Tove Frisch – författare
Visar alla böcker från författaren Tove Frisch. Handla med fri frakt och snabb leverans.
2 produkter
2 produkter
Häftad, Svenska, 2016
244 kr
Skickas
Ibiza drog under 1960- och 70-talen till sig vagabonder, bohemer, förhärdade samhällsförnekare liksom frihetstörstande kollektivromantiker och revoltörer från medelklasshem. En diffus och nostalgisk strävan blandades med högt ställda framtidsideal om jämlikhet, rättvisa, anarki och inte minst "fri kärlek". Det var den senare som skulle göra allt det andra möjligt, hjärtat i förändringen. Så var det tänkt i teorin. I praktiken blev lättillgängliga droger för många det som stoppade denna utvecklingsprocess. Aktivitet och iver kunde då förbytas i passivitet och letargi. När de nära väninnorna Milia och Eva återförenas på Ibiza, sker det just i denna period av öppenhet, livsglädje och fritänkande, av idealism och framtidstro men också av flykt, flum och apati. Milia är stursk och stark, äventyrslysten och rastlös, hormonstinn och vetgirig men också osäker, otålig och blasé. Hon vill höra till men kan inte. Hon vill uppskatta människor men krymper av banaliteten och räds sitt förakt. Både Milia och Eva lever mitt i denna hippietidens och ungdomens paradoxalitet. De vill vara vilda, frigjorda och sensuella - och är det. Samtidigt söker de sig hela tiden till samma bar, El mono desnudo, till samma kaféer, till samma grupp vänner. Sällan lämnar de den lilla staden för andra delar av ön. De lever i ett förlängt fransk-klassiskt drama, i vilket skådespelare och dekor, kan det tyckas, förblir desamma under dygnets alla timmar. Ändå byts den inre dekoren både ofta och abrupt. Eva, som lever i ett kärleksfullt förhållande med Enrique, snubblar ändå över samma grundproblem som Milia - utan fast förbindelse. De slits bägge mellan närhetens värme å ena sidan och frihetens lockrop å den andra. Svartsjuka, ifrågasättande och otillräcklighet ställs mot vilsam likgiltighet, mot ombytets fräschör och mot hoppet om något annat - mera uppfyllande. Både Eva och Milia är känslosamma och nyckfulla, vill både ha och lämna, nöja sig men sträva vidare, få och ge men också bara ta. Dessa två väninnor tillhör den första generationen unga kvinnor med samma rätt till sin kropp, sin sexualitet och sina därmed förknippade val, som männen tidigare varit ensamma om. Det är ett dyrbart arv att förvalta, något de är vagt medvetna om. De ser männens panik. De förstår att de är privilegierade. Detta att kunna välja och välja bort, att hänge sig och sätta stopp, är nog vad Milia och Eva försöker lära sig hantera i denna ungdomsroman om naivitet och övermod, om tvåsamhet och singelliv på Ibiza under hippietiden.
Häftad, Svenska, 2008
363 kr
Skickas
Min son Adam har aldrig gått i sjätte klass. Han läste matte och engelska på rastplatser. Biologi, geografi, historia och andra språk lärde han längs vägar, på berghällar, i ladugårdar och i samspråk med människor han mötte. När en mor tar sitt barn ur skolan för att vandra genom Europa, blir det onekligen uppståndelse och tumult. Många tycker mycket. Åsiktsläger skapas för och emot, rätt eller fel? Detta är berättelsen om vår fotvandring, en resa lika mycket i det inre som i det tidvis mycket dramatiska yttre. Att gå till fots är att hinna tänka, att gå till fots är att känna. Att gå till fots är att inte veta, att hoppas, längta och streta. Det är också att träffa människor, att hisna, att bli skrämd och trött men ännu mer att begrunda, att imponeras och fascineras av livets alla möjligheter och dimensioner, av människors vardag, av det storartade i det lilla. Allra mest är det en frihet: inga tider att passa, inga förväntade roller att spela, inga förutfattade meningar, ingen aning om framtiden men väl medvetna val och mål i sikte. Sartre säger att vi människor är dömda till frihet och han har rätt: Friheten kräver både envishet och tåga men återgäldar hundrafalt och belönar rikt den som framhärdar. Jag hoppas att den här boken visar att man inte blir hjälte av att göra det ovanliga utan av att klara det vanliga med självrespekten i behåll. Jag hoppas att den röjer att kärlek, gråt och tandagnissel inte kräver fast bostad, att glädjens vingar lyfter bäst i friska luften och att barn är fenomenala reskamrater.