Werner G. Jeanrond – författare

I boken Kärlekens teologi reflekterar Werner Jeanrond över kärlekens skiftande horisont och nutida utmaningar. Om hur kärlekens dynamik öppnar vägar till ny kunskap som vi inte vet – och inte kan veta – vart de till slut bär hän. Den kristna traditionens olika kärleksföreställningar och den romantiska kärlekens många uttrycksformer diskuteras på väg till en djupare förståelse av kärlekens makt och möjligheter. Vad all kärlek mest av allt behöver är mod – modet att både respektera den andre och själv bli en annan, och att ställa sig själv och den andre helt inför Gud, denna evigt och radikalt andre, som med kärleksfull blick ser, dömer, respekterar, uppehåller och förvandlar oss.

Redan nu men ännu inte. Kristen tro bär på ett löfte och ett hopp om att Gud fortsatt verkar med sin skapelse. Och detta handlande kan vi ana glimtvis. Tanken ger tröst och kraft att kämpa vidare men den är också utmanande. Uttrycket redan nu men ännu inte pekar samtidigt framåt. I kristen tro finns också ett löfte och ett hopp om att det som nu är sakernas tillstånd inte kommer vara så för alltid. När Guds rike bryter in helt och fullt ska en ny världsordning etableras, outgrundlig för oss här och nu, men som står i kontinuitet med Guds tidigare handlande. 

Vad betyder det att leva i denna spänning mellan den värld som nu är och den som ska komma? Hur ska vår roll i världen här och nu se ut? Vad betyder våra handlingar och vårt sätt att leva i ett eskatologiskt perspektiv? För att få ett grepp om synen på dessa viktiga frågor bad Svenska kyrkans teologiska kommitté ett antal stiftsteologer och deras kollegor att diskutera detta. Svaren delgavs sedan ett antal forskare som fick bearbeta frågorna utifrån sina respektive forskningsfält. Resultatet blev denna bok där exegetiska, kyrkohistoriska, etiska och teologiska resurser bidrar till en fördjupad reflektion över framtidsfrågorna i vardagen i kyrka och samhälle. 

För att hantera en framtid som på många sätt ter sig dyster och övermäktig, behöver det finnas röster som ingjuter mod och motverkar hopplöshet. Kristen tro och tradition kan härbärgera den komplexitet som det innebär att vara människa tillsammans med andra och i relation till jorden, där allt som sker i nuet samtidigt är en rörelse mot det som ska komma.

Författare: Lovisa Nyman, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet (red), Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet (red), Fredrik Lindström, professor emeritus i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet, Björn Vikström, professor i systematisk teologi, Åbo universitet, Werner Jeanrond, professor emeritus i systematisk teologi vid universitetet i Oslo, Michael Nausner, forskare i systematisk teologi på Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, Elisabeth Gerle, professor emerita i etik vid Lunds universitet och Thomas Ekstrand, docent i systematisk teologi vid Uppsala universitet. 

Boken Tro hopp och strävan - Gudsriket som tröst och motiv för handling är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

”… tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.”

Tron och hoppet har fått en självklar plats i kyrkans trosbekännelser och teologiska tradition. Kärleken – som enligt Paulus är den största av de tre dygderna – har däremot ofta hamnat i skymundan. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått för kyrkan, samhället och våra liv?

I boken Tro och kärlek undersöker Werner G. Jeanrond relationen mellan tro, tillit och kärlek i en tid präglad av misstro, polarisering och konkurrerande sanningsanspråk. Med utgångspunkt i Bibelns berättelser, kyrkans tradition och vår tids stora frågor om sanning, makt och migration visar han hur tro utan kärlek riskerar att bli både förtryckande och destruktiv.

Jeanrond argumenterar för att varje trosföreställning ytterst måste prövas mot kärleken. Först när tron får ta form i kärlekens relationer – till medmänniskan, Gud, naturen och det egna framväxande jaget – kan den komma till sin rätt. Samtidigt tecknar han en vision av kristendomen som nystarternas religion, där möjligheten att börja om alltid finns.

Tro och kärlek avslutar Werner G. Jeanronds trilogi om de teologiska dygderna, efter Kärlekens teologi (2010) och Hoppets dynamik (2020).

Werner G. Jeanronds är professor i systematisk teologi och har tidigare varit verksam vid universiteten i Lund, Glasgow, Oxford och Oslo.

Werner G. Jeanrond har haft en betydande akademisk karriär och finns publicerad i en lång rad artiklar, skrifter, böcker, antologier och andra publikationer.

Översättning: Are Norrhava.

Hoppets dynamik tar upp vår tids rädslor och längtan efter hopp. Var uppstår framtidshopp bland människor? I boken utforskar Werner G. Jeanrond kärleken som hoppets grogrund. Varje människa utvecklas genom fyra dynamiska och med varandra sammanhängande kärleksrelationer - till andra människor, till Gud, till natur och universum, och till det egna jaget. I detta dynamiska nätverk blomstrar hoppet. Hopp är relationellt. Ingen människa kan hoppas bara för sig själv. Genuint hopp kräver gemenskap, solidaritet och respekt för varandra och för omvärlden.

Hoppet är en kärleksgåva som inbjuder till en framtid inom Guds stora skapelse- och försoningsprojekt. Jeanrond undersöker därför inte bara individuella framtidsföreställningar kring döden, dom, himmel och helvete, utan även politiska, ekologiska, emancipatoriska och religiösa aspekter av kristen praxis i vår värld. Hoppet förändrar vår tillvaro redan här och nu. 

Översättning: Are Norrhava 

Hoppets dynamik är den andra boken i en serie som diskuterar de teologiska dygderna. Den första, Kärlekens teologi gavs ut på Verbum 2010. 

PRESS

"Nio digra kapitel indelade i åtskilliga kortare avsnitt underlättar läsningen något, men boken kräver en uthållig, kunnig och van läsare, som får sin belöning i ett mångsidigt och mycket intressant innehåll. En omfattande notapparat, en diger litteraturlista, jämte sak- och personregister, avslutar." Helhetsbetyg: 4. Birgitta Carlquist, BTJ-häftet nr 20, 2020