Sverige, som sett för mycket för att bry sig om vad folk tycker och tänker om dem. En frihetens skapelseberättelse som fortsätter några kapitel senare med Sally och Ellen, ättlingar i tredje del till Sofi. Bundna till alkoholmissbrukande män tar de tillsammans upp kampen mot fattigdom och ofrihet. Sally gör något som i byfolkets ögon är värre än att ligga med männen - hon uppviglar dem. Mer än hon är medveten om går hon i släktingen Sofis fotspår.Moa Martinsons debutroman från 1933 var kontroversiell när den kom ut, för sin sexuella frispråkighet och sitt överrumplande direkta, realistiska språk. I dag hör Kvinnor & äppelträd till våra stora klassiker.

MOA MARTINSON [1890 - 1964], egentligen Helga Maria Martinson, född i Vårdnäs socken nära Linköping, brukar räknas till de så kallade proletärförfattarna. Hon skrev om människor i levnadsförhållanden liknande hennes egna under barndomen i Norrköping, där hon bodde med sin mor och sin styvfar i stor fattigdom. Det är också i fattigkvarteren i 1800-talets och det tidiga 1900-talets Norrköping som debutromanen Kvinnor & äppelträd [1933] utspelar sig.

»Vi är ganska många som har velat vara med och dansa efter Moas pipa, och fler blir vi.« | Ebba Witt-Brattström

Första boken i Moa Martinsons älskade uppväxttrilogi i efterlängtad nyutgåva

Sjuåriga Mia förstår världen alltför väl, och ändå förstår hon ingenting. Varför vill hennes mor gifta sig med en vacker men hopplös karl som super, slåss och bedrar? Varför kan de aldrig stanna kvar på ett och samma ställe?  Modern, som sliter för brödfödan och ser till att livet i dragiga hyresrum blir drägligt, varför aktar hon sig inte? Livet i den familjen blir en serie plågsamma och förnedrande uppbrott där Mia långsamt fostras in i det förra sekelskiftets klassamhälle. Hon drömmer om ett lugnt hem med blå blommor på en kritad spismur men finner att världen inte har utrymme för allas drömmar - och knappt ens en plats att bo på för många.  Moa Martinson skrev Mor gifter sig [1936] som ett svar på tidens frejdiga och ofta förljugna pojkbiografier. Romanen, som delvis är självbiografisk, är en av de stora fattigdomsskildringarna i den svenska romankonsten och ett av arbetarlitteraturens portalverk, vars osentimentala frispråkighet satte djupa spår i sin samtid. Den bildar tillsammans med Kyrkbröllop [1938] och Kungens rosor [1939] en trilogi som blivit en av den svenska litteraturens mest lästa och älskade. 

MOA MARTINSON [1890-1964] är en av de stora autodidakterna i den svenska arbetarlitteraturen. Hennes skildringar av kvinnors liv i klassamhället har blivit odödliga och läses av ständigt nya generationer.