Pelle Strindlund – författare

Under lång tid betraktades förslavandet av andra människor som någonting självklart. Filosofer, forskare och politiker hävdade att slaveriet var nödvändigt, moraliskt ­riktigt och av Gud inrättat. Slavhandeln ansågs skapa arbetstillfällen och leda till att de fångna fick ett bättre liv. De få som i början protesterade avfärdades som okunniga, fanatiska och känslo­samma. Numera är vår syn på slaveri annorlunda. Det är lätt för oss att på tvåhundra års avstånd se ihåligheten i de forna argumenten till dess försvar. Men finns det idag andra former av förtryck, för vilka vi är lika blinda som den gamla tidens slaverianhängare? Ja, det gör det, menar Pelle Strindlund. Den uppenbara­ parallellen är exploateringen av djur. I Jordens herrar jämför han argumenten för slaveriet på 1700- och 1800-talet med dem för ­dagens djurförtryck. Han visar på omfattande och djup­gående likheter: i hur slavarna och djuren hanteras, hur förtrycket av de båda grupperna legitimeras och hur de som kritiserar exploateringen bekämpas. De slående likheterna konfronterar oss på ett påtagligt sätt med frågan om de moraliska­ grunderna för utnyttjandet av andra levande varelser. OM FÖRFATTAREN Pelle Strindlund är ickevålds­utövare i freds- och djurrättsrörelsen. Han har arbetat med fattiga i Texas, levt bland ursprungsbefolkningen i Guatemala, gjort fredsaktioner mot brittiska kärnvapen och kampanjat mot svensk vapenexport. Från svenska djurfabriker har han räddat burhönor och fört dem till nya hem på landet. Han är ­medförfattare till flera böcker om etik, ­livsåskådning och radikal politik. Strindlund är utbildad journalist och har en magisterexamen i religionsvetenskap. Han bor i ickevåldskollektivet Gandhi i Haninge. www.pellestrindlund.se OM BOKEN "Med sin ytterst välskrivna bok lyfter Strindlund debatten om djurens väl och ve till en högre nivå - Jordens herrar är ett respektingivande verk. En användbar bok, inte minst för jägare, ­bönder och andra som vill ­gymnastisera sin självbild. Det kan göra ont, men det får man tåla, eller tänka om." Fredrik Sjöberg i Svenska Dagbladet "... denna välargumenterade men fruktansvärda stridsskrift. Sanningarna Strindlund matar mig med är större än jag förmår svälja. Men jag hoppas att Jordens herrar fram­över ska dingla som ett urtaget hjärta i vartenda bokhandelsfönster." Göran Greider i Aftonbladet "Strindlund lever inte på minsta vis upp till fördomarna om aktivistveganer: han är lågmäld, vänlig, saklig och ytterst påläst." Maria Küchen i Amelia "... en synnerligen välformule­rad och välargumenterad bok." Ann Heberlein i Sydsvenskan "Jordens herrar är välskriven,­ välunderbyggd och övertygande ... rekommenderas till alla som vill vara med där en av 2000-talets stora rättighetsstrider utspelar sig. Boken har stor potential att bli ett av framtidens banbrytande verk för större frihet för djuren." Jens Holm i Vänsterpress "... den är slagkraftig, kunnig och tar tveklöst bort illusionen att vi människor är något annat än djur, samtidigt som han visar att djur i dag plågas på ett omänskligt sätt." Jakob Carlander i Östgöta Correspondenten

Andlighet och politik betraktas ofta som två skilda sfärer: andlighet förknippas med det inre livet, politik med det yttre. Mystik och politik vill utmana den uppdelningen. När kristendom är som bäst förenas gudsförtröstan med engagemang för rättvisa. Jesus från Nasaret var både mystiker och aktivist. I boken varvas författarnas erfarenheter av gräsrotsengagemang med teologiska reflektioner. Här behandlas ämnen som ekonomisk jämlikhet, mystik andlighet, feministteologi, djurens rättigheter och Guds rike som Jesus befrielseprogram. Resultatet kan kallas en befrielseteologi för dagens Sverige. Annika Spalde (diakon) och Pelle Strindlund (teol.kand.) är mångåriga ickevåldsaktivister och författare till flera böcker, bland annat I vänliga rebellers sällskap och Kärlekens väg.

En våg av civil olydnad går över världen - fastän många kanske inte tänker på det så. I Tunisien och Egypten föll diktaturerna som resultat av folkets olydnad. På Medelhavet färdas båtar mot Gaza för att med fredliga medel bryta en olaglig blockad. Bakom denna typ av kamp ligger en teori som utvecklats under hundratals år av bland andra Gandhi och Martin Luther King. Även i Sverige har metoden praktiserats av till exempel fackföreningar, fredsorganisationer och miljögrupper. I Motståndets väg visar Pelle Strindlund och Stellan Vinthagen hur civil olydnad kan vara en kraftfull metod för förändring och ger många exempel på kampanjer och aktioner, både aktuella och historiska. Boken bygger på författarnas omfattande teoretiska kunskaper i ämnet, men även på deras egna stora erfaren­heter av att arbeta med politiskt motiverad ohörsamhet. ­Framställ­ningen är personligt hållen och läsaren får möta Strindlund och Vinthagen när de förbereder sig inför aktioner, utför dem, grips av polisen, ställs inför rätta och sitter i fängelse. OM FÖRFATTARNA Pelle Strindlund har utövat civil olydnad i många år, främst i freds- och djurrättsrörelsen. Ickevåldsarbetet har vid upprepade tillfällen fört honom bakom galler. Han är författare till flera böcker om etik, livsåskådning och radikal politik, däribland Leva etiskt (tillsammans med Annika Spalde) och Jordens herrar. Stellan Vinthagen har ägnat ämnet civil olydnad stor uppmärk­samhet som akademisk forskare, men han har även lång egen erfarenhet av olydnadsaktioner. Redan 1986 avrustade han en avfyrningsramp till amerikanska kärnvapen, med en vanlig snickarhammare. Han är en av initiativtagarna till Ship to Gaza. UR BOKEN De senaste årtiondena har vi gång på gång sett kraften i fredliga resningar. En lång rad revolutioner har åstadkommits, inte genom väpnad kamp utan genom folklig civil olydnad, strejker, protester, massdemonstrationer, bojkotter och andra fredliga motståndsformer. Filippinerna 1986, Sydafrika 1994, Östtyskland 1989, Serbien 2000, Ukraina 2004 och Egypten 2011 är bara några exempel. Auktoritära regimer och diktaturer har fallit samman som en följd av storskaligt ickevåldsmotstånd. Det blir allt mer tydligt att fredlig olydnad inte bara är en mer sympatisk strategi än våld, utan också mer effektiv. Vi lever i ett spännande tidevarv. Vi är inte där vi skulle vilja vara, mycket återstår att göra, men vi har kommit en bit på vägen. Att blicka tillbaka på gångna segrar ger råg i ryggen. Vissheten att det går att avskaffa djupt rotade orättvisor är en källa till tillförsikt. Dagens engagerade svenskar kan alltså med entusiasm gå in i arbetet med att bygga en bättre värld. SAGT OM BOKEN "På grundval av ett livslångt personligt engagemang och ett stort mått politisk klokhet låter författarna teori och praktik, analys och handling befrukta varandra. Det är lärorikt och roligt att läsa. Och uppfordrande. Man anar ett annat, mänskligare sätt att förhålla sig till världen." Mikael Löfgren, journalist och kritiker "Politiskt motstånd kräver engagemang och noggranna förberedelser. Pelle Strindlund och Stellan Vinthagen är veteraner i den fredliga olydnadens politik och delar här personligt och generöst med sig av strategins historia, praktik och debatter. En lika viktig läsning för nya aktivister som luttrade, för ideologiskt likasinnade som för den som vill vässa sina motargument." Pia Laskar, aktivist, idéhistoriker och lektor i genusvetenskap vid Tema genus, Linköpings universitet "Motståndets väg höjer pulsen och minskar rädslan. Att läsa boken är en ange­lägen förberedelse i en tid när planetens överlevnad är beroende av dem som vågar ställa sig i vägen." David Jonstad, chefredaktör på Klimatmagasinet Effekt och författare till Vår beskärda del - En lösning på klimatkrisen "Motståndets väg är en fantastisk bok! Den ger lust till engagemang och aktioner samtidigt som den tydligt redogör för de personliga konsekvenserna av dessa. Med konkreta underbyggda exempel visar författarna att civil olydnad kan bidra till att utveckla demokratin. Boken ger en inspirerande bild av hur människor gemensamt kan arbeta för fred, rättvisa och en bättre miljö." Anna Sehlin, ordförande Miljöförbundet Jordens Vänner "Motståndets väg kan komma att bli det civila samhällets bibel! För det är en viktig, fängslande och uttömmande bok som visar hur civil olydnad i alla tider har fört samhällen framåt. Jag finner mängder med inspiration och argument för att fortsätta vara aktivist." Johanna Paulsson, miljöaktivist och tidigare ordförande för Fältbiologerna

Isaac ­Bashevis Singer, den judiske författaren och Nobel­pristagaren i litteratur, skrev att i förhållande till djuren "är alla människor nazister; för djuren är det ett evigt Treblinka". Kan nazisternas våld mot judar jämföras med vårt våld mot djur? Kan förintelseläger som Treblinka liknas vid våra slakterier? I Djurens förintelse utforskar Pelle Strindlund och Henrik Wig Singers jämförelse. De visar att argumenten som nazisterna använde för sitt storskaliga dödande av judar - vi arier är mer värda än judarna och har därför rätt att döda dem - är identiska med dem vi använder för vårt storskaliga dödande av djur. Stora likheter finns även i hur de två ideologierna organi­serar sitt våld: fabriksmässigt dödande enligt löpande band-principen. Nazisterna menade att så länge deras dödande skedde "humant" och utan lidande var det oproblematiskt, och de själva kunde rentav betrakta sig som goda. Idag hävdar många detsamma om djurens död, då "human slakt" har blivit ett vedertaget begrepp. Att människans behandling av djur är dålig anser många,men kanske har vi inte förstått hur dålig? Djurens förintelse är en bok som inte lämnar någon oberörd. OM FÖRFATTARNA Pelle Strindlund (till höger) är fil.mag. i religionsveten­skap och författare. Bland hans tidigare utgivna böcker återfinns Jordens herrar och (med Annika Spalde) Leva etiskt. Henrik Wig är gym­nasielärare i filosofi och svenska samt litteraturpedagog. Tidigare har han varit redaktör för ­tidningen Djurens Rätt. UR BOKEN "De är avsedda för oss, de ska vara till nytta för oss, de är en resurs för oss - detta var kärnan i nazismens härskarmentalitet. Det kan vara svårt att förstå hur människor kunde fås att tro på en sådan idé. Men vi tror på något mycket likartat. Skillnaden är rollbesättningen. Härskarna är inte tyskar, utan människor. Slavarna är inte judar, utan djur. Lika självklar som härskarmentaliteten var i Hitlers Tyskland, lika självklar är den hos oss. Djurförtrycket är inte till alla delar identiskt med den nazism som vi känner till från 30- och 40-talets Tyskland. Men de ideologiska hörnstenarna är desamma. Därför kan vi tala om djurförtrycket som ett uttryck för samma generella nazism som rådde under Adolf Hitler."