Visar resultat för..."Nordic Academic Press"

I tio banbrytande studier presenterar arkeologer och historiker nya fakta och perspektiv på Skandinaviens sociala och ekonomiska medeltidshistoria. Författarna, alla verksamma som forskare vid nordiska lärosäten, kartlägger bland annat folkräkningar, myntprägling, handel och resande i de tre medeltida kungadömena Danmark, Norge och Sverige.

Skribenterna använder nya infallsvinklar i komplexa ämnen som könsdynamik, arbets- och lönestrukturer och vikten av samiska nätverk, och exempelvis visas också hur medeltida byggverksamhet kan fungera som spegling av ekonomiskt och socialt välbefinnande. De skandinaviska länderna studeras individuellt och tillsammans som en enhet i ett europeiskt sammanhang.

Boken är ett bidrag till vidare forskning men utgör samtidigt fascinerande läsning för alla som är intresserade av medeltida historia, med fakta som sträcker sig från pestens verkningar till bostadsarkitektur.

I drygt två årtionden har svensk säkerhetspolitik och Sveriges militära försvar inriktats på att delta i internationella insatser, exempelvis i Afghanistan och f.d. Jugoslavien. Men sedan kriget i Georgien 2008 och oroligheterna på Krim 2014 har styrningen ändrats: idag är försvaret av det egna territoriet högsta prioritet. Men hur kan Sverige värnas militärt vilka möjligheter och begränsningar avgör om skölden ska fungera?

I en tematisk genomgång belyser en grupp experter förutsättningarna för väpnad strid i Östersjöområdet. Inledningen ger en överblick och ett historiskt perspektiv på tidigare aktiviteter kring Östersjön. Därefter skildras hur regionens särskilda förut­sättningar påverkar valen av strategi, operativt tänkande och taktik för mark­-, sjö-­ och luftstridskrafter och även vill­koren för logistiska funktioner. De medverkande är knutna till Försvarshögskolan som lärare och forskare, eller tidigare anställda i Försvarsmakten.

Den som vill komma upp sig och bli någon att räkna med i samhällseliten måste röra sig i rätt kretsar. Nu på 2000-talet gäller det att synas i sociala medier och att mingla med många, gärna populära, personer. Under 1800-talet skulle man delta i sällskapslivet helst flera dagar i veckan och i lämpliga miljöer. Grunden i det sociala samlivet var att göra visit hos bekanta, och inom bourgeoisien var detta så viktigt att det länge prioriterades framför familjeaktiviteter och arbetets flit.

Historikern Kekke Stadin belyser visiternas roll för anseende och status och deras betydelse för den övre medelklassens självmedvetenhet. Hon ger exempel på hur olika typer av samkväm tog sig uttryck i praktiken. Stadin lyfter fram detaljerna i hela den kultur som omgärdade visiterna, som flott inredda bostäder, sättet att klä sig och umgås. Hur resonerade man kring socialt umgänge som verktyg i strävan efter en central roll i samhället?

Kulturarv har blivit en alltmer politiserad fråga och väcker debatt om tillhörighet, inkludering och identitet, inte minst i relation till nationen. Samtidigt betonas kulturarvens betydelse i frågor som rör lärande, digitalisering, tillväxt, innovation och hållbarhet.

I denna antologi undersöker författarna samspelet mellan kulturarvspedagogik och politik inom olika delar av kulturarvssektorn såsom museer, arkiv, myndigheter och ideella föreningar där kulturarv ständigt politiseras. Här möts teoretiska perspektiv och praktiska erfarenheter i texter skrivna av forskare, pedagoger och yrkesverksamma inom sektorn.

Författarna visar hur kulturarvspedagogik fungerar både som metod och förhållningssätt och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av politiska visioner och ekonomiska villkor. Syftet är att väcka engagemang och bidra till en fördjupad förståelse för kulturarvens roll i samhället i en tid präglad av stora förändringar och ideologiska motsättningar.

Medverkande: Charlotte Ahnlund Berg, Bodil Axelsson, Johanna Bartholdsson, Charlotte Engman, Marika Eriksson, Barbro Franckié, Anna Franzén Johnson, Lizette Gradén, Hedda Hammer, Julia Håkansson, Anders Högberg, Karl-Magnus Johansson, Carolina Jonsson Malm, Dick Kasperowski, Anna Ketola, Petter Larsson, Björn Magnusson Staaf, Stefan Nyzell, Anneli Rundström Karlsson, Karin Rydahl, Pia Sander, Eva Tegnhed, Elin von Unge, Gustav Wollentz, Ricky Wrentner.

I Att samverka i kris möter vi människor som i akuta krissituationer ställs inför olika samarbetsproblem och dilemman. Deras historier berättas i skönlitterär form och illustrerar inlevelsefullt mellanmänskligt samspel i krislägen. Berättelserna levandegör de efterföljande analyserna och teoretiskt förankrade resonemangen där författarna kartlägger och belyser problematik och trångmål som uppstår under kritiska omständigheter.

Stoffet i skildringarna är empiriskt material från verkliga situationer som terrordåd och skogsbränder, och författarna har lagt sig vinn om att på ett pedagogiskt sätt visa på de utmaningar som kan uppstå vid samverkan i krissituationer. De analyserar händelseförloppen med hjälp av forskningsrön och beskriver också det svenska förvaltningssystemets betydelse för respektive krissituation. På så vis får läsaren även med sig kunskaper om det svenska krisberedskapssystemet. Boken lämpar sig för studenter, yrkesverksamma och andra med intresse för krishantering, krisberedskap och samverkan.

Sveriges tidigmoderna historia mellan 1500- och 1800-talen präglades av stora omkastningar av det politiska systemet. Olika regimer avlöste varandra, ibland under turbulenta former. Sverige har lyfts fram, först som en pionjär med en stark stat som organiserade en effektiv byråkrati som kunde finansiera militär expansion under 1500- och 1600-talen. Men senare har 1700-talets Sverige istället setts som ett exempel på tidiga demokratiska styrelseformer.

I Shifting regimes tar tre historiker ett helhetsgrepp på perioden 15381810. Hur och på vilka sätt påverkade de turbulenta regimskiftena Sveriges utveckling till en modern demokratisk stat? I boken ifrågasätter de den etablerade bilden av Sveriges historia som en kontinuerlig process karakteriserad av konsensus mellan de politiska aktörerna. Författarnas analys visar istället på en ojämn kamp mellan olika sociala grupper. Den ideala balansen mellan en stark statsmakt och ett organiserat samhälle visade sig vara svår, om inte omöjlig, att uppnå och förverkliga under den tidigmoderna perioden. De visar på att demokratiseringen av Sverige var en seglivat ryckig och svängig process ända in i modern tid.

Allt fler strategiska frågor hopar sig i den offentliga sektorn och dessa fordrar samverkan över tradi­tionellt åtskilda sakområden. Fokusområden som exempelvis hållbar utveckling, folkhälsa och integrations­politik kräver helhetssatsningar och tvärsektoriell samordning för att nå uppsatta mål. Men hur ser det konkreta arbetet och förutsättningarna ut för de tjänstepersoner som arbetar med frågor som ska samordnas mellan de klassiska stuprörsorganisationerna? Vilka idéer finns om hur den offentliga sektorn kan och bör organiseras?

Genom intervjuer och insamlade reflektioner låter forskaren Petra Svensson tjänstepersoner i framförallt kommunala och regionala organisationer berätta hur de hanterar sin arbetssituation. Krockarna mellan tvärgående och vertikala system är frekventa, och skilda lösningar kan generera nya idéer och förhållningssätt till styrning. Författaren lyfter fram ett antal hållpunkter som kan diskuteras för att förenkla rutiner och förbättra resultaten av de tvärsektoriella ansträngningarna.

Boken är användbar för praktiker och forskare men är mat­nyttig även för studenter som läser ämnen med anknytning till offentlig förvaltning och organisation.

Nils Flyg och Sven Olov Lindholm var under 1930- och 40-talen ledare för två skilda politiska partier i Sverige. Flyg var kommunist och Lindholm nationalsocialist. Under sina respektive liv kom de båda dock att göra uppseendeväckande ideologiska förflyttningar. Flyg styrde från det sena 1930-talet och framåt sitt parti i armarna på den tyska nazismen. Lindholm å andra sidan blev småningom FNL-demonstrant och fredsaktivist och förkunnade att han röstade på Vänsterpartiet kommunisterna. Kommunisten Flyg blev alltså nazist, medan nazisten Lindholm blev kommunist.

I Renegater analyserar och jämför historikern Johan Stenfeldt dessa mäns individuella ideologiska utveckling. Vilka likheter i tankesätt står att finna? Och var uppstår skiljelinjerna? Även om symmetrin i det svenska fallet är unik har liknande politiska ståndpunktsbyten och uppbrott kunnat ses också på andra håll i Europa under 1900-talet. Hur förhåller sig Flygs och Lindholms avhopp till andra renegaters? Kanske representerar de svenska fallen i själva verket en fast punkt i en föränderlig omvärld?

De enda historiska källor som finns tillgängliga om romer och resande i Sverige är äldre texter som nästan uteslutande är skrivna utifrån majoritetssamhällets synvinkel. Källorna är ofta ensidiga, fyllda av fördomar och missuppfattningar och innehållet kan uppfattas som smärtsamt och sårande. För att kunna skriva om romsk och svensk historia kan dessa dokument ändå innehålla viktig och användbar information.

I Ett lapptäcke av källor undersöker Lotta Fernstål och Charlotte Hyltén-Cavallius äldre samlingar och sätter fokus på insamlarna. De granskar kritiskt materialens tillkomst och användandet av dem, och belyser därmed den kulturarvsproduktion som samlingarna är en del av. Författarna lyfter även fram nytt, tidigare förbigånget källmaterial i vilka romer och resande själva berättar om sina liv och livsvillkor detta i dialog med insamlarna vid arkiven i en inspelning från 1950-talets Småland och i två nedtecknade levnadsberättelser.

Författarna gör närläsningar och kontextualiserande studier av arkivmaterial vid bland annat Institutet för språk och folkminnen och Nordiska museet samt i viss mån föremål ur museisamlingar. Arbetet är teoretiskt förankrat i forskningsfälten Romani studies, kritiska kulturarvsstudier, arkivstudier och folkloristik med inriktning mot frågor om kunskapsproduktion och insamling.

I juni 1522 seglade ett antal inhyrda fartyg från Lübeck in i Slätbaken i Östergötland. Deras ankomst blev startskottet för den statliga svenska örlogsflottan. Under de 500 år som gått sedan dess har flottan verkat under de mest ombytliga förhållanden. Teknikskiften och föränderliga politiska landskap har tvingat fram anpassningar till ständigt nya förutsättningar.

I den här boken följer vi den svenska flottans utveckling över seklerna ­ en berättelse om fartyg och besättningar i krig och i fred. Här skildras såväl klassiska sjöslag som konvojer, transporter och patrulleringar. Fartygstyper passerar revy: linjeskepp, monitorer, ubåtar och kustkorvetter. Alla utgör de sin tids svar på hur sjökrig förs mest effektivt. Berättelsen inrymmer även de människor som levt och verkat inom flottan som befäl, sjömän, varvsarbetare, lotsar eller kartografer och även deras familjemedlemmar.

Sjömakt och sjöfolk är den första skildringen sedan 1940-talet av den svenska örlogsflottans historia och baseras på omfattande ny forskning. Stoffet återges livfullt av historikerna AnnaSara Hammar och Lars Ericson Wolke, båda med djup kunskap i marin historia.

När Jonas Thorsons föräldrar en dag år 1707 får veta att deras son har sålts som slav på en auktion i Alger på den ökända Barbariska kusten i Medelhavet är det ett skakande besked. Men Thorson är inte ensam: under perioden 1650 1770 tillfångatogs ett tusental svenska sjömän som var sysselsatta i den viktiga importen av salt till Sverige. I Saltets pris berättar Joachim Östlund historien om dessa sjömän. Genom en omfattande analys av diplomatisk korrespondens, tidningsartiklar, sjömansvisor, kollektutlysningar, äventyrsberättelser och akademiska skrifter visar han hur sjömännens öden påverkade samhälle och kultur i Sverige.

Östlund studerar också konsulerna i Nordafrika, en yrkesgrupp som hade en avgörande roll för Sveriges kontakter med omvärlden. Konsulerna kunde friköpa svenska fångar och gjorde det samtidigt möjligt för svenska skeppare att ta del av det Osmanska rikets handel med afrikanska slavar. De svenska skeppens inblandning i denna slavhandel är tidigare helt outforskad. I centrum för boken står den lilla människans strävan att överleva i en tid präglad av kampen mellan imperier och globaliseringens konsekvenser.

Hur har sexualundervisningen i den svenska skolan utvecklats från det tidiga 1900-talet och fram till idag? I Samhällets sak att sköta tar författarna avstamp i en stor mängd arkivmaterial och läromedel för att fånga hur den statliga politiken agerat på ett avgörande sätt för hur området utvecklats och villkorats.

Sexualundervisningen har ofta debatterats – både i och utanför skolans värld. Författarna följer vilka argument för och emot sexualundervisning som förts fram liksom hur olika synsätt på de ungas sexualitet framkommit.

Även inom skolan har åsikterna gått isär. Författarna har samlat röster från lärare, elever och vårdnadshavare för att ge en bred förståelse av diskussionerna. Berättel­serna vittnar om motstridiga åsikter och uppfattningar om undervisningen – dess utformning, omfattning och existens i klassrummet. Över åren har dock konsensus vuxit fram om att det ska vara skolans ansvar att ge barn och unga kunskaper om sexualitet och relationer – det har blivit samhällets sak att sköta.

"Det dånar uti rättens krater" är ett citat som speglar att något genomgripande håller på att ske. I den här boken är det rätten domstolar, lagar och juridiska organ som bryts emot det traditionella politiska samhällets makt. Har juridik och politik fått förändrade positioner i Sverige från 1900-talets mitt och framåt?

Socialdemokraterna regerade mellan 1932 och 1976 på en samhällsmodell som skapats av arbetarrörelsen, partiet och LO. Här visar historikern Torbjörn Nilsson på den ökade betydelsen av juridisk granskning, nya prövningar av mänskliga rättigheter och medlemskapet i EU och i Nato. Glidningarna i politiskt fokus har urholkat den tidigare samhällsformen, oavsett om den kallas folkhemmet, den svenska modellen eller välfärdsstaten.

Att lagstiftning och domstolarnas ställning förändrats har undgått historikerna och kulturens debattörer trots de omvälvande följderna av skiftet. Kan ett ökat inflytande från jurister parallellt med stärkta medborgerliga rättigheter komma att försvaga den gamla samhällsmodellen ytterligare? Eller skapas kanske en blandning där nya maktförhållanden smälts ihop med gamla och leder till ett nytt folkhem?

1800-talets underhållningsmarknad är en märklig värld som rymmer inslag som vi idag uppfattar som egendomliga, komiska och kanske inte särskilt underhållande. Vari låg nöjet, till exempel, att titta på människor iförda snäva hudfärgade kläder som iscensatte sig själva som antika konstverk, stående på en långsamt roterande scen? Hur kom det sig att akrobater som härmade apor gjorde succé i Sverige, och i hela Europa? Och hur ska vi se dem i relation till de underhållare som omvänt lät apor imitera människor på scen?

I Artister i marginalen tar Leif Runefelt upp fyra udda genrer på denna underhållningsmarknad: levande bilder, apimitatörer, armlösa personer samt nordafrikanska akrobater. Alla dessa ägnade sig åt kroppskonster och deras gemensamma ansats är att de förevisade skolade kroppar på något sätt. Att de samtidigt behärskade en hög grad av överlevnadskonst är uppenbart eftersom de bör betraktas som entreprenörer på en konkurrensutsatt marknad. En marknad som dock gav friheter och möjligheter till konstnärskap för personer med avvikande karaktär i 1800-talets samhälle.

Händelseförloppet mellan sekelskiftena 1300 och 1600 utgör en dramatisk brytningstid. Återupptäckten av den antika kulturen ställde den medeltida idévärlden på huvudet och synen på människan och hennes omvärld förändrades i grunden. Renässansens tongivande profiler stöpte om konsten och politiken helt, och upptäcktsresornas sjöfarare vidgade både rummet och tanken.

Med krutet och navigationskonsten lades grunden för européernas världsdominans, men också för storkrig. Mot epokens slutskede sprängde reformationen och boktryckarkonsten den enade kristenheten och släppte loss farliga idéer som så småningom skulle mynna ut i upplysning och en modern naturvetenskap.

Det har länge saknats en svensk idéhistorisk exposé över detta avgörande skifte. I Tänkandets odyssé tar Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoria, med läsaren på en svindlande tidsresa. Genom att väga in betydelsefulla innovationer på bägge sidor av sekelskiftet 1500 utmanar Sellberg den traditionella gränsdragningen mellan senmedeltid och tidigmodern tid, och riktar i stället ljuset på det idéhistoriska gränslandet däremellan. Den händelserika utveckling som Sellberg förmedlar kan fascinera såväl studerande som allmänintresserade läsare.

Legofolket - de som senare kom att kallas tjänstefolk, drängar och pigor - var under lång tid den helt dominerande arbetskraften i Sverige. Från 1200-talet framåt var att tjäna vid gods och gårdar det vanligaste sättet att försörja sig. Fattiga människor kunde nämligen med stöd av lagen tvingas till arbete för en husbonde. Legofolkssystemet ersatte på det viset träldomen i Sverige.

I Från trälar till tjänstefolk skildrar historikern Martin Andersson hur regleringarna av legofolkets arbetsvillkor gradvis hårdnade. Arbetstvånget skärptes med hot om hårda straff och tvångsutskrivning till armén. Pålagor om sänkningar av lönen utfärdades medan arbetarnas möjligheter till annan försörjning blockerades. Husbondens rätt att använda våld utökades medan de anställdas plikt att lyda stärktes.

Vid slutet av 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder - de hade minimala möjligheter att själva kunna erövra en husbondes roll. Med studier av ett rikt material av landskapslagar, rättegångsprotokoll och böteslängder, kungliga brev och handböcker för godsägare skildrar författaren ingående legofolkets vardagsliv - ett liv präglat av rättsosäkerhet, tvång och fattigdom.

De dramatiska fältslagen under tidigmodern tid har helt dominerat historieskrivningen om krig. Men det var dock mindre skärmytslingar som i hög präglade de karolinska soldaternas och officerarnas vardag. I vilka sammanhang uppstod dessa strider och vem deltog i dem? 

I Det lilla kriget granskar historikern Magnus  Perlestam de vanligaste missionerna och aktörerna i det lilla kriget under framför allt de polsk-litauiska och ryska fälttågen åren 1702-1709. I fokus står de enskilda uppdragen kommenderingarna vid arméns marsch mot sina fältläger och kvarter, eller vid indrivning av proviant och foder. 

Det lilla kriget är dock en term som täcker allt ifrån attacker mot svensk trupp eller rekognoserande uppdrag som råkar ut för fiendepatruller, till bränning av motståndarläger, och Perlestam belyser även de åtgärder som, i norm och praxis, vidtogs för att förhindra eller mildra dessa 

Kometer, norrsken, jordbävningar, drakar, missbildningar och andra märkligheter ofta uppfattades de som så kallade järtecken som varslade om kommande olyckor.

I sin 400 sidor långa bok från 1500-talets andra hälft beskriver kyrkoherden Joen Petri Klint i ord och bild dessa bisarra tecken, deras uppkomst och betydelser. Han försöker finna sambandet mellan dem och efterföljande händelser såsom Johan III:s död och slaget vid Stångebro. Intresset för järtecken delade Klint med sin omvärld, inte minst med det lutherska prästerskapet i Europa. Naturfenomen betraktades av de flesta som en reaktion från Gud på människornas synder i värsta fall ett tecken på den annalkande apokalypsen.

I Järtecken analyserar historikern Sofia Gustafsson Klints tidigare förbisedda järteckenbok i ljuset av tidens lutherska föreställningsvärld. Varför skrev Klint boken och hur typiska var berättelserna i boken för sin tid?

Under kalla kriget bedrevs omfattande forskning för militära syften i Sverige. Den var synnerligen viktig för såväl försvaret som det civila samhället. Trots det är den militära forskningen nästan helt okänd idag.

Författarna till Det dolda universitetet visar att stora resurser satsades på militär forskning och att resultaten av dessa satsningar nådde långt utanför den militära sektorn. Militära projekt och forskare flyttade in i det civila forskningssystemet och i vitt skilda discipliner som fysik, datorteknik, statsvetenskap, psykologi och livsmedelsforskning.

Med sin studie ifrågasätter författarna den traditionella bilden av efterkrigstidens svenska forskningssystem en bild som inte speglar den stora andelen militära satsningar. Den militära forskningen utgjorde, menar skribenterna, i praktiken ett dolt universitet.

Medverkande: Eric Bergelin, Fredrik Bertilsson, Camilla Eriksson, Johan Gribbe, Thomas Kaiserfeld, Per Lundin, Julia Ravanis, Niklas Stenlås.

Vid 1800-talets början bestämde sig en grupp aristokratiska politiker och hovmän med Adolf Ludvig Stjerneld i spetsen för att skapa en nationell svensk historia för den nya och krympta stat som kvarstod efter Napoleonkrigen. De ville lyfta fram en stolt och samlande skildring av Sveriges förflutna och etablerade därför verksamheter som Statens porträttgalleri på Gripsholms slott och Kungliga samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. De drev även sina idéer genom andra inflytelserika institutioner som universiteten och de kungliga akademierna.

Privat beställde de konstverk med fosterländska motiv och samlade in historiska dokument och föremål som kunde berätta om historiska tilldragelser. Med sina insatser och genom att stödja yngre forskare, författare och konstnärer kom de att lägga grunderna till svensk historievetenskap och arkeologi. Deras arbete satte djupa spår i svensk historieskrivning och skildringar i litteratur och konst under de 200 åren som följt.

Länge har det saknats en handbok som ger en överblick över det rika historiska källmaterial som finns i våra svenska arkiv. I tidigare böcker har fokus legat på ett område eller delar av det arkivmaterial som finns att tillgå. Äntligen kommer här en översikt som visar vilken generös resurs våra ovärderliga arkiv är och tar ett grepp om skilda ämnesområden och vilka material som återfinns i olika arkiv.

Historikern och arkivarien Claes Westling riktar sig till alla med ett intresse för historisk forskning, lärare och studenter på alla nivåer, journalister, arkeologer, kulturarbetare samt släkt- och hembygdsforskare. Författarens ambition är att boken ska vara ett stöd för dem som redan använder våra arkiv men också att tjäna som en inspiration och bjuda in nya användare. Det blir allt vanligare att arkivforskning bedrivs uteslutande digitalt med hjälp av de arkiv som finns tillgängliga på internet, men en överväldigande stor del av våra historiska arkiv finns endast i form av pergament och papper en slumrande skatt som bara väntar på att upptäckas.

1900-talet sägs ibland vara familjejordbrukets århundrade. Trots att landsbygden förändrades i grunden framställs ofta själva bondefamiljen bestående av man, hustru och barn som intakt. Alla jordbruk drevs dock inte av familjer av den traditionella sorten. Ett alternativ var att två eller flera av barnen tillsammans övertog gården, fortsatte bo ihop och förblev ogifta.

Men hur vanliga var sådana syskonjordbruk? Hur fungerade de och vilka var motiven bakom syskonens levnadsval? Med hjälp av hushållsanalyser, statliga utredningar och intervjuer tecknar historikern Martin Dackling i Istället för äktenskap för första gången historien om syskonjordbruken. Han visar att de varken var ovanliga eller utgjorde kvarlevor från ett äldre bondesamhälle. Från att tidigare knappt ha existerat blev det från slutet av 1800-talet allt vanligare att bröder och systrar drev gårdar ihop och syskonjordbruk fortsatte vara ett vanligt inslag på svensk landsbygd fram till 1900talets slut. Dacklings intresseväckande undersökning spänner över mer än 120 år och bidrar med nya perspektiv på det gångna seklets landsbygdshistoria.

Få militära verksamheter omges av en så tät mytbildning som specialförbanden. I den här boken får vi dock en grundlig inblick i verklighetens svenska specialoperationer och specialförbandens aktiviteter alltifrån medeltiden till 1990-talet. Boken är den första historiska analysen av fenomenet specialoperationer och okonventionella militära aktiviteter i Sverige.

Bland föregångarna till dagens specialförband hittar vi bland annat 1700-talets jägare, svenska kosacker, underrättelseagenter och kalla krigets olika jägarförband. Historien om dessa kan göras lång, men tyngdpunkten i denna volym ligger på tiden för det andra världskriget och kalla kriget.

Författarna berättar om kända och okända aktörer som finska officerare i den gemensamma krigsmakten före 1809, eller militärreformatorn Hugo Raab och andra frivilliga i Danmark 1864. Viktiga roller hade även de anonyma underrättelseoperatörerna under första världskriget och kalla kriget, men även i vidare kretsar välkända personer som språkvetaren Gunnar Jarring samt överbefälhavare som Helge Jung och Bengt Gustafsson.

Författarna är alla tre knutna till den Militärhistoriska avdelningen vid Försvarshögskolan.

När sultanens sändebud Mehmed Said Efendi äntligen stiger i land i Stockholm sommaren 1733 hälsas han av enligt egen utsago druvklasar av åskådare, kanonsalvor och en ståtlig kortege. Resan hade tagit mer än ett halvår och hemma i Istanbul rådde politisk oro efter att den reformvänlige och tulpanälskande sultanen Ahmed III störtats.

Historikern Joachim Östlund återskapar atmosfären och miljön kring Saids besök vid världens ände och levandegör detaljerna i smått och stort. Visitens officiella syfte var att säkra återbetalningen av skulder som Karl XII ådragit sig i Bender, men Said var också ivrig att inhämta kunskap om samhälleliga innovationer och odla nya bekantskaper.

I en så kallad sefaretnâme en diplomatisk rapport ger Said ord åt sina förhoppningar om ett osmanskt politiskt och kulturellt närmande till Europa. Östlunds närläsning av Saids text och resa ger en unik inblick i osmanskt tänkande och smakprov på konsten att navigera i en värld bortom den egna.