Yvonne Hirdman – författare

Vinnare av Augustpriset för årets svenska fackbok 2010.

"Min mamma är grevinna, sa jag i det snoriga Hökarängen, till de inflyttade ljushåriga ungarna från Norrlands skogar. Inte undra på att de gav sig på mig. Men hon var faktiskt grevinna, min mor. Fru Charlotte Hirdman hade ett hemligt, kringflackande liv bakom sig innan hon blev vår »utländska« mamma i Hökarängen. Länge visste jag inte mycket mer. Och så dog hon, hux flux innan hon kunde få bli människa för en, en människa man ville veta mer om. Min mor föddes i efterskalvet av den första ryska revolutionen i Estland, då Tsarryssland. Familjen flyttade till Österrike-Ungerns allra östligaste gränstrakter, där hon levde sin barndom under det första världskriget, med östfronten hotande nära. Hon gifte sig med en urfattig baltisk greve, Alexander Stenbock-Fermor och levde det vilda livet i Berlin under de sista åren av Weimar-republiken, innan Hitler kom till makten. Hon förälskade sig i en kommunist och flydde med honom till Moskva via Zürich. Och hon var en av de få som lyckades komma ut ur Sovjetunionen innan den stora terrorn slog till på allvar, i början av 1937. Min mammas liv utgör en liten del av den europeiska mellankrigstidens historia. Alltid där ljuskäglan svepte fram. Ofta i mitten. Därför vill jag berätta den här historien för er." Yvonne Hirdman

I Den röda grevinnan målar Yvonne Hirdman upp sin mammas liv. Varsamt bygger hon, bit för bit, upp berättelsen med hjälp av dagböcker, brev, skilsmässodokument, Kominterns kaderakter, den danska säkerhetspolisens material, samtida romaner, biografier, foton och vykort.

Den röda grevinnan är en fängslande biografi över Charlotte Hirdmans ovanliga och fascinerande liv. Det är en kvinnas historia - och Europas.

"En personlig bok med mycket känsla som bygger på gedigen kunskap."Mösstanten, bokblogg

"Från de stora drömmarnas tid skildrar en brandröd frihetsdröm." Dagens Nyheter

Maj var pigan som drömde författardrömmar där hon låg, på kökssoffan hos postmästarn i Avesta: hon skulle minsann visa dom! Gunnar var grovarbetaren som slet tio timmar om dagen i smedjor och verkstäder med huvudet fullt av tankar om antimilitarism, konst och litteratur. Båda sökte sig till ungsocialismen den radikalaste delen av arbetarrörelsen i Fattigsverige, åren före första världskriget. Kärleken mellan dem var full av tidens frågor: om anarkism, filosofi och inte minst kvinnofrågan. Deras ungdomshistoria utspelas i ett Sverige före demokratisering och välfärd, men där framtiden lyser hoppfullt och deras drömmar skulle med tiden slå in.

När Yvonne Hirdman tar sig an berättelsen om sina farföräldrar, blir det med en skicklig historikers kritiska blick och som alltid med en stor portion kärlek till människan.

"Personligt skriven biografi med ett fantastiskt brevmaterial om farföräldrarna Maj och Gunnar Hirdman, hon feministisk författare, han en av Sveriges stora folkbildare (ABF, Brunnsviks folkhögskola). Här börjar det moderna Sverige." Expressen, Ebba Witt-Brattström

"Yvonne Hirdman är idéhistoriker och folkbildare och har kommit att bli en av mina favoriter. Den här gången har hon dykt djupt ner i Arbetarrörelsens arkiv och sökt efter sitt material. Alltid väl påläst när det gäller politiken och rörelserna i samtiden. Hon skärskådar världen, ständigt med kritisk blick och drar sig aldrig för att vara brutalt ärlig och uppriktig också när det gäller den egna familjen. Hon väjer aldrig för det svåra och obekväma, det som skaver. Den här boken är inget undantag. (...) Yvonne Hirdman har skrivit en riktigt viktig bok om en tid i ett ojämlikt Fattigsverige där förhoppningarna om en ljusare framtid och ett annat liv var stora. En påminnelse som leder till eftertanke." SocialPolitik, Heléne Nellvik

"Från de stora drömmarnas tid skildrar en brandröd frihetsdröm. (...) Breven är guld och den historiska informationen står tät: om tidens feminism, filosofi och socialistiska förgreningar. Vi får en oväntad och fascinerande bild av relationer mellan Maj och Gunnar och tidens världsförbättrare, socialliberala och kyrkliga. (...) Allt inräknat skildrar Från de stora drömmarnas tid en makalös bildningsresa som samtidigt var ett existentiellt frihetsprojekt." Dagens Nyheter, Maria Södling

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. 

Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Hon avskydde den där tiden mellan tre och fem på eftermiddagen, den svåra­ tiden, den som aldrig fylldes med riktigt liv utan bara halvdana föresatser - den där tiden som ofta fylldes ut av bråk mellan smågnälliga barn. Men nu var barnen hos farmor och farfar. Det är då Christa sätter sig på bordet, tänder en cigarett och tittar ut på innergårdens stubbar och känner oron ringla som en orm från magen upp under revbenen.

Genom sju unga evighetsmänniskor och deras småtrassliga liv i ett alltmer politiserat Stockholm tar Yvonne Hirdman i sin romandebut oss rakt in i 60-talet.

Kärlek, politik och bristande barnpassning för Christa, Jonne, Mona, Krister, Sigge, Åke och Unni samman i det gråa studentområdet Kungshamra. De möts på fester, i vilda diskussioner, vid de kvarglömda leksakerna i sandlådan, de tiger och ljuger och grälar. Så sprids de ut i livet. En dödsannons för dem samman igen långt senare och belysningen blir en annan.

Kungshamra -67 är en indragande men aldrig insmickrande kollektivroman. Under två dagar kommer det politiska sextiotalet emot oss i all den vardaglighet och trasslighet som hör livet till. Skickligt målar Yvonne Hirdman upp en bunt relationer, insnärjda sinsemellan, där ingens liv ter sig så mycket bättre än nån annans men inte är så illa i sin helhet heller. Det är rått och rappt och samtidigt vackert, ömsint och nära.

"Det politiska 60-talets stämningar skildras inkännande och kunnigt. Hirdman skriver i en stil som är kongenial med husens utformning. Rått, krasst, sakligt men emellanåt också med glimtar av humor och kärlek som lyser lika mycket som husens färgglada fönsterkarmar. Snyggt gjort!" BTJ, Jenny Westlin Green

"Äntligen har Yvonne Hirdman debuterat som romanförfattare! En litterär, psykologisk och språklig bedrift är kollektivromanen Kungshamra -67 - jag är fängslad. Och vill så förbli." Västerbottens-Kuriren, Lena Kjersén Edman

Behovet av radikal samhällsanalys och ideologikritik har sällan varit större än nu, drygt femtio år efter att tidskriften Häften för kritiska studier först såg dagens ljus.

I boken diskuteras, i tidskriftens anda, aktuella trender i vår tids kapitalism. Är USA-imperialismen nere för räkning? Innebär den digitala plattformsekonomin en fjärde industriell revolution? Varför kan traditionell nationalekonomi inte förklara samhällsekonomins omvandling? Hur ska man analysera nyliberaliseringen av europeisk socialdemokrati? Och hur har feminismen utvecklats?

Elva författare i tio kritiska studier söker svar och ger sin syn på utvecklingen: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö, Anders Gullberg, Jan Otto Andersson, Yvonne Hirdman, Gabrielle Meagher, Lars Pålsson Syll, Magnus Ryner, Marta Szebehely och Stefan de Vylder. 

Fyra av dessa är även redaktörer till boken: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö och Anders Gullberg. Som redaktör medverkar också Lars Ekdahl. 

"Behandlingen är en öppenhjärtig, yvig och temperamentsfylld rapport om hennes egen vistelse i "kräftriket". Hirdman skriver mycket bra, tar liksom tag och tvingar en att lyssna." Aftonbladet

Men varför inte just jag när så många andra också drabbas? Det är mantrat som Yvonne Hirdman försöker besvärja ödet med, under den tillsynes ändlösa behandlingen mot bröstcancer operation, cellgifter, strålning. Via dagboksanteckningar får vi följa henne på resorna till och från sjukhuset, framgångarna, bakslagen, känslorna inför den kropp som tas ifrån henne. Med sedvanlig Hirdmansk skärpa skriver hon också om det som pågår utanför och som hon ältar inom sig: feminismens nya vägar, historielösheten som får samhällsdebatten att skeva, om efteråtet och åldrandet.

Yvonne Hirdman är en av vår tids viktigaste tänkare och historiker. Hon har tidigare bland annat gett ut Augustprisvinnaren Den röda grevinnan, Det tänkande hjärtat om Alva och Gunnar Myrdal, självbiografiska Medan jag var ung och senast Lent kändes regnets fall mot min hand medan barnen brann i Berlin.

"Yvonne Hirdmans betraktelser porlar fram som en strid ström över sidorna, hon låter sina minnen flöda fritt och hon pendlar oavbrutet mellan optimism och pessimism. (...) Välskrivet, berörande och mycket läsvärt." Elisabeth Brännström, BTJ

"Nära och utlämnande, om mod att tåla."M-Magasin

"Frispråkigt. (...) Full av liv."Dagens Nyheter

"Nära, som om vi finns där vid hennes sida."Svenska Dagbladet

"Som vanligt, trots det allvarliga ämnet, är det en fröjd att läsa Yvonne Hirdman för hon har verkligen språket i sin hand."Internationalen

Vinnare av Augustpriset för årets svenska fackbok 2010.

"Min mamma är grevinna, sa jag i det snoriga Hökarängen, till de inflyttade ljushåriga ungarna från Norrlands skogar. Inte undra på att de gav sig på mig. Men hon var faktiskt grevinna, min mor. Fru Charlotte Hirdman hade ett hemligt, kringflackande liv bakom sig innan hon blev vår »utländska« mamma i Hökarängen. Länge visste jag inte mycket mer. Och så dog hon, hux flux innan hon kunde få bli människa för en, en människa man ville veta mer om. Min mor föddes i efterskalvet av den första ryska revolutionen i Estland, då Tsarryssland. Familjen flyttade till Österrike-Ungerns allra östligaste gränstrakter, där hon levde sin barndom under det första världskriget, med östfronten hotande nära. Hon gifte sig med en urfattig baltisk greve, Alexander Stenbock-Fermor och levde det vilda livet i Berlin under de sista åren av Weimar-republiken, innan Hitler kom till makten. Hon förälskade sig i en kommunist och flydde med honom till Moskva via Zürich. Och hon var en av de få som lyckades komma ut ur Sovjetunionen innan den stora terrorn slog till på allvar, i början av 1937. Min mammas liv utgör en liten del av den europeiska mellankrigstidens historia. Alltid där ljuskäglan svepte fram. Ofta i mitten. Därför vill jag berätta den här historien för er." Yvonne Hirdman

I Den röda grevinnan målar Yvonne Hirdman upp sin mammas liv. Varsamt bygger hon, bit för bit, upp berättelsen med hjälp av dagböcker, brev, skilsmässodokument, Kominterns kaderakter, den danska säkerhetspolisens material, samtida romaner, biografier, foton och vykort.

Den röda grevinnan är en fängslande biografi över Charlotte Hirdmans ovanliga och fascinerande liv. Det är en kvinnas historia - och Europas.

"En personlig bok med mycket känsla som bygger på gedigen kunskap." Mösstanten, bokblogg

Det tänkande hjärtat är den stora biografin om 1900-talets viktigaste svenska kvinnliga politiker, Alva Myrdal. Det är också berättelsen om den moderna sociala tanken, folkhemmets födelse och efterkrigstiden.

Bilderna av Alva Myrdal är många och motsägelsefulla. Var hon den iskalla socialingenjören som förespråkade arvshygien och tvångssterilisering? Var hon den inkännande socialpedagogen som satte barnet i centrum och gjorde folkhemmet mer humant? Var hon modern som lämnade sina barn för sin egen karriär eller feministen som banade vägen för kvinnor att kombinera familj och arbete? Var hon en ny, självständig kvinna eller den dominante Gunnar Myrdals underordnade hustru?

I Det tänkande hjärtat tecknas en detaljerad och inträngande bild av denna motsägelsefulla kvinna. Det är en berättelse byggd på fakta men full av känsla. I botten ligger den brevskatt som makarna Myrdal donerade till forskningen. Genom dessa tusentals brev skildrar Yvonne Hirdman, Sveriges främsta genusforskare, hennes liv som också blir en skildring av parets genusdrama. Det är en berättelse om kärlek och äregirighet, underordning och trots, och med inträngande analyser av både Alva och Gunnar Myrdals främsta verk.

En biografi över ett liv, berättad som en kärleksroman.

I sin nya bok tar Yvonne Hirdman med oss in i historien innan den har stelnat i sina välkända formationer. In i det ofattbart stora och det banala lilla, in i den skiktade världen veckorna våren 1945 då det äntligen blev fred i Europa. Historien finns lagrad i Dagens Nyheters skildringar dag för dag och Yvonne läser som om hon levde där och då. Det är en tid då alla drömmer om fred i det pinade, sönderbombade Europa, ivrigt följer Sjukovs frammarsch, läget i Berlin, Norges och Danmarks nervösa väntan på slutet. Ska det bli den brända jordens taktik eller kommer ockupanterna att ge sig frivilligt? Och stämmer de osannolika rapporterna om »likfabriker«?

Parallellt finns berättelserna från det fredade svenska vardagslivet, tips om vad man kan laga för mat i gasransoneringens tider. Vad går på bio? Och självklart de små fantasiretarna som står trubbigt förkortade under Personligt: Ring, Karin! Livet pågår ju. Som om det vore som vanligt.

I Lent kändes regnets fall mot min hand medan barnen brann i Berlin förnyar Yvonne Hirdman återigen sättet att skriva historia i en fascinerande bok om en tid fylld av osäkerhet och rädsla. Det är spännande läsning som öppnar upp för tankar om vad vi trots dagens informationsflod egentligen kan förstå om framtiden.

"Hirdmans sätt att öppna historien för oss är genialt!" Dala-Demokraten

"En vardaglig, vacker och vemodig bok" Björn Wiman, DN

Sverige 1919 ett fattigt jordbruksland befolkat av pigor och drängar där förändring står för dörren. En ny författning lovar demokrati när nu kvinnor också får rösta. En ny entreprenörsanda skapar nya näringar. Nya radikala idéer och ny teknik föds ur det första världskrigets katastrof: film, radio, jazz, kortklippta kvinnor som dansar charlston med silkesklädda ben...

Sverige 1939 ett stabilt demokratiskt land prisat för sin Middle Way . Sedan 1932 styrt av trojkan Per Albin Hansson, Ernst Wigforss och Gustav Möller där en ny ekonomisk och social reformpolitik lade grunden för medborgarhemmet.

Idag växer vårt behov av historia i takt med den mörknande framtiden och den politiska hjälplösheten. Mellankrigstider vill råda bot på en förenklad eller förvanskad historieskrivning som skapar farliga myter i populismens tjänst.

"Hirdman vill med sin bok slå hål på en del myter om det moderna Sveriges framkomst och motverka en populistiskt förenklad historieskrivning. Boken kan läsas av alla med intresse för ämnet, språket är rakt och enkelt, och Hirdmans stora kunnande och stilsäkerhet ger både en intressant och njutningsfull läsupplevelse." BTJ, Lovisa Hedin

"Hirdman är noga med att inte gömma fakta som inte passar in. Det gör att "Mellankrigstider" rymmer betydligt roligare lärdomar för vår tid, om vi är redo att lyssna till någon annan än Kassandra. (...) Det är kanske det allra bästa med Mellankrigstider : dess konsekventa kvinnoperspektiv. Varje fråga belyses utifrån dess effekter på jämlikheten mellan könen." Svenska Dagbladet, Kristoffer Leandoer

"...nog vår bästa populärhistoriker idag, hennes lätta och eleganta formuleringskonst, hennes breda överblick, förmågan att finna citat som både roar och upplyser. Hennes genusprofil lyser kanske allra starkast, det är ingen tvekan om vad kvinnorna betydde i denna process som både hade tid att gå på biograf, shingla håret och skaffa sig ett yrkesarbete.  Det går att förstå sin tid om man ser den för vad den är. Det gör Hirdman för tiden mellan de stora krigen." Norrbottens-kuriren, Jan-Olov Nyström

"...hon rör sig med lätthet mellan statarlängor och statliga utredningar. Hon skriver med swing. Med självförtroende. Det här är hennes historiska hemmaplan. På sedvanligt hirdmanskt manér ropar hon till läsaren: titta vad som hände, lyssna till det här - och man gör det." Expressen, Per Wirtén

Åren kring 1990 var en dramatisk tid. Muren föll och Sverige gick med i EU. Landet drogs in i en ekonomisk kris med ränta på 500 procent. Arbetslösheten steg från 2 till 12 procent och dramatiska nedskärningar i välfärdssystemet genomfördes. Samtidigt avreglerades välfärdsstaten. Nu beslutades om friskolereformer, avreglering av bankverksamhet, kommunikationer och teletrafik; TV-monopolet avskaffades och sjukvård och äldre­omsorg konkurrensutsattes. Var syftet att skapa ett systemskifte eller en nödvändig modernisering av den svenska modellen? För att hitta förändringarnas rötter och förstå deras genomslag måste tidsperspektiv vidgas.

Antologin Det långa 1990-talet är skriven av forskare vid Samtidshistoriska institutet. Det är en bok som fördjupar analysen av ett viktigt skede i vår samtid.

Det är som att infria ett löfte till det unga jaget: att skriva den här boken. Boken om mig själv. En ego-historia tänker jag. Inte memoarer. Historia med egot i centrum men också världen som egot bor i, påverkas av, slåss emot. Ett Sverige från 40-tal till 90-tal, ett Sverige där kvinnors liv förändras från ett slags påbjuden husmoderlighet till allt större frihet och allt större ja, vad? Både rädsla och nänujävlarskanifåsepåfan.

Jag är född 1943 mitt under kriget, av en utländsk mamma som flytt nazism och kommunism och en supersvensk pappa med rationalism och perfektionism som ledord. Jag var usel i skolan. Jag fick barn innan det fanns p-piller eller fri abort. Jag ramlade motvilligt in i den helmanliga akademiska världen och blev mot alla odds professor.

Ack, mitt livs teman tar form där jag lägger mitt liv tillrätta: längtan efter kärlek (och sex), längtan efter att erkännas som en riktig människa, längtan efter att skriva.

Och det blev ju bra. Ett slags happy ending än så länge.

Medan jag var ung är Yvonne Hirdmans självbiografi. Det ä en rapp och humoristisk skildring av en person som ofta står mitt i striden, inte skyr konflikter och nästan alltid befinn sig i händelsernas centrum. Historien om ett spännande liv fyllt av kamp för kvinnans rättigheter.