Visar resultat för..."Dymlings"

Vilken är bryggans uppgift? Är den sommarens mittpunkt för bad- och båtliv. Eller är den livsnödvändig året runt. Stenkistan, pålbryggan, flytbryggan, konsolbryggan och den fribärande bryggan är några bryggkonstruktioner, och alla kräver sina förutsättningar. Vilken bryggtyp passar bäst för den ena eller andra förutsättningen? Hur tål de inrullande sjö och isens krafter? Det är några frågor som Claes Dymling besvarar i denna första handbok om bryggor för insjön och och det öppna havet, väst- och ostkusten. Boken behandlar även båthus, vågbrytare och frågor kring båtens förtöjning, upptagning och sjösättning på slipar, ramper och båthissar med mera. Utöver tekniska beskrivningar diskuteras också de estetiska och juridiska aspekterna på bryggan. Mer än 400 fotografier och teckningar på 320 boksidor.

Gräskö med sina 14 holmar och skär i Stockholms norra skärgård är framför allt känt för sitt vackra läge i mellanskärgården. Berättelserna om bröderna Österman är många, hur de smugglade sprit och hur flickorna darrade när de blev uppbjudna till dans. Författarna skildrar vardagslivet på ön, bykningen och strömmingsfisket, vårjakten på säl och sjöfågel, skutbyggenas tid och när sommarfolket tog över.

Vitruvius skrift ger oss en inblick i antikens synsätt och en förklaring till den grund arkitekturen och byggnadskonsten står på. Trots att Vitruvius avslutade sin bok ca 10 f Kr. för mer än 2000 år sedan, är texten levande och begriplig, den talar till oss så att vi förstår. Vi överraskas av att han introducerar begrepp och kunskap som vi idag använder oss av utan att kanske förstå bakgrunden till. Han beskriver hur man konstruerar bostadshus, lantgårdar och tempel liksom stora projekt som badanläggningar, hamnar och städer. Johan Mårtelius, professor och arkitekturhistoriker, introducerar Vitruvius och har granskat utgåvan.

Sverige och Finland har säkert fler båthus tillsammans än resten av hela världen. Förmodligen måste man hitta förklaringen i vårt klimat och de små skillnaderna i vattenstånd i våra trakter, menar Claes Dymling som dokumenterat den svenska och finska kuststräckan. Det är första gången det sker en så omfattande studie av våra båthus. I boken Båthuset (Dymlings) presenterar han omkring 400 båthus i text och bild alltifrån det enkla skjulet till de stora båthusen som samtidigt är sommarbostäder eller till och med åretruntvillor. Han har rest utmed kusten med bil och båt för att prata med yrkesfiskare och andra båthusägare. Båthuset är inte bara en förvaringsplats för båten, flytvästen och redskapen. Det kan också vara ett eget rum, där tidsbruset är ersatt med vattenkluck. Bo Persson i Slottsbron vid Vänern cyklar nästan varje dag till båthuset, öppnar en plexilucka i golvet och matar fiskarna. En id på 3 kg äter direkt ur hans hand. Fikat gör han på plattan som drivs av ett bilbatteri. En fri man håller sig utanför abonnemang. Vad ska vi göra med alla våra båthus? Båthusen har sin historia kopplad till yrkesfisket och när det nu försvinner alltmer tappar båthuset sin funktion. Huset blir vad museimänniskor säger en överloppsbyggnad som får förfalla. Är båthuset stort nog inreds det kanske till bostad för några sommarveckor . Vi måste faktiskt acceptera den här förändringen, men ställa några bestämda villkor, menar Claes Dymling. En del nya båthus byggs, men det är få som passerar genom rådande strandskyddsregler. Här är det stor skillnad mellan attityderna hos de tillståndsgivande myndigheterna i Sverige, Åland och Finland. På Åland är båthuset en mera vardaglig byggnad bland andra. Så blir det när alla invånare är öbor i någon mening, även om de har sitt fasta Åland.

Murmestare Embetet bildades 1487 och existerar än idag. På Västerlånggatan 68 i Gamla stan i Stockholm har man sitt mycket säregna stamhus. Här beskrivs husets historik och hur handelsmannen Erik Larsson 1629 ställde sitt nya hus på källarna till några brunna medeltidshus. Två år senare adlas han för sina tjänster för riket och tar sig namnet Erik von der Linde. En trappa upp i hans forna paradvåning samlas dagens murmästare, ledarna för dagens små och stora byggföretag.

Sjöstaden är en vision om hur en stad kan växa och hur vi i framtiden kan ta hand om miljöfrågorna. Det hela startade 1991 som en mans idé. Planarkitekten Jan Inghe såg framför sig en stad runt Hammarby sjös stränder med närhet till Nackas naturområden. När denna hans vision fullbordas 2013 kommer 25 000 människor att bo i den nya stadsdelen. Förr låg här en kåkstad med diverse verksamheter i plåtskjul, men också stora textilindustrier. Kvar finns Luma-området, KF:s gamla satsning på att själva tillverka glödlampor. Sjöstaden är redan ett attraktivt bostadsområde, som med sin arkitektur lockar besökare från hela världen, även tack vare de föredömliga lösningarna på miljöfrågorna.

Var finns den fantastiska konst som vi alla bekostat? Skribenten Lotta Jonson har åkt riket runt, från Malmö till Kiruna, för att upptäcka den offentliga konsten i Sverige. Sammanlagt handlar det om 1700 konstverk. Urvalet i boken visar 110 verk spridda över hela landet skulpturer, målningar och textila vävnader i så skilda miljöer som andaktsrum och trafikrondeller. Utan ett öre i inträde kan varje svensk se vad hon eller han bidragit till. För den offentliga konsten är allas vår egendom. Guiden, formgiven av Nina Ulmaja i pocketformat, innehåller cirka 250 bilder och är en översikt över den främsta samtidskonsten i Sverige. Detta är guiden till den största, ständigt pågående konstutställningen i Sverige.