Visar resultat för..."Kulturpoolen i Falun"

Denna ordbok innehåller mer än tusen ord ur ett språk brukat inom silver och guldsmide. Språket har precisa benämningar på form verktyg och metoder men är nu på väg att försvinna. Orden återfinns bara till en del i uppslagsverk eller på nätet. De är samlade av Staffan Nilsson under hans 40-åriga verksamhet som silversmed och pedagog.

Följ med korpen Gamle på en resa genom historien, tillbaka till den tid då Tor och Odin härskade över Midgård och landet Sverige inte ens fanns. Med Birger Jarl kom en ny tid och riket började ta form. En tid av riddare, prinsar och prinsessor...

Sedan mer än 5000 år tillbaka har man bearbetat silver. Sättet att smida, tänja och flytta metall med hammare som förnämsta verktyg är detsamma än i dag. Boken behandler två metoder inom silversmidet som benämns träckning och drivning. Metoderna kan närmast liknas vid att "tumma" och "dreja" fast inte i lera utan i metall. Arbetet kräver därför ett stor mått av tid och tålamod. Boken beskriver hur en bägare långsamt växer fram.

Åke Rålamb var praktikant hos en eller flera silversmeder under 1600-talet med avsikt att skriva en lärobok. Bokens text från 1696 är tolkad och kommenterad av silversmed Staffan Nilsson som tidigare har författat flera läroböcker i ämnet.

På försommaren 1974 brann uthuset på Walléngården i Leksand. En helt okänd bildskatt kom då i dagen. Den bestod av 407 fotografiska glasplåtar, i kabinettsformat och något anfrätta. Alla kom från konstnär Gustaf Theodor Wallén stora stipendieresa under åren 1888 - 1891. Han hade erhållit Statens stora konststipendium på tre år och for ut i Europa. I Paris införskaffade han en kamera. Bilderna var ursprungligen tänkta att utgöra underlag för ett konstnärligt måleri enligt tidens sed. Men fotografierna kom att bli till något helt annat. Vi ser genom dessa återupptäckta bilder en konstnär syn på sin samtid och samtidigt ger efter för sin förkärlek mot kontraster. Det rena och vita var en av Walléns favoriter, såväl i hans måleri som i hans bilder av ren, vit, torkande tvätt.

Carl Linnaeus - väldens mest kände svensk. Möt den unga Carl och kvinnan som alltid stod vid hans sida, Sara Lisa Moraea. Följ han liv från studietiden i Uppsala, åren i Dalarna, resan till Holland och tillbaka till den väntande fästmön. Vägen till berömmelse var lång och kantad med många svårigheter. Och att få gifta sig med Sara Lisa var inte heller så lätt.

Hur kom det sig att vi fick en ung och helt främmande fransman på den svenska tronen, en man som helt saknade kungligt blod? Följ Jean Bernadottes märkliga väg in i de kungliga gemaken, här återberättad av hans son Oscar. Under resans gång möter vi också andra personer som ritat den svenska historiens karta, Axel von Fersen, Marie Antoinette och många fler. Alla levde de i en turbulent tid där det mesta ställdes på ända och vårt land tog de första stegen mot demokrati

Ett läsesällskap är per definition en förening för att tillhandahålla litteratur för medlemmars läshunger. Bildandet av Läsesällskap var ingalunda ovanligt under 1800-talet. Varje stad med självaktning torde ha ett läsesällskap. Böcker var inte var mans egendom och allmänna bibliotek i vår mening fanns inte. Boksamlingar var en privatsak för adel, kungahus och en och annan professor. Med bakgrund av 1700-talets upplysningsfilosofi och flera samhällsomvälvningar under århundradet därefter växte en bildningstörstig medelklass fram. Ur denna törst kan läsesällskapen söka sin källa.

Birgitta Sandström, författare och fil.dr i konstvetenskap, har en lång karriär bakom sig, bland annat som museidirektör för Zornsamlingarna i Mora 1989 – 2006. Hon är numera bosatt i Falun och fortsätter skriva. Kvinnohistoria intresserar henne alltmer, vilket bland annat resulterat i en omfattande och uppmärksammad biografi över Emma Zorn. Fil.dr Birgitta Sandström beskriver i sin bok hur den kvinnliga rösträtten vuxit fram i Dalarna från de tre första föreningarnas bildande 1905 till dess alla lagts ner 1921. De behövdes inte längre. Men hur startade de, hur organiserade man sig, vad hade man för verksamhet. Vilka kvinnor var drivande? Vilka är bortglömda? Detta är den första bok som skrivits om ett läns rösträttskamp och i spetsen för denna möter vi kända och okända kvinnor, allt ifrån Selma Lagerlöf till gruvarbetarhustrun Emma Giuliusson i Grängesberg.

Boken är baserad på Selma Lagerlöfs trilogi: Ett barns meomarer, Mårbacka, och Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf.

Albumet är överättning till engelska av Lill-Selma på Mårbacka och baserat på Selma Lagerlöfs trilogi; Ett barns memoarer, Mårbacka och Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf