Visar resultat för..."SNS"

Vem är det som bestämmer utbudet av högre utbildning i Sverige? Hur går processen till? Hur stort inflytande har politiken, studenterna själva, lärosätena och arbetsmarknaden? Och går styrningen att förbättra?  

När Mats Bergman i denna rapport undersöker hur utbildningsutbudet huvudsakligen bestäms och borde bestämmas betonar han samhällsekonomiska värden som låter sig mätas och förklaras utifrån individernas nyttovärderingar. Han utgår från aspekter kopplade till lön och sysselsättning, individernas trivsel med sina yrkesval och nyttan av de samhällstjänster som individerna själva antingen producerar i yrket eller finansierar genom att betala skatt.  

Mats Bergman landar i ett antal slutsatser, bland annat att det är rimligt att utbudet i huvudsak styrs genom decentraliserade beslut, inom centralt beslutade budgetramar, av enskilda lärosäten och institutioner, men att besluten i högre grad bör grunda sig på studenternas egna önskemål och arbetsmarknadens behov.  

Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Sedan mitten av 1990-talet har antalet studenter i högre utbildning i Sverige ökat kraftigt. När fler läser vid högskolor och universitet blir det även fler som har svagare förutsättningar att klara akademiska studier, till exempel de studenter som kommer från studieovana hem eller saknar studievana. Det finns också tecken på att det skett en gradvis, övergripande försämring av studenternas förkunskaper på grund av brister i grund- och gymnasieskola.

Har svenska lärosäten de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en god kvalitet på undervisningen? Författarna till denna rapport har analyserat hur förutsättningarna för undervisning och forskning kan förbättras så att samtliga studenter kan erbjudas en högkvalitativ utbildning.

Författarna landar i ett antal förslag, bland annat att de lärare som möter de mest studieovana studenterna får mer tid till egen forskning för att stärka sin kompentens. Douglas Brommesson är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Sofia Nordmark är universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Jörgen Ödalen är docent i statsvetenskap vid Mälardalens universitet och Uppsala universitet.Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Konsumtionsskatter svarar i Sverige för cirka 28 procent av de totala skatteintäkterna och utgör därmed en betydande skattebas. Trots detta förs ingen särskilt djuplodande ekonomisk-politisk diskussion om dessa skatter. Det vill skatteforskaren Spencer Bastani ändra på genom sin rapport Hur bör konsumtion beskattas?  

Med utgångspunkt i teori och praktik tar han ett helhetsgrepp på beskattningen av varor och tjänster och studerar den viktigaste konsumtionsskatten, momsen. Han analyserar hur en konsumtionsbeskattning som på bästa möjliga sätt uppfyller skattepolitikens målsättningar bör se ut och beskriver och värderar såväl fördelar som nackdelar med differentierade skatter. Konsumtionsskatternas roll i skattesystemet i bredare bemärkelse analyseras också med ett särskilt fokus på konsekvenser av att ändra balansen mellan skatter på arbete och konsumtion i skattesystemet.      

Spencer Bastani är docent i nationalekonomi, verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet, samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Svensk högre utbildning och forskning har med viss regelbundenhet omformats i grunden av högskolereformer. På senare tid har det tillsatts många statliga utredningar som inte resulterat i faktiska reformer. Varför står inte högskolepolitiken högre upp på den politiska dagordningen? Om Sverige ska kunna titulera sig »kunskapsnation« i framtiden är högskolepolitiska förändringar nödvändiga.

I den här rapporten analyserar Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger utvecklingen av svensk högskolepolitik under efterkrigstiden. Författarna visar att förutsättningarna för högskolereformer historiskt varit en kombination av social mobilisering, expertis, institutionell anpassning och, inte minst, djupgående teknologisk förändring. Befinner vi oss i en sådan tid idag? Omställningen mot hållbarhet och inkludering i en instabil värld pekar på det, enligt författarna som landar i några förslag som skulle kunna lägga grunden för en revitalisering av svensk högskolepolitisk debatt och praktik.

Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger är båda professorer i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Under det senaste årtiondet har svenska myndigheter visat sig vara mer sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier än vad som tidigare varit den gängse bilden. I rapporten ger statsvetaren Carina Gunnarson en översikt av den organiserade brottslighetens faktiska och potentiella påverkan på stat och kommun. Översikten baseras på internationell forskning om organiserad brottslighet, rapporter från svenska myndigheter, medierapportering samt författarens egen forskning.  

Författaren beskriver vanliga tillvägagångssätt för påverkan, visar på vilka sätt kommuner och vissa branscher är sårbara och ger förslag på vad politiker, kommuner och myndigheter kan göra för att motverka organiserad brottslighet.    

Carina Gunnarson är docent i statskunskap och affilierad forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Till vardags är hon verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.  

Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Brottslighet och samhälle«.

Det finns många utmaningar för välfärdssektorn beträffande kvalitet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Tillitsbaserad styrning och ledning har under en tid varit en populär ansats för att skapa en mer ändamålsenlig styrning och uppvärdera den professionella kompetensen. I denna rapport ifrågasätter sex forskare emellertid om välfärdens utmaningar verkligen är ett resultat av brist på tillit.  

Syftet med rapporten är att presentera ett alternativt synsätt som dessa forskare benämner tillförlitlig organisering. Den övergripande frågan som ställs i rapporten är: Hur kan vi organisera välfärden så att den blir tillförlitlig och bättre rustad inför utmaningar, kriser och omvärldsförändringar? Kort sagt: Hur kan vi skapa en offentlig sektor som är värd att lita på för medarbetare, chefer, politiker och allmänhet?  

Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap, och Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management, har varit redaktörer i den forskargrupp som skrivit rapporten. Övriga författare är Thomas Andersson, Björn Brorström, Lotta Dellve och Annika Härenstam.  

Rapporten är en del i SNS forskningsprojekt »Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering«.

Boken beskriver ett sätt att leda och organisera en rörelse, ett sätt som avviker från vad de flesta företag tillämpar. Utgångspunkten är att det finns vissa grundläggande och tidlösa mänskliga behov och krav som varje organisation bör tillgodose. Detta leder till en mycket långt driven decentralisering av verksamheten. Exemplet i boken är Handelsbanken, som i början av 1970-talet genomförde en radikal omorganisation. Huvudkontoret skars ned med en tredjedel, långtidsplanering och budgetering avskaffades och man avstod från reklam och central marknadsföring. De yttre förutsättningarna har under denna tid genomgått stora förändringar, från statlig reglering till fri marknad med kraftig expansion och ökad konkurrens som blivit alltmer internationell, samt omfattande datorisering. I boken redogörs i detalj för hur en sådan annorlunda organisation fungerar framgångsrikt under starkt skiftande förhållanden.

Jan Wallander (1920-2016). Efter disputation i nationalekonomi 1949 blev han chef för SNS och några år senare för Industriens Utredningsinstitut (IUI). Därefter var han docent och tf professor vid Stockholms universitet. 1960 lämnade han den akademiska banan för att bli chef för Sundsvallsbanken. Tio år senare blev han vd för Handelsbanken och därefter ordförande i bankens styrelse. Vid sin avgång 1991 utsågs han till hedersordförande.

Andra upplagan har ett nytt grafiskt utförande och ett nyskrivet förord av Tom Hedelius och Bo Damberg.

I denna rapport sammanfattar ekonomiprofessorn Harry Flam aktuell forskning om produktivitetens drivkrafter. Han analyserar hur faktorer som investeringar, forskning och utveckling, globalisering, konkurrens och strukturomvandling påverkar Sveriges långsiktiga tillväxt.  

Utöver egna analyser lyfter författaren fram centrala resultat från andra studier inom ramen för SNS forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. I rapporten diskuteras också vilka politiska åtgärder som kan stärka produktiviteten och därmed bidra till ökat välstånd och stärkt konkurrenskraft.  

Harry Flam är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Hur transportsystemet används påverkas i hög grad av de skatter och avgifter som betalas av användarna. Prissättningen har därför stor betydelse för såväl tillgängligheten som den samhällsekonomiska effektiviteten.

I denna rapport analyserar nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Syftet är att ge ett samlat kunskapsunderlag om transportbeskattningen i Sverige, att sätta in de nuvarande reglerna i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang samt att – med stöd i forskning och ekonomisk teori – diskutera möjliga reformer.

Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt på offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter. Utifrån detta presenterar författarna ett stort antal konkreta reformförslag.

Maria Börjesson är professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet. Jacob Lundberg är doktor i nationalekonomi och verksam inom forskningsprogrammet Skatter och samhälle vid Institutet för Näringslivsforskning. 

Det tar lång tid för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden, och bristande kunskaper i svenska språket har visat sig vara ett av många hinder. Men hur bra svenska krävs för att få ett jobb och hur väl lever utlandsfödda arbetssökande upp till kraven?  

Med utgångspunkt i två omfattande enkätundersökningar riktade till rekryterare inom både privat och offentlig sektor har författarna till denna rapport undersökt hur arbetsgivare bedömer språkets betydelse vid anställning och hur kunskaper i svenska påverkar utrikes föddas chanser i en rekryteringsprocess. Författarna har även analyserat studieresultaten från svenska för invandrare (sfi) och andra komvuxutbildningar i svenska riktade till utlandsfödda. Slutligen diskuteras ett antal åtgärder för att förbättra matchningen mellan arbetsgivarnas krav och utlandsföddas svenskkunskaper.  

Stefan Eriksson är universitetslektor och docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och Dan-Olof Rooth är professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.