Visar resultat för..."Karolinska Institutet"

Att äta glutenfritt har blivit otroligt populärt. Och det är kanske inte så märkligt, för Sverige är ett av de länder som har högst förekomst av celiaki (ofta kallat glutenintolerans ) i världen. Men trots att 1- 2 procent av svenskarna har celiaki så lever många omedvetna om sin sjukdom. Frågorna kring gluten är många: Hur ser symptomen vid sjukdom ut? Är det alltid celiaki om man inte tål gluten? Vad kan man äta? Hur förändras ens liv? Och stämmer det att en glutenfri kost också är hälsosam? I Doktorn guide till gluten ger Jonas Ludvigsson, läkare och professor, en pedagogisk introduktion till celiaki, glutenfri kost och andra glutenrelaterade sjukdomar. Boken vänder sig både till dig som redan har en diagnos och vill veta mer samt till dig som funderar kring ditt eget glutenintag. "Den här boken kan ge dig kunskap som gör att du kan förstå din medmänniska, kollega, partner, familjemedlem eller dig själv Jag kan bara gratulera dig till att ha fått denna populärvetenskapliga bok i din hand. "-Christina Ralsgård, Generalsekreterare Svenska Celiakiförbundet*Jonas F Ludvigsson är professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus. Under åren 2014-2016 var han ordförande i Svenska Barnläkarföreningen.

I den ovan citerade DN-artikeln, som var skriven av journalisten Per Snaprud, nämndes i och för sig inte namnet på den utpekade överläkaren. I texten gavs dock sådana uppgifter att vem som helst lätt skulle kunna identifiera honom, till exempel via offentliga myndighetsarkiv. Självklart fanns det också på KI och på det sjukhus där han arbetade många som visste vem han var och ryktesspridningen kom snabbt igång. I artikeln citerades flitigt Jan Carlstedt-Duke, dekanus vid Karolinska Institutet, och Kerstin Uvnäs Moberg, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) samt kollega och affärspartner till den utpekade professorn. Också denne senare hade blivit uppringd av Snaprud men avböjt att uttala sig per telefon innan utredningen var slutförd. I Sverige liksom i andra länder finns en konsensus om att ingen ska dömas ohörd och att ingen ska dömas bara på misstankar. Inom rättssystemet är beviskraven likaledes högt ställda och man brukar hänvisa till det latinska talesättet in dubio pro reo (vid tvivel, till fördel för den tilltalade). Även om principen inte finns bokstavligen inskriven i rättegångsbalken har det genom praxis blivit en grundregel att ingen ska dömas om det inte kan ställas utom allt rimligt tvivel att han eller hon är skyldig. Varför valde då KI, VR och DN att gå ut och ge offentlighet åt misstankar mot två enskilda personer som ännu inte hade fått möjlighet att försvara sig? Den oberoende utredning som KI ville få gjord var ju inte ens påbörjad. Vilket var det allmänintresse som motiverade att ännu inte utredda misstankar med upprinnelse i en affärskonflikt mellan två forskare basunerades ut i landets största morgontidning?

Johan Thyberg: Professor emeritus i cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm Har tidigare publicerat följande böcker. Forskningsfusk eller Rättsövergrepp Granskning av en utredning vid Karolinska Institutet och Vetenskapsråder (2009) Scientific Fraud or Legal ScandalExamination of an Investigation at Karolinska Institutet and the Swedish Research Council (2011) Forskning till SaluEn Granskning av Karolinska Institutets Dolda Agenda (2010) Sagan om Bactiguard – Tvivelaktiga affärer med stöd från regering och stat (2013) The Bactiguard Fairy Tale – A Doubtful Swedish-American Venture in the medical Field (2013)

1 Introduction The large Swedish daily newspaper Dagens Nyheter (DN) on April 22 2004 reported that a chief physician is suspected for serious fraud an earlier professor at Karolinska Institutet is accused of having falsified re-search results [1]. The background was that the largest medical uni-versity in Sweden, Karolinska Institutet (KI), had written a few weeks earlier to the Swedish Research Council and asked them for help to investigate what was called possible deviations from good scientific prac-tice. This request concerned the chief physician and professor re-ferred to in the DN article and one of his earlier doctoral students. Journalists had found out about the case and contacted KIs newly appointed President, Harriet Wallberg-Henriksson, to receive further information. The same day as DN published the news about research misconduct at KI in big headlines, its President confirmed the matter in a press release. That afternoon the message was spread over the country via the news agency Tidningarnas Telegrambyrå (TT). It was there announced that a large number of serious suspicions were di-rected against the professor and his earlier student. However, accord-ing to the final sentence, KI itself found it difficult to make a neutral investigation of the charges that had been raised and therefore had asked for assistance from the Ethical Committee at the Research Council [2]. Nothing was said in the press release about the fact that the person who had raised the charges was a colleague and business partner of the professor. This was revealed the next day, April 23, in another notice originating from the Swedish News Agency TT and published in, among others, the daily newspaper Svenska Dagbladet [3]. There one could read the following: A representative of the labour union means that deep personal conflicts flavoured with false accusations and broken promises have led to the situation at KI where two former employees have become ac-cused for scientific fraud. At hand was thus a conflict between two persons and suspicions that KI wanted help from the Research Council to examine.

Christina Forsberg föddes i en skogssameby utanför Gällivare och har gjort en klassresa från samebyn till Karolinska institutet. Hon är pensionerad sjuksköterska och docent vid Karolinska institutet. Några viktiga milstolpar i hennes karriär har varit avdelningsföreståndare och vårdutvecklingschef vid Karolinska sjukhuset samt docent och programdirektor vid Karolinska institutet.

Hon har tidigare publicerat två läroböcker inom vård och pedagogik: Forsberg C & Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudie. 4:e upplagan, 2016, Natur och Kultur. Eriksson Barajas K, Forsberg C, Wengström Y. Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap, 2013. Natur och Kultur.

I denna självbiografiska bok Ett bortglömt liv beskrivs författarens uppväxt i en skogssameby, hur hon gör en klassresa och glömmer sitt samiska ursprung. På resan tappar hon sitt barndomsspråk, disputerar, går i terapi, släktforskar och upptäcker att många bilder på sin familj och släktingar finns i det rasbiologiska arkivet i Uppsala. Denna upptäckt om sitt och samernas rasbiologiska förflutna chockerar och är drivkraften till bokens uppkomst.