Per Ellsberger – författare

I detta panträttsliga referensverk undersöks för första gången både de värdepappersrättsliga problem som emanerar ur pantbankslagens nuvarande regel om pantsedel och de problem som uppkommer vid begränsning av låneränta.

Rättsläget beträffande pantsedlar som skall ställas ut vid pantlån är för närvarande oklart och de rättsverkningar som följer av dispositioner med pantsedlar är svåra att överblicka. Möjligheterna att göra godtrosförvärv av löpande värdepapper är mer vidsträckta än möjligheterna att göra godtrosförvärv av lösöre. Frågan om godtrosförvärv kan ske av värdepapper som avser lösöre är i dagsläget allmänt oklar i svensk lagstiftning.

Det speciella förenklade dödningsförfarandet, vilket ger en pantsättare rätt att lösa en pant utan pantsedel och samtidigt gör den förkomna pantsedeln ogiltig, ger möjligheter till oredliga förfaranden genom risken att det samtidigt finns två pantsedlar i omlopp vilka avser samma pant. Det finns då en risk att tredje man kan förvärva den förkomna pantsedeln och att två personer gör anspråk på samma pant.

Problem med för höga räntesatser skall enligt den allmänna uppfattningen undanröjas genom en tillämpning av i enskilda fall av reglerna om ocker och oskälighet i avtalsförhållanden. Samtidigt har inom EU frågan om maximiränta vid kreditgivning till konsumenter aktualiserats. Vilka effekter medför maximumränta på utbudet av pantbankskredit? Finns skäl för att pantbanker skall ha andra maxgränser än övriga kreditgivare? Dessa samt flera frågor behandlas också inom ramen för undersökningen.