Olle Engstrand – författare

Hur kan vi veta något om det indoeuropeiska urspråket?

Ingen vet säkert var eller när det indoeuropeiska urspråket talades. Det finns inga skriftliga lämningar, och har troligen heller aldrig funnits några. Men vi vet att det har funnits ett urindoeuropeiskt språk och detta språk är till stora delar välkänt och kartlagt. Hur är det möjligt? 

Svaret är att urspråket lever kvar i sina ättlingar, till exempel de germanska, italiska, keltiska, baltoslaviska och indoiranska språkfamiljerna. Genom att studera likheterna mellan de indoeuropeiska dotterspråken kan man se hur ljuden går igen, och med hjälp av detta försöka gå bakåt och rekonstruera det historiska förstadiet. 

Ta ett ord som det svenska namn det uppvisar stora likheter med engelskans name, latinets nomen, grekiskans onoma och till och med naman som det hette på sanskrit. Alla dessa ord har en gemensam upprinnelse i urindoeuropeiskan där man kan anta att motsvarande ord var något i stil med nomen.

Olle Engstrand går igenom ljud och ord i de indoeuropeiska språken och visar både hur man kan rekonstruera ett gammalt, odokumenterat språk som urindoeuropeiskan genom att studera dotterspråken, och hur döttrarna har utvecklats ur moderspråket.

Olle Engstrand är professor i fonetik och författare till flera läromedel och populärvetenskapliga verk, till exempel Hur låter svenskan, ejengklien? och Kan du säga Schweiz? En bok om uttal på svenska och utländska.

I begynnelsen var talet. Långt senare kom skriften.

Människans talspråksutveckling är till stora delar en oöver­skådlig historia. Men skriftens historia kan beskrivas. Det gör Olle Engstrand i den här boken, där vi både får läsa om förhållandet mellan tal och skrift och om de stora skriftsystemen i världen, deras ursprung och utveckling. Skriftsystemen ger inblickar i kulturer som har föregått oss och visar hur de har blommat upp och utvecklats, sedan förfallit och försvunnit. 

I boken får vi bekanta oss med såväl döda som levande skriftsystem, till exempel kilskrift, hieroglyfe­r, devanagari, arabisk, hebreisk, koreansk och kinesisk skrift. Samt förstås den alfabetiska skrift som burit fram den väster­ländska civilisationen. Visste du att det är feniciernas och de gamla grekernas lingvistiska skarpsinne som vi har att tacka för den?

Skriften är människans bästa uppfinning. Läs om de olika former skriften tar sig hur vi fick den, hur vi har hanterat den under tidernas lopp och vad vi gör med den i dag.

OLLE ENGSTRAND är professor i fonetik och författare till flera läromedel och populärvetenskapliga verk, exempelvis Kan du säga Schweiz? och Hundra nyanser av indo­europeiska.

Den tyska statskvinnan Mutti kidnappas på väg till riksdagshuset i Berlin, kidnapparna tar henne till den ryska enklaven Kaliningrad. Mitt i paniken över försvinnandet sprids ett rykte att hon har setts flanera längs shoppinggatan Arbat i Moskva. Nästa morgon hittas en kvinna med liknande utseende i Moskvafloden.

Ungefär samtidigt reser Elaka Putte – girig och superrik rysk statspsykopat – och Fula Räven – lika girig men mindre rik amerikansk statsnarcissist – till den storhetsvansinnige diktatorn Fetknoppen i Nordkorea. Fula Räven och Fetknoppen är ett par av de obetydliga hinder som den suveräne Spionen möter i sina manövrer för att giftmörda Elaka Putte.

Genom en härva av mord och död försöker Rysslands förstemarionett, den lindrigt begåvade Lilla Dima, hålla samman och styra hela historien. Rätt vilja och koll har dock bara Spionen.