Viveca Lindberg – författare

Läroplansreformerna 1994 och 2011 har medfört omfattande förändringar som i flera avseenden gjort erfarna lärare till nybörjare i sitt bedömningsarbete. Lärares bedömningsarbete har debatterats och kritiserats för att inte vara likvärdigt och rättvist. Den debatten har kommit att domineras av andra aktörerän lärare och kritiken har ofta ensidigt riktats mot lärares bedömningsarbete.

Den här boken avser att balansera debatten och öka förståelsen för hur lärares bedömningsarbete påverkas av faktorer som ligger utanför lärares inflytande och ansvar – nämligen de ramar, traditioner, värderingar och ideal som råder i det svenska skolsystemet.

Boken vänder sig till lärare, lärarutbildningar och beslutsfattare och belyser lärares nationella och lokala förutsättningar, villkor och agens att bedriva ett gott bedömningsarbete.

Med dagens målrelaterade betygssystem ska lärarna betygssätta varje elev i förhållande till kunskapskrav. Eleverna ska bedömas utifrån vad de faktiskt kan, vilket ställer lärare och elever inför uppgiften att tolka och konkretisera skolans styrdokument.

I denna omarbetade upplaga ingår nyskrivna kapitel om skolans kunskapsuppdrag och om individuella utvecklingsplaner (IUP). Dessutom diskuteras i flera kapitel de senaste läroplanerna mot bakgrund av det nytänkande som präglar aktuell forskning och olika utvecklingsarbeten om bedömning och betygssättning.

En grupp forskare, lärarutbildare och lärare presenterar här sin syn på olika former av bedömning i grundskola och gymnasium. I antologin finns konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta med t.ex. kunskapskrav, nivåer, portfolios, matriser och andra hjälpmedel.

Sagt om boken"Lyckat försvar för eleven ... en tankeväckande bok ... en angelägenhet för alla som berörs av utbildningsfrågor" skrev Joanna Giota i Pedagogiska magasinet.

"... användbar både i lärarutbildningen och för pedagoger och ledare ute i praktiken" skrev Erik Groth i Lärarnas Tidning.

Om författarnaFörutom redaktörerna Lars Lindström, Viveca Lindberg och Astrid Pettersson medverkar följande författare: Lisa Björklund Boistrup, Ingrid Carlgren, Anders Jönsson, Katarina Kjellström, Ann S. Pihlgren, Lena Sjöqvist och Helena Tsagalidis.

Möjligheter med det nya mentorskapetVad innebär det att vara en professionell lärare eller förskollärare? Mentorn som kollega och bedömare, hur går det ihop? Vilket ansvar har rektor och förskolechef under introduktionsåret?Dessa och många andra frågor tas upp i Mentorskap i skola och förskola. Författarna diskuterar olika sätt att organisera mentorskapet under introduktionsåret och visar vilka utvecklingsmöjligheter som finns för både individ och verksamhet.Med utgångspunkt i aktuell forskning diskuteras och problematiseras relationen mellan mentorn och de nya lärarna och de konsekvenser ett mentorskap kan medföra. Boken avslutas med en diskussion kring lämplighetsbedömning av den nyutexaminerade läraren.Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.

Vad är yrkesdidaktik? Hur ser yrkesämnenas didaktik ut? Tolv lärare på gymnasieskolans yrkesprogram som bedrivit egna licentiatstudier belyser här, tillsammans med några forskare, hur yrkesdidaktik kan ta form i en svensk kontext. Författarna lyfter viktiga aspekter av yrkeslärares arbete, så som bedömning, yrkesidentitet och relationen mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen. Yrkesdidaktikens mångfald synliggör kunskapsområdet yrkesdidaktik för såväl yrkesverksamma lärare och skolledare på yrkesprogrammen som för yrkeslärarprogrammets studenter, lärarutbildare och handledare. Antologin är ett resultat av en forskarskola i yrkesämnenas didaktik, där flera lärosäten samverkat. Redaktörer för antologin är Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, Viveca Lindberg, docent i didaktik och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet samt Gun-Britt Wärvik, docent i pedagogik och lektor vid Göteborgs universitet. Den här boken syftar till att bidra till diskussionen om vad yrkesdidaktik kan tänkas vara i relation till Gy 2011 för gymnasieskolan. Genom en rad konkreta exempel illustreras en mångfald av yrkesdidaktiska uttryck. Antologin fångar viktiga aspekter av yrkeslärares arbete och förutsättningarna för dessa. Andreas Fejes, Viveca Lindberg och Gun-Britt Wärvik det [har] varit otroligt spännande att ta del av bokens olika kapitel. Den bredd och mångfald som visas upp i de olika bidragen gör att många olika aspekter av yrkesutbildningen blir belysta. Rubrikerna till bokens olika delar kan också fungera som en karta över det yrkesdidaktiska landskapet. Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet Innehåll Medverkande Förord 1. Introduktion Viveca Lindberg, Andreas Fejes & Gun-Britt Wärvik 2. Vad är ett yrkesämne? Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik 3. Simuleringsaktiviteter i metodrum Ingela Leibring 4. Entreprenörskap i hantverksprogrammet Jessica Wallin & Andreas Fejes 5. När eleverna äger kunskapen Ola Lindholm 6. Att bygga sig till kunskap Magnus Fjellström 7. Reflektion genom digital dialog Gunilla Berg Christoffersson 8. Tid för handledning Åsa Mårtensson & Per Andersson 9. Lärares samverkan för yrkeskunnande Maria Christidis & Viveca Lindberg 10. Matematik för yrkeskunnande Karolina Muhrman 11. Återkopplingspraktiker i frisörutbildningen Anna Öhman 12. Bedömning för yrkeslärande Martina Wyszynska Johansson & Per-Olof Thång 13. Yrkeslärares kompetensutveckling Susanne Köpsén & Per Andersson 14. Lärande identiteter i frisörutbildningen Eva Klope 15. Yrkesdidaktik och bildning Ruhi Tyson 16. Yrkesdidaktiska vägval Ingrid Carlgren 17. Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden Andreas Fejes, Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik

This book draws on experiences from a range of vocational education systems in different nation states and re-examines the purpose of providing experiences outside educational institutions; the kinds and extent of those experiences; and efforts made to ensure the integration of students’ experiences across sites. Analyses of the various vocational education systems, their purposes and practices across nations, and challenges experienced by different stakeholders illustrate different approaches to the integration of learning at different sites. The book includes a consideration of what constitutes the integration and reconciliation of experiences, and their attendant educational implications. This extends an appraisal of the concepts of integration, reconciliation, curriculum and work readiness, each of which has a range of connotations. Integration or reconciliation is differentiated from transfer of learning, which is commonly based on simple assumptions that the educational institutions will provide theory and that the workplaces will provide practice from the workplaces, and that the two can be easily linked by students. The contributions from different nation states clearly demonstrate that integration is a collaborative process and requires the agency of stakeholders operating at global, national and specific learning site levels.