Rune Larsson – författare

Religion och livsfrågor i radio och TV ger ett smakprov på författarens bidrag i ett större forskningsprojekt under 1980-talet. Läs om morgonandakterna som anmäldes till Radionämnden för att de tog aktuella politiska frågor, omdebatterade magasinsprogram som både speglade och ifrågasatte religionen i samhället. De religiösa nyheterna som mest lyfte fram skandalerna och den ibland påtagliga spänningen mellan kyrkor och radioföretag. Mycket har hänt sedan 1980-talet men mycket är sig likt i en tid där religionen åter blivit aktuell i det offentliga samtalet. En hel del har publicerats tidigare men några av bidragen publiceras här för första gången. Allt har genomgått en lättare revision i syfte att göra texten lättare att läsa så här på lite distans.

Med Jesus som förebild argumenterar boken för en helhetssyn på kyrkans lärande och undervisning. Första avdelningen har en teoretisk profil på kyrkans undervisning, sammanflätad med hela kyrkans liv. Kyrkan berättar om sin tro genom allt vad den säger, gör och är. Dess undervisningen måste därför vara rotad i kyrkans identitet och dess plats i världen. Därför måste kyrkans självsyn hänga ihop med dess pedagogiska praktik. Andra avdelningen är historisk. Den inleds med en skiss över kyrkans undervisning genom två tusen år. Nästa bidrag beskriver utvecklingen av Svenska kyrkans undervisning under 1900-talet. Tredje artikeln baseras på ett par studieresor i USA. Tillsammans ger de tre bidragen en provkarta över omfattande växlingar i den teologiska och pedagogiska debatten. Tredje avdelningen har en praktisk inriktning. Bibeln mitt i livet tillsammans med Den undervisande församlingen knyter samman teori och praktik i församlingens pedagogiska arbete. Gudstjänsten som pedagogisk process diskuteras som exempel på helhetssynen i församlingens undervisning. I sista kapitlet introduceras James Fowlers tankar om en Växande tro.

Hel kyrka för världens skull. En kyrka berättar om sin tro genom allt vad den är, säger och gör. Dessa tre formar tillsammans vad mottagaren hör. En kyrka som vill vara trogen sitt uppdrag måste därför ständigt ställa sig två frågor, vad den är till för och vilket budskap den sänder. Hur hanterar våra kyrkor dessa utmaningar? Kyrkan är inte till för sin egen skull utan för världens, heter det i ett av de analyserade dokumenten. Den är till för att vara ett redskap för Guds plan att hela en trasig värld. Grundmönstret för kyrkans tro och liv finns i den heliga Skrift men i varje tid och varje kulturellt sammanhang måste den söka fungerande vägar och uttrycksformer. Och varför inte göra detta i samtal och med öppna öron för andras erfarenheter av Guds tilltal? Och med mod till ständig förnyelse. Bokens första del är resultatet av ett sådant lyssnande. Kanske överraskar det någon att jag vände mig till tre amerikanska katoliker för att lyssna in deras erfarenheter. Inspirerade av Andra Vatikankonciliets radikala budskap utmanar de sin egen kyrka,Equmeniakyrkan, till ett radikalt paradigmskifte i sättet att vara kyrka. Med den helhetsmodell de utvecklade vände jag mig till min egen kyrka och till ett nyare ekumeniskt dokument, The Church: Towards a Common Vision, Kyrkan på väg mot en gemensam vision. Boken vill vara en påminnelse om att varje kyrka som vill vara en del i Guds mission för världens skull ständigt måste pröva sig själv inför de kritiska frågorna om hur dess tro och liv gestaltas till ett helande glädjebud om hopp i en trasig värld. Och när Mästarens verk spelas upp, i varje tid och på varje plats, i bönhus och katedraler och särskilt bland världens fattiga och betryckta, låter det som musik. Det är författarens hoppfulla slutord.