Tomas Ljungberg – författare

Synen på hur man ska ta hand om små barn har varierat mellan olika tidsepoker och skiljer sig mycket mellan olika länder och kulturer. Som blivande eller nybliven förälder är det lätt att bli rådvill när man försöker lära sig hur man på bästa sätt ska ta hand om sitt barn. Under senare år har ett allt större intresse brett ut sig för en mer naturlig och ursprunglig livsstil. Kunskapen om människans biologiska rötter har också ökat och kan nu ge en fascinerande inblick i vad som är människans naturliga och ursprungliga sätt att ta hand om och vårda sina barn. Häftet är uppdelat i en första teoretisk del och en andra mer praktiskt inriktad del som även kan läsas separat. Det avslutas med kommentarer om hur man själv kan göra för att använda den biologiska kunskapen vid vården av sitt eget barn. Tomas Ljungberg är läkare och beteendeforskare. Han har under många år specialiserat sig på apors och människans beteende ur ett biologiskt perspektiv. Han är själv pappa till fyra barn.

AD/HD är en funktionsnedsättning och barn med AD/HD är mer ouppmärksamma och/eller aktiva och impulsiva än andra barn. Cirka 5% av alla barn anges ha AD/HD. Enligt den i Sverige av myndigheter och media accepterade neuropsykiatriska teorin är AD/HD huvudsakligen ärftligt orsakat och psykosociala omständigheter anses inte viktiga för att AD/HD ska uppkomma. Som en följd av detta synsätt har läkemedelsbehandling av AD/HD kraftigt ökat och idag behandlas var 7:e skolpojke med läkemedel mot AD/HD i vissa delar av Sverige. I boken ”AD/HD i nytt ljus”, som gavs ut 2008, gick författaren igenom det dåvarande vetenskapliga stödet för den neuropsykiatriska teorin. Slutsatsen var att det inte var vetenskapligt hållbart att benämna AD/HD för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En stress-sårbarhetsmodell presenterades som en alternativ förklaringsmodell. I en sådan modell ingår att förutom biologiska förhållanden är även barns uppväxtmiljö och psykosociala situation mycket viktiga för om AD/HD ska uppkomma eller inte. I denna uppföljande bok, 13 år efter att den tidigare boken kom ut, har författaren gjort en förnyad genomgång av den vetenskapliga litteraturen. Genomgången visar att stödet nu är än starkare för en stress-sårbarhetsmodell. Det visas i boken att man fortfarande inte har kunnat påvisa någon form av avvikelse i hjärnans struktur, form eller funktion som specifikt går att relatera till AD/HD. Ärftligheten för AD/HD är inte heller så hög som neuropsykiatrin anger. Två nya kapitel har lagts till i denna uppdaterade bok och dessa beskriver vilka krafter som lett till att neuropsykiatrin kunnat växa sig så stark i Sverige. Det beskrivs också hur myndigheter och organisationer aktivt har tystat vetenskapliga diskussioner där den neuropsykiatriska teorin har ifrågasatts.

Människans psykiska fungerande har under olika tidsepoker och inom skilda vetenskapliga områden beskrivits på många olika sätt. Inom antropologin beskriver man att människor i traditionella jägare-samlaresamhällen lever i en känslomässigt färgad upplevelsevärld, påverkade av starka krafter i naturen som fungerar utanför förnuftet och som går att härleda ur skaparens plan vid begynnelsen. Inom den biologiska forskningen beskriver man att människan kan reagera automatiskt med medfödda känslor som går att förklara evolutionärt. Inom den kognitiva psykoterapin beskriver man människan som en kognitiv varelse där språk, förnuft och logiska värderingar utgör grunden för det vuxna psykiska fungerandet. Man ser den historiska utvecklingen fram till idag som en följdriktig och förståelig process där människans psykiska förmågor kunnat förfinas i ett ömsesidigt samspel med kulturutvecklingen. Inom den psykodynamiska teorin återfinns beskrivningar av hur människans psykiska fungerande till en viktig del byggs upp utifrån frustrationer och icke tillgodosedda känslomässiga behov under uppväxten. Att synsätt utvecklade inom olika områden inte är förenliga med varandra är av fundamental betydelse och måste innebära att respektive teori är behäftad med inskränkningar och/eller förenklingar. I boken ”MÄNNISKAN, KULTUREN OCH EVOLUTIONEN – ett alternativt perspektiv” presenteras en övergripande teori där kunskap från olika forskningsområden inte står i motsats till varandra utan griper in i varandra till en sammansatt helhet. För att en sådan integrering av kunskap ska vara möjlig måste en omtolkning av vissa idag accepterade förutsättningar göras. Boken inleds med en genomgång av grundläggande begrepp inom antropologi, evolutionsbiologi, etologi, kognitiv psykologi och psykodynamisk psykologi, varför den kan läsas utan speciella förkunskaper. I denna reviderade nyutgåva har författaren uppdaterat sin ursprungliga bok och utvidgat den till att också inkludera det kognitiva psykoterapeutiska synsättet, som kraftigt växt fram under senare år.