Visar resultat för..."Karlstad University Press"

I den här rapporten introduceras några specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Rapporten erbjuder en lättillgänglig introduktion till frågeställningar som lärare i matematik, speciallärare eller specialpedagoger behöver orientera sig om och ta ställning till i sin yrkesutövning.

Erwin Panofsky (1892-1968) var en av 1900-talets mest inflytelserika konsthistoriker och humanister. Han växte upp i Tyskland och var professor vid Hamburgs universitet tills han av naziregimen drevs i landsflykt till USA, där fick han en professur i Princeton och blev kollega till Albert Einstein. Han utarbetade sin ikonologiska tolkningsmetod för att komma åt det dolda betydelseskiktet i framför allt renässansens konst. Metoden spred sig över världen men misstolkades och missbrukades på sina håll, vilket gav den dåligt rykte. Idag växer åter intresset för Panofsky och ikonologin. Hans-Olof Boström är professor i konstvetenskap vid Karlstads universitet. Han har själv tillämpat ikonologisk forskningsmetodik, bl.a. i den stora undersökningen Det underbara skåpet. Philipp Hainhofer och Gustav II Adolfs konstskåp (2001). I den här boken presenterar han Panofskys liv och forskarkarriär och redogör ingående för den ikonologiska metoden samt visar hur den tillämpats på ett antal kända konstverk. Han granskar också den kritik som riktats mot ikonologin och reflekterar över metodens användbarhet i vår tid.

Boken Det var en gång en sjö skildrar en buddistisk tankevärld i berättelsens form. Så här skriver Dalai Lama i bokens introduktion: "This book by Elisabet H[ä]renstam is about Pema Dorjee's childhood in Tibet. It is a story about the memories of a Tibetan when nature was not destroyed, animals were not afraid, lakes were clean and mountains were majestic. These memories have been beautifully illustrated by Tashi Topden, a Tibetan artist who is well aware about the land and nature of Tibet as it existed before China's occupation. I am confident that this book will help readers, especially the children, to learn something about the past, peaceful environment of Tibet."

Hur kan man som chef leda, styra och ta ansvar för verksamheter som inte på ett enkelt sätt kan styras med resultatindikationer och entydiga regler? I denna bok redogör Dan Nordin för olika begrepp och teorier som kan kopplas till bedömningar. Här redovisas också resultatet av ett antal intervjuer med chefer inom olika former av bedömningsverksamheter och i boken ges flera praktiska exempel på hur chefer agerat och resonerat. En viktig slutsats som dras är att styrprocesserna i bedömningsverksamheter – det vill säga där det ofta är svårt eller till och med olämpligt att formalisera arbetet, där ändamålsenliga rutiner ibland måste prövas och omprövas och där osäkerhet råder om de operativa målen – bör inriktas mot dialog och lärande.

Det är en strävan inför framtiden att skapa en hållbar utveckling där sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter vägs mot varandra i en kontinuerlig process. I denna bok har forskare, författare och lokalt historiskt verksamma personer samlats för att ge olika perspektiv på Klarälven med omnejder som ett bidrag för skapandet av en hållbarare framtid.Klarälven spänner genom sin avlånga geografi över områden med stora skillnader i natur och kultur, från källflödena i den norska fjällvärlden, via det nordvärmländska skogslandskapet till den mer befolkade Karlstadsgregionen ner till Vänern.Den kontinuerligt flödande älven binder ihop dessa områden på olika sätt. I boken kan ni bland annat läsa om älven som transportled för människor och som vandringsväg för fisk, om älven som bärare av identitet och kulturarv och om älven som transportör av timmer, sand och diverse föroreningar.

I denna bok berättar fjorton forskande lärare om sina forskningsresultat. Resultaten handlar om bland annat betyg och bedömning, om prov och deras betydelse, om interkulturell undervisning och hur man kan intressera pojkar på yrkesprogram för politik samt om lärarens position mitt emellan styrdokument och klassrumsverklighet. Lärarna är alla f d studenter från Forskarskolan i historia och samhällskunskap (FLHS) inom Lärarlyftets första omgång 2008-2010. Genomgående för de fjorton bidragen är att de tar utgångspunkt i lärarens vardag och verklighet. Forskarutbildade lärare är därmed en viktig faktor för att knyta samman skola och forskning. Knytningen mellan skola och akademi är nödvändig om skollagens skrivning att utbildningen i den svenska skolan ska vila på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska bli verklighet. I boken argumenteras också för att forskarskolor för yrkesverksamma lärare, som fortsätter sin lärargärning efter avslutad forskarutbildning, är ett viktigt medel för att knyta skola och akademi närmare varandra

Matematiksvårigheter eller låga prestationer i matematik är en av de stora utmaningar som de europeiska utbildningssystemen står inför idag. Att misslyckas med skolmatematiken får stora konsekvenser för både elever och samhället. I den här rapporten beskriver och analyserar Arne Engström Olof Magnes forskning inom området låga prestationer i matematik – vilka var frågorna, metoderna och resultatet samt var står vi idag? De frågor som restes i Magnes inledande studier för mer än 60 år sedan fortsätter att sysselsätta oss än idag.

Texterna i denna vänbok handlar om barn och barndomar, om barns rättigheter och om de vilkor som är förenade med utbildning för barn. Bidragen belyser den forskning som våren 2012 är aktuell vid avdelningen för utbildningsvetenskap vid Karlstads universitet och är författade av före detta doktorander och av kollegor till Solveig Hägglund, professor emerita i pedagogik vid Karlstads universitet.

Hur kan man utveckla Inre Skandinavien till en stark ekonomisk region med en attraktiv livsmiljö? Boken innehåller ny kvalitativ och kvantitativ forskning om hur människorna i Inre Skandinavien knyts samman genom arbetspendling, gränshandel och andra former av interaktion. Även regionens attraktionskraft som turistdestination och för bosättning belyses på grund av turismens betydande näringsväg i stora delar av regionen. Sist, men inte minst, ser författarna på regionen i ett globalt perspektiv. Vare sig man vill eller inte, krymper världen till följd av teknologiska landvinningar, ändringar i folks vanor, kulturella preferenser och uttryck, samt politiska förhållanden. Detta har inflytande över hur vi organiserar och lever våra liv. Boken ger en aktuell och översiktlig beskrivning av viktiga interna möjligheter och utmaningar å ena sidan, men å andra sidan placerar och värderar den också Inre Skandinavien som en region i en globaliserad värld.

Boken redovisar ett utvecklingsarbete som genomfördes vid speciallärarprogrammet vid Karlstads universitet läsåret 2010/2011. Enligt examensordningen är en av speciallärarens arbetsuppgifter att vara en kvalificerad samtalspartner. Vad som menas med kvalificerad samtalspartner är upp till varje lärosäte/ varje speciallärare att själv fylla med innehåll. Syftet med boken är att beskriva ett utvecklingsarbete och de erfarenheter som gjordes och därmed sätta ord på delar av speciallärarens yrkeskunnande som kvalificerade samtalspartners.

Magdalena Raivios doktorsavhandling omförhandlar historien om ’gudinne-feminism’. Den synliggör även innehållet i Monica Sjöös och Starhawks berättelser om samhället, gudinnan/naturen/människan, framtiden och revolu-tionen. Här visas hur problematiska generaliseringar och uppdelningar i ”vi” och ”de andra” skapas i berättandet – men att Sjöö och Starhawk även vidgar och omförhandlar innebörden av begrepp som ’kvinna’ och ’natur’. En feministisk figuration kallad ’den gudinneidentifierade feministen’ används som tentativ utgångspunkt för nutida samtal om feministiska och miljöpolitiska visioner och för-ändringsstrategier. Avhandlingens resultat styrker tidigare forskning som visat att ett ”feministiskt medkännande berättande” – trots sin välmenta ambition – ofrivilligt medverkar i skapandet av diskursiva gränser, hierarkier och generaliseringar. Som ett teoretiskt bidrag, formuleras och diskuteras här några skillnadsfeministiska ansatser till alternativa berättandestrategier.

”Jag minns första gången jag besökte Lesjöfors och stod öga mot öga med denna miljö. Stora förfallna fabriksbyggnader, ödsliga gator och rost. I en bygd där järnet varit så självklart verkade all den här rosten så påtagligt tragisk. Det är inte svårt att förstå att när stålindustrin mer eller mindre havererade – det ska sägas att det fortfarande finns en fungerande verksamhet här om än i mycket mindre skala – måste det ha skakat om människors liv rejält." Så inleder Ramona Ivener denna avhandling som centreras kring den värmländska bruksorten Lesjöfors under den andra delen av 1900-talet, en omvälvande period kännetecknad av både industriell framgång och drastisk nedgång. Undersökningen rör sig kring dessa förändringar, särskilt de som uppstod i samband med stålkrisen under 1970-talet och hur de påverkat de lesjöforska männens syn på kunskap och utbildning. I dagens samhälle finns en efterfrågan på hög formell utbildning, det är dock inte alltid man inom politiska sammanhang tar ställning till vilka konsekvenser beslutsfattande får för små lokalsamhällen och individer i glesbygd. Avhandlingen belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.

Att leda och utveckla en pedagogisk verksamhet är komplext. Verksamhetens beprövade erfarenhet och den vetenskapliga grunden ska konkretiseras och systematiseras tillsammans med direktiv och villkor. Det systematiska kvalitetsarbetet ska kommuniceras med alla involverade där upplevd meningsfullhet och begriplighet är ledord för verksamhetens utveckling. Den här bokens syftar till att vara en praktisk hjälpreda i att få ihop helheten med ett långsiktigt strategiskt och systematiskt arbete. Boken relaterar till relevant teori och beprövad erfarenhet och innehåller pedagogiska konkreta verktyg. Gunilla Ericsson är Filosofie licentiat i pedagogik med inriktning mot ledares lärande. Hon har mångårig erfarenhet av skolutvecklingsarbete och lärarutbildning. Hon har även arbetat i olika kommuner som lärare, rektor, utbildningsledare och förvaltningschef.

I kåserande och dokumenterande artiklar beskrivs högskolekulturen i Karlstad, dess framväxt, egenskaper och människor. Författarna är, eller har varit, aktörer i den händelserika process som ledde fram till att Högskolan i Karlstad blev Karlstads universitet den 1 januari 1999. Fokus är satt på åren mellan 1977 och 1998, då många menar att det strategiska arbetet mot ett universitetsskapande intensifierades. Dessutom finns i denna fylliga volym också utrymme för högskolans föregångare: Universitetsfilialen i Karlstad och Lärarhögskolan i Karlstad. Ambitionen är att ge en inblick i den lokala högskolekulturen genom att berätta om nyckelpersoner - studenter, anställda och samhällsintressenter - som rört sig i högskolans och dess föregångares nätverk. Många värmlänningar, och även många utifrån regionen, har haft anknytning till högskolan, en organisation som under en tid var en av Värmlands mest betydelsefulla. Dess historia är en viktig del av Värmlands historia.

Vad dikten vill förmedla är att sanningen och språket är diktarens enda verktyg - kring dessa båda tankar kretsar Torsten Rönnerstrands studie om Tomas Tranströmer, en av vår tids ledande och mest älskade lyriker. I "Varje problem ropar på sitt eget språk" fokuseras genom ett antal diktanalyser Tomas Tranströmers förhållningssätt till språket. Hans språkuppfattning sätts konsekvent i relation till den samtida språkdebatten inom litteraturkritik och filosofi. Rönnerstrand visar att den viktigaste drivkraften bakom Tranströmers tematisering av språket varit en aldrig sviktande lidelse för sanning i det lyriska uttrycket. Även om diktarens allt högre ställda krav på sanning i dikten periodvis bidragit till att göra hans förhållande till språket problematiskt, inte minst mot bakgrund av det med konjunkturerna flukturerande kulturklimatet, framstår den i grunden poitiva synen på språkets uttryckspotential nästan genomgående som en konstant i detta märkliga författarskap.

Vad är det som är så speciellt med värmlänningar? Varför finns det så många föreställningar om deras egenart och är de verkligen så olika närkingar, skåningar och jämtar? Vad gör Värmland till "en krona bland Svea rikes länder"? När skapas Värmland och hur har föreställningarna om det värmländska förändrats genom historien?En grupp forskare från universiteten i Karlstad, Lund och Umeå försöker i denna bok att ge svar på frågorna. I en rad fristående uppsatser behandlas bl.a. det medeltida Värmlands byar och borgar, landskapets historieskrivare och dess mer eller mindre kända författare, de tidiga reseskildringarnas och landshövdingeberättelsernas Värmlandsbilder samt den okända historien om 1920-talets Radio Värmland.

2009 firade Karlstads universitet tio år som universitet. I denna bok - som är ett inslag i firandet av tioårsjubileet - får du läsa och ta del av nedslag i de första tio årens händelser. Olika personer med olika roller delar genom intervjuer öppenhjärtligt med sig av sina erfarenheter kring olika händelser under åren. Du kan bland annat läsa om hur forskningen vid universiteet växt fram, hur utbildningarna förändrats och hur universitetsområdet utvecklats. Du får också en skildring av den stora uppståndelsen kring "s"-et i Karlstads universitet och ta del av tankarna kring Det moderna universitetet.

Gustaf Fröding är en av den svenska litteraturens främste lyriker men var verksam på flera områden. Under 1800-talets sista decennier arbetade han som journalist på den vänsterliberala Karlstads-Tidningen och skrev där en mängd tidningstexter av skiftande karaktär. Som journalist visar sig Fröding som en slagfärdig polemiker, infallsrik debattör och inte minst en hårdför granskare av orättvisorna i det oscarianska Sverige. Artiklarna förändrar den traditionella bilden av Fröding och visar att han ingalunda enbart var en "tillvarons utlänning".Märkligt nog saknas ett trettiotal av Frödings tidningstexter i hans Samlade skrifter och i andra utgåvor av hans journalistik. Här presenteras för första gången Frödings "glömda texter", oavkortade, i den språkform de hade vid originalpubliceringen och försedda med kommentarer som sätter in dem i deras historiska sammanhang.

I denna bok studeras folkbildningens praktik och vardag vid Arbetarnas bildningsförbunds lokalavdelning i Munkfors mellan åren 1965 till 1978. Med utgångspunkt i en diskussion kring studiers möjligheter att utveckla nya kunskaper, att bygga gemenskaper, och att vara en del av det lokala kulturlivet genomlyses och problematiseras utvecklingen av lokalavdelningen och dess verksamhet. Folkbildningens olika roller i ett lokalsamhälle ljussätts därmed. I centrum för undersökningen står den lokala folkbildningens samspel med de lokala kunskapstraditionerna. Undersökningen infaller under en mycket expansiv fas i den svenska folkbildningens historia. Utvecklingen vid lokalavdelningen i Munkfors relateras till de satsningar som vid denna tid gjordes på folkbildningen nationellt och till den diskussion som fördes på central nivå inom Arbetarnas bildningsförbund.

This book is a collection of papers from an international conference held at Karlstad University, Sweden, 29 November to 1 December 2010. At the conference a number of leading Nordic researchers from the four subjects Civics, History, Geography and Religious Education, met scholars from England, Germany and Canada. In focus are questions like: What are the main patterns of research in the respective fields? Are there similarities in questions and types of research within these four fields of research? What advices do researchers give teachers, based on their research?These questions are addressed in this volume, a book that deserves to be read by researchers, teacher educators and school teachers interested in research.

Boken är en samling av artiklar från den tredje nordiska ämnesdidaktiska konferensen, NOFA 3. Artiklarna representerar både bredd och djup av aktuell ämnesdidaktisk forskning i ett nordiskt perspektiv och vänder sig till forskare, lärarutbildare och lärare inom skolväsendet.

Under åren 2009 till 2011 arbetade Thomas Pfitzinger-Drewes och ett arbetslag i Svenska kyrkan, Munkfors församling i Värmland, med att inhämta kunskap om och omsätta den tyska kyrkopedagogiska metoden till svenska förhållanden. De arbetade kontinuerligt i nära samarbete med skolor i Munkfors kommun. Kyrkopedagogikens målsättning är att ge människor möjlighet att få en relation till och förståelse av kyrkorummet utan att för den skull behöva bekänna sig till någon tro. I den här boken beskriver Sören Dalevi och Christina Osbeck hur framförallt elever på de skolor som deltog upplevde dessa kyrkopedagogiska visningar men också lärares och skolledares perspektiv synliggörs. I ett avslutande kapitel diskuteras projektet i relation till den svenska skolans läroplan. Erfarenheterna från projektet, exempelvis om förarbetets betydelse för deltagarnas upplevelse, är intressanta att uppmärksamma både då det gäller studiebesöksmetodik generellt och för skolans relation till andra trosamfund.