Stefan Arvidsson – författare

Tappar man kompassen får man gå på känn. Rätt ofta innebär det att man låter sig styras av de hinder som råkar komma i ens väg. Följden blir lätt att man irrar omkring. Det är vad vänstern gör idag när frågor om kultur, religion, sexualitet och livsåskådning dyker upp.

I Socialismens själ vill Stefan Arvidsson råda bot på vänsterns velande och staka ut kursen genom att påminna om den socialistiska arbetarrörelsens radikala kulturpolitiska arv. Hur arbetarrörelsen med humanismen som ledstjärna en gång lagt grunden till den sekulära folkliga medborgarkultur som nu hotas av såväl kommersialism som nationalistisk och religiös konservatism.

Stefan Arvidsson är professor i religionshistoria vid Linnéuniversitetet och vänsterdebattör.

Frågor om förhållandet mellan religion och politik har alltmer hamnat i centrum för samhällsdebatten både i Sverige och internationellt. Det är också ett stort forskningsämne med gamla anor i flera skilda discipliner. Men forskningen inom religionsvetenskap, idéhistoria, religionssociologi, antropologi och statsvetenskap har i huvudsak utvecklats för sig inom respektive ämne och det saknas en gemensam förståelse av den omstridda relationen.

I den här boken benar religionshistorikern Stefan Arvidsson ut de olika perspektiven och de missförstånd de ger upphov till. Genom att eftersträva systematik och terminologisk stringens vill han möjliggöra en dialog mellan de olika traditionerna.

Arvidsson tar sin utgångspunkt i humanismen för att hjälpa oss att bättre förstå skillnaderna och relationerna mellan specifikt religiösa, politiska, ekonomiska och kulturella fenomen i moderna kapitalistiska samhällen. Bland annat gör han upp med tendensen att se allting som religion och lyfter istället fram betydelsen av myter, ritualer och folklig massmobilisering inom politiken. Han problematiserar också synen på totalitarism som religion och ifrågasätter en rad vanliga antaganden om vad som är utmärkande för vår sekulära tid.

Boken erbjuder en analys av alla de vetenskapliga trender och traditioner som ryms inom forskningen om religion och politik. Som sådan är den oumbärlig för alla som närmar sig ämnet oavsett disciplintillhörighet.

Stefan Arvidsson (född 1968) disputerade i religionshistoria vid Lunds universitet år 2000 och är numera professor vid Linné­universitetet. Religion och politik under kapitalismen är en omarbetad och delvis utökad översättning av hans bok Religion and Politics under Capitalism som ursprungligen gavs ut på engelska 2019.

Socialismen är en politisk rörelse av världshistorisk betydelse. Med argument för bättre arbetsvillkor, jämlikhet och rättvisa har den tilltalat folk världen över i tvåhundra år. Men socialismen har också burit med sig nya idéer om konst, kultur och livsföring, drivkrafterna bakom moderna fenomen såsom avantgardistisk konst, folkbildning, fri kärlek, kvinnoemancipation, nudism, reformpedagogik och vetenskapstro. Genom socialismens, socialdemokratins, kommunismens och anarkismens spridning har dessa innovationer revolutionerat livet på hela vår jord.

Hittills har det saknats ett verk som berättar om de estetiska, etiska och existentiella frågor som har satt socialisternas hjärtan i brand. Om det som har gjort den politiska ideologin till djup övertygelse, till en tro för vilken tusentals människor till och med har offrat sina liv. Men vad för slags tro rör det sig om?

I Röd tro. Socialistisk kultur och livsåskådning under tvåhundra år kartlägger religionshistorikern Stefan Arvidsson hur både socialister själva och rörelsens belackare och fiender liksom akademiska forskare har förstått relationen mellan de politiska övertygelserna och olika existentiella åskådningar. Efter att ha stiftat bekantskap med sekularismens uppkomst och dem som har menat att politik och livsåskådning är två vitt skilda sfärer, möter vi dem som istället hävdat att modern socialism i grund och botten är politisk kristendom, att den är något slags obskyr alternativreligion eller att den är en helt ny form av religion. Vi möter också dem som tvärtom förkunnat att socialismen måste gå hand i hand med humanistiska och ateistiska övertygelser, liksom dem som har hävdat att den bygger på solid vetenskaplig grund. Sist i boken tar sig författaren an den pockande frågan: Vem har rätt?

Vad har Ground Zero i New York gemensamt med gravar från jägarstenåldern i södra Skåne? Vad har ett träd som stod vid barndomshemmet gemensamt med husgrunder av sten från yngre järnåldern? De till synes väsensskilda företeelserna spelar alla en roll i skapandet av kollektiva minnen. I Minne och myt - konsten att skapa det förflutna diskuterar tio forskare frågor som berör hur ett samhälles historia formas och förmedlas.

I boken får vi möta en rad exempel på hur det förflutna skapats under olika tidsperioder. Vi får följa hur minnen och myter gestaltas i bilder, byggs in i hus eller monument och förmedlas i rituella handlingar. Mångfalden av material och tolkningar ger bidragen i boken en mängd varierande perspektiv. Det centrala temat som återkommer är det förflutnas betydelse för människor, och slutsatsen att det förflutna är ett samhälles gemensamma skapelse.

I boken Draksjukan. Mytiska fantasier hos Tolkien, Wagner och de Vries belyser religionshistorikern Stefan Arvidsson hur författaren J.R.R. Tolkien, kompositören Richard Wagner och konstnären Jan de Vries på olika sätt arbetade med urgamla myter.

Begreppet draksjuka har hämtats från Tolkien, som använde det med betydelsen girighet. I boken analyserar Arvidsson bland annat Tolkiens inspirationskällor i mytens värld och kopplingarna till Wagners verk. Även hos Wagner var girigheten och dess straff ett viktigt motiv, till exempel i operan Nibelungens ring.

I dag har samhällsklimatet förändrats. Genom livsstilsmagasin och påkostad reklam suddas gränsen mellan behov och begär ut. Konsumtion och materiellt självförverkligande är en accepterad och uppmuntrad del av människors livsstil. Vilka konsekvenser får detta för bruket och tolkningen av de uråldriga myterna?

Stefan Arvidsson är docent i religionshistoria vid Lunds universitet och universitetslektor i religionsvetenskap vid Växjö universitet. Draksjukan ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Vägar till midgård nordisk hedendom i långtidsperspektiv vid Lunds universitet.