Monica Braw – författare

Nu presenterar Monica Braw, fil.dr. i japansk historia, tidigare Svenska Dagbladets korrespondent i Tokyo och en av Sveriges främsta japanexperter, på ett personligt sätt ny forskning och egna reportage om kejsare, samurajer, munkar, kvinnor, bönder, stadsbefolkning och poeter.

Ett axplock:

-Det stängda Japan under 250 år är en sanning med stor modifikation.

-Japans utveckling är inte isolerad utan har alltid varit nära förbunden med omvärlden.

-Under Tokugawa-tiden, då shôgun, samurajledaren, regerade, sjöd samhället av förändringar och förhoppningar, trots att det kallats förstelnat.

""Trollsländans land"" ger överraskande vidvinkelperspektiv på Japan och japaner från stenåldern till Meijirestaurationen 1868. Resultatet blir en ny Japanbild.

För 1000 år sedan skrevs Genji Monogatari (Berättelsen om Genji) av den japanska hovdamen Murasaki Shikibu. Det är världslitteraturens första roman, en psykologisk och realistisk skildring av kärlek, kvinnors överlevnadsstrategier, mäns makt, buddism och känslan av förgänglighet i en värld där konst och natur genomsyrade livet.

Genji har utnämnts till världskulturarv och är översatt till många språk men inte till svenska.

I Genji. Tusen år med världens första roman introducerar Monica Braw verket, författaren, de historiska sammanhangen, seklers kritiska analyser av texten och dess ojämförliga inflytande på japansk diktkonst. Den livliga japanska och internationella forskningen presenteras liksom Genjis ikoniska betydelse för den japanska självbilden.

Monica Braw är fil. dr i japansk historia och författare till en lång rad böcker om Japan, senast Geisha eller samuraj. Japan och japonismen (2021).

Länge var samurajerna Japans ledande samhällsklass. Landets ekonomiska och industriella framgångar efter andra världskriget har delvis sin grund i deras mod, heder och ansvarskänsla. I Samurajerna beskrivs deras månghundraåriga historia och de ideal som lärde dem plikten att tjäna, till och med offra sina liv för sin herre. I vår del av världen grundar sig kunskapen om denna krigarklass främst på ett stort antal samurajfilmer.

Japansk samurajlitteratur är däremot svårupptäckt. Här presenteras också några av Japans mest berömda hjälteberättelser. De handlar om trohet, kärlek, maktkamp och den oundvikliga döden inför vilken varje krigare skulle kunna skriva en dikt till avsked.

Under andra hälften av 1800-talet blev Japan oerhört populärt i Europa och USA. Konstnärer visade helt nya grepp och motiv, kimonon blev ett modeplagg, porslin dekorerades med japanska strån och insekter, heminredning för den växande medelklassen använde japanska mönster och motiv, möbelkonsten förnyades. Teatern spelade upp dramer och musikaler med geishor och samurajer. Hundratusentals solfjädrar importerades. Entusiaster vallfärdade till Japan och köpte upp löst och fast, från Buddha-statyer till tyg­schabloner. Enorma privatsamlingar såldes och köptes på stora auktioner, utställningar ordnades och de första museerna, specialiserade på Japan, grundades.

Japonismen uppfattas i allmänhet som något som uppstod och utvecklades i västvärlden. Monica Braw visar i Geisha eller samuraj? att det inte var en tillfällighet att västerländsk konst, arkitektur och konsthantverk inspirerades och förvandlades av Japan. Det fanns en agent: Japan.