Visar resultat för..."Tranan"

Vilken påverkan kan en bortglömd detalj från ett krig ha på kommande generationer?

I den första delen av Adania Shiblis precist utmejslade roman En oansenlig detalj begår en pluton israeliska soldater ett krigsbrott mot en beduinflicka i Negevöknen. Händelsen inträffar 1949, ett år efter det som palestinierna sörjer som Nakbadagen den stora katastrof som ledde till mer än 700.000 människors exil. I den andra delen får vi bekanta oss med en ung kvinna i Ramallah som långt senare börjar nysta i denna händelse, som i historieskrivningen förpassats till att vara en oansenlig detalj. Hon påbörjar en personlig undersökning som med tiden närmast övergår i besatthet, inte bara på grund av brottets natur, utan också eller kanske framför allt för att händelsen inträffade exakt på dagen 25 år innan hon föddes.

Adania Shibli (född 1974 i Palestina) har tidigare utkommit med två romaner på Tranan (Beröring / Vi är alla lika fjärran från kärleken, 2018). Trots sin sparsamma produktion anses hon vara en av den arabiskspråkiga litteraturens mest originella och framstående författare.  En oansenlig detalj har i sin engelska översättning nominerats till både National Book Awards och Booker International Prize.

Jonathan Morén är översättare från arabiska och har tidigare bland annat översatt Salim Barakat, Hassan Blasim och Ahmed Saadawi. Han tilldelades 2021 utmärkelsen Årets översättning för sin översättning av Hassan Blasims Gud99. 

Utdrag ur boken:

Och än en gång tillfångatar en grupp soldater en flicka, våldtar henne och dödar henne på det som ett kvarts sekel senare skall bli dagen då jag föds. Denna oansenliga detalj, som ingen annan människa skulle kunna ta på allvar, kommer att dröja kvar hos mig för evigt, hur lite jag än vill det och hur jag än försöker glömma den. Detta faktum kommer att tränga sig på mig oavbrutet, eftersom jag är svag och bräcklig, lika bräcklig som träden jag ser framför mig på andra sidan fönstret. Kanske finns det i själva verket inget som är viktigare än den lilla detaljen om man vill komma fram till den fullständiga sanningen.

VINNARE AV BRAGEPRISET 2024 VINNARE AV P. O. ENQUISTS PRIS 2025 "Litterärt sprängstoff." NRK "Definitivt en av årets bästa böcker." VG

Marie Engmo har sitt liv i Frankrike, där hon nyligen fått sitt första barn och nu försöker skriva klart sin första bok. När hennes mormor dör påbörjar hon för första gången på flera år den långa resan hem till sin familj i Sápmi. Längs vägen tänker hon med tilltagande raseri tillbaka på sin uppväxt som same i ett land som gjort allt för att förneka henne en kultur, ett språk och en historia. Och hon tänker på áhkku och kampen kvinnorna i hennes släkt fört. Motvilligt inser hon vad det är hon måste skriva om.

Sameproblemet är en storartad roman om samisk identitet som vibrerar av ilska, självtvivel och stolthet. Den belönades med Bragepriset för årets skönlitterära bok i Norge 2024 och P. O. Enquists pris 2025.

KATHRINE NEDREJORD är född 1987 i Kjøllefjord i Finnmark och bor idag i Paris. Hon debuterade 2010 och har skrivit ett flertal romaner och ungdomsböcker. Hon är även verksam som dramatiker och har bland annat varit husdramatiker vid Nationaltheatret i Oslo. Sameproblemet är den första av hennes böcker som översatts till svenska.

HELENA FAGERTUN är översättare från norska och engelska. Hon har tidigare bland annat översatt Kate Zambreno, Julie Otsuka och Claire-Louise Bennett.

Ur det norska mottagandet: "Romanen är både en kampskrift och en värdefull upplysningsbok, som borde bli allmängods. Inte bara för att vi får se världen med samiska ögon. Lika mycket för att vi ska förstå hur ofattbart lätt vi andra har det." NRK (Tärningskast 6)

"Hon är en mästare på att skriva! Nedrejord lyckas på ett lysande sätt knyta flera generationers erfarenheter av rasism till en enda livshändelse." VG (Tärningskast 6)

"En rasande och nödvändig uppgörelse med vår samtid Nedrejord övertygar, både i språk och temperament." Dagbladet (Tärningskast 6)

"En av årets viktigaste och mest omtalade böcker.« Morgenbladet  »Sökande, ärlig och briljant om identitet, om längtan och minne – och om majoritetssamhällets övergrepp. Nedrejord skriver med ett flyt och en precision som är få andra förunnad." Vårt Land 

"Kathrine Nedrejord sätter fingret på ett sår och trycker så hårt att läsaren blir både förfärad och klokare En bok som både berör och utmanar." Aftenposten 

"En roman som brinner av temperament och sällsynt närhet." Klassekampen

NYUTGÅVA MED REVIDERAD ÖVERSÄTTNING

En kvinnlig konstnär har lagt penseln åt sidan och riktar sig nu till ett svårgripbart "du" i en flödande monolog. Levande vatten är en meditation över det oerhörda som ryms i varje ögonblick och är Clarice Lispectors kanske mest radikala text. Sedan den först utkom 1973 har den fascinerat läsare världen över och presenteras här i Örjan Sjögrens svenska översättning, som han reviderat för denna utgåva. 

Clarice Lispector föddes 1920 i Ukraina men kom till nordöstra Brasilien redan under sitt första levnadsår efter att hennes judiska familj flytt undan pogromer och förföljelse. Efter sin mors död flyttade hon som nioåring till Rio de Janeiro, där hon idag ligger begravd och står staty. Hon debuterade som 23-åring med romanen Nära det vilda hjärtat och hålls idag som Brasiliens största moderna författare. Hon dog 1977.

Örjan Sjögren är en flerfaldigt prisbelönt översättare från portugisiska och engelska. Han översatte Levande vatten 2007 men har inför nyutgivningen gjort en omfattande revidering av sin tidigare översättning

"Det är inte meningen att du ska betrakta texten jag ger dig på nära håll: dess hemliga fulländning visar sig först när man ser den från ett flygplan högt uppe i luften. Då anar man öarnas lek och man ser vattendrag och hav. Förstå mig rätt: vad jag skriver till dig är en ljudhärmande ordbildning, en språkkonvulsion. Jag skickar inte en berättelse till dig utan bara ord som lever av ljudet."– Ur Levande vatten

– Så som jag vid ett visst ögonblick insåg att kackerlackan jag betraktade var alla kackerlackors kackerlacka, så vill jag i mig själv finna alla kvinnors kvinna.

Den välbeställda kvinnan G. H. ska städa ur sitt hembiträdes rum. Rummet är oväntat rent och fyllt med ljus, men i klädkammaren stöter hon på en gammal kackerlacka som skakar om hennes tillvaro och tvingar henne att omvärdera hela existensen.

Passionen enligt G. H. från 1964 är en introspektiv och filosofisk betraktelse som utan att någonsin släppa blicken på inkräktaren i klädkammaren rör sig långt bortom språkets och romanformens konventionella ramar. Clarice Lispectors sätt att skriva liknar inte någon annans, och Passionen enligt G. H. – här i en nyreviderad översättning av Örjan Sjögren – är ett av hennes stora mästerverk.

CLARICE LISPECTOR föddes 1920 i Ukraina men kom till nordöstra Brasilien redan under sitt första levnadsår efter att hennes judiska familj flytt undan pogromer och förföljelse. Efter sin mors död flyttade hon som nioåring till Rio de Janerio, där hon idag ligger begravd och står staty. Hon debuterade som 23-åring med romanen Nära det vilda hjärtat och hålls idag som Brasiliens största moderna författare. Hon dog 1977.

ÖRJAN SJÖGREN är en flerfaldigt prisbelönt översättare från portugisiska och engelska. Han översatte Passionen enligt G. H. 2005 men har inför nyutgivningen kraftigt reviderat sin tidigare översättning.

Stjärnans ögonblick gavs ut i Brasilien 1979 och har uppnått klassiker­status både hemma i Brasilien och internationellt. Tranan gav ut romanen på svenska 2001, och inför nyutgivningen har den prisade över­sättaren Örjan Sjögren översatt om romanen från grunden. Nyutgåvan innehåller också ett förord av Colm Tóibín. Det är en perfekt introduktion till Lispectors unika litterära värld, som har varit stilbildande för flera genera­tioner förfat­tare och kritiker.

-- Macabéa! Nu ska du få höra! Lyssna noga, min blomma, för jag har något mycket viktigt att berätta för dig. Det är något mycket stort och glädjande: ditt liv kommer att förändras fullständigt!  

Macabéa lever ett fattigt och innehållslöst liv i Rio de Janeiros slum. Hon älskar Coca-Cola och fantiserar om att vara Marilyn Monroe, men enligt romanens världsvana, självsäkra berättare Rodrigo S.M. var hon dömd till elände redan från födseln: hon är ful, undernärd, oduglig och oälskad. Men av någon outgrundlig anledning verkar hon ändå fri inombords, till synes omedveten om hur olycklig hon borde vara.

Clarice Lispector föddes 1920 i Ukraina men kom till nordöstra Brasilien redan under sitt första levnadsår efter att hennes judiska familj flytt undan pogromer och förföljelse. Efter sin mors död flyttade hon som nio-åring till Rio de Janerio, där hon idag ligger begravd och står staty. Hon debuterade som 23-åring med romanen Nära det vilda hjärtat och hålls idag som Brasiliens största moderna författare. Hon dog 1977.

Örjan Sjögren är en flerfaldigt prisbelönt översättare från portugisiska och engelska. Han översatte Stjärnans ögonblick redan 2001 men har inför nyutgivningen gjort om översättningen från grunden.

"Lispector hade, i likhet med Borges i sina fiktioner, en förmåga att skriva som om ingen någonsin hade skrivit tidigare, som om verket med sin originalitet och friskhet kom till världen helt oväntat." Ur Colm Tóibíns förord      

"Modersmjölken är en mästerlig roman. Det är allvarligt, uppfordrande, trösterikt och mycket vackert." Kristina Sandberg, Svenska Dagbladet

En fertilitetsläkare som hjälpt hundratals kvinnor att bli gravida men som inte lyckas frammana några moderskänslor för sitt eget barn. En dotter som växer upp hos sina morföräldrar och får kväljningar av den sovjetiska mjölken i skolan. Tillsammans berättar de fram en krönika över Lettlands Sovjetera.

Det är en berättelse om hur det auktoritära styret inskränkte enskilda människors liv och möjligheter men också om ett lands uppvaknande och väg mot frihet. 

Nora Ikstena föddes 1969 i Riga och gick bort 2026. Sedan debuten 1998 gav hon ut över tjugo böcker och är idag en av Lettlands mest lästa och älskade författare. Modersmjölken, som har starka självbiografiska drag, blev en kritikerhyllad storsäljare i hemlandet och har också inneburit Ikstenas internationella genombrott. Den har även filmatiserats.

–Pocketboken innehåller bokcirkelfrågor.

"Modersmjölken är en sådan där sällsynt roman som kan älskas av alla. Absolut alla." Expressen

"En mor-dotter-berättelse som fullständigt tar andan ur mig, där även ljuset finns i form av enastående språk och stor psykologisk insikt: jag har aldrig hört talas om författaren förut men kommer att tänka på Elena Ferrante. Jag kan inte nog rekommendera er att läsa årets hittills bästa bok."  Jenny Lindh, M Magasin

"Det är en rik roman som gror och växer efter läsningen och som ger insikt på insikt." Anneli Jordahl, Sydsvenskan

"Nora Ikstena litar på sina läsare och [jag blir] faktiskt mest lycklig av en så komplex och tillgänglig roman som Modersmjölken." P1 Kulturnytt

"En storartad prestation." Jonas Thente, DN

"Jag var helt såld på den här boken. Jag tror att det här kommer att vara en av årets mest omtalade böcker." Johan Malm, Go'kväll

"Det här är det märkligaste, kraftfullaste och vackraste jag läst på länge. Yukiko Duke, Vi Läser 

"Det är inte ofta man får verklig anledning att säga det, men Spricktand liknar verkligen inget annat. Tanya Tagaq [har], på knappa 200 sidor, lyckats skriva en oupphörligt suggestiv roman som är lika mycket krass samhällsskildring som drömlik myt." Therese Eriksson, Svenska Dagbladet

En inuitflicka växer upp i en liten arktisk stad i nordligaste Kanada på sjuttio- och åttiotalet. Från tidig ålder känner hon en magnetisk dragning till tundran och djuren som omger henne. Naturen blir en tillflykt från tristessen, våldet och alkoholmissbruket som präglar bygden -- och när den börjar kalla på henne bestämmer hon sig för att svara. Spricktand är en nyskapande och omstörtande roman som blandar memoar, fiktion, poesi och inuitisk mytologi.

Tanya Tagaq utforskar en värld där gränserna mellan gott och ont, djur och människa, offer och förövare, verkligt och inbillat suddas ut, men där kärlekens kraft består. 

Tanya Tagaq är född och uppväxt i Ikaluktutiak (Cambridge Bay) i Nunavut, Kanada. Spricktand är hennes debutroman och belönades med litteraturpriset Indigenous Voices Award i Kanada 2019. Vid sidan av skrivandet är Tagaq en internationellt hyllad avantgardistisk strupsångare och kompositör som har gett ut ett flertal skivor och samarbetat med såväl Björk som Kronos Quartet. Hon var även med och gjorde musiken till HBO-serien True Detective: Night Country. I Kanada är hon också känd som en stark röst i kampen för försvunna och mördade inuitkvinnor. 

Nika Abiri är översättare från engelska utbildad vid HDK-Valand i Göteborg. Hon har tidigare bland annat översatt Kim Stanley Robinson och Sarah Winman.

"En häpnadsväckande bok där en aktuell samhällsskildring vävs samman med en tidlös inuitisk mytologi." Thomas Kjellgren, Borås Tidning

"Tagaqs surrealistiska blandning av poesi och prosa förvandlar Arktis gränslösa skönhet, intensitet och ödslighet till en gripande samtida mytologi." New Yorker

Jamaica Kincaid föddes 1949 på den karibiska ön Antigua som Elaine Potter Richardson, men bytte namn när hon började skriva. I dag lever hon i USA, där hon vid sidan av sitt författande arbetar som professor på Harvard.

Lucy, som är en av Kincaids mest lästa romaner, är ett starkt och originellt porträtt av en ung kvinna som upptäcker -- och uppfinner -- sig själv. Den handlar om tonårsflickan Lucy som kommer från en liten karibisk ö till New York för att arbeta som au pair i en amerikansk familj. Familjen tycks ha allt som går att önska sig -- de är vackra, rika och lyckliga. Men Lucy, som är en frisinnad och avväpnande person som får alla hon möter att öppna sig, ser snart sprickorna i den fina fasaden. Själv bär hon på en historia som ingen känner till, om ett uppbrott från modern och en önskan att frigöra sig från sitt förflutna.

»En av världslitteraturens mest omtyckta författare, helt underbar att läsa.« Per Wirtén, Sydsvenskan

»Storslagen litteratur.« Hanna Nordenhök, Expressen

»Efter att ha läst ett par böcker av henne nu måste jag tillstå att det här är sällsynt bra litteratur... Hon är en sådan författare jag vill att alla ska läsa, varken mer eller mindre.« Björn Kohlström, Jönköpings-Posten

En gång i tiden var den armeniska bergsbyn Maran en livlig plats med flera hundra familjer och en välbesökt lördagsmarknad. Numera återstår bara ett tjugotal hus. De invånare som bor kvar är härdade; de har överlevt såväl naturkatastrofer och världskrig som en svärm insekter som förstörde all skörd en sommar. Nästan all kommunikation med omvärlden har med tiden upphört, och eftersom de yngre generationerna redan har flyttat där­ifrån är byborna inställda på att byn kommer att dö ut med dem.

Tre äpplen föll från himlen är en berättelse om en skara gamlingar på denna gudsförgätna plats. Det är en släktkrönika med inslag av magisk realism, men framför allt är det en hjärtevärmande berättelse om åldrande, gemenskap och oväntad kärlek. Och när byborna minst anar det uppen­barar sig kanske ett mirakel som kan få byn att leva vidare.

Romanen har fått sin titel från det armeniska sättet att avsluta en saga: tre äpplen föll från himlen -- ett för den som såg på, ett för den som berättade och ett för den som lyssnade. Det är en underbar roman om tillhörighet och gemenskap som för tankarna både till Gabriel García Márquez och de ryska klassikerna. 

Narine Abgarjan är född 1971 i Berd i Armenien och delar idag sin tid mellan Armenien och Tyskland. Hon skriver sina romaner på ryska och är även en känd barnboksförfattare i den rysktalande världen. Tre äpplen föll från himlen har översatts till över 30 språk och har bland annat tilldelats ett av Rysslands mest prestigefyllda litteraturpriser, Jasnaja Poljana-priset.

Lina Bysell är utbildad litterär översättare vid Valand i Göteborg. Det här är hennes första publicerade översättning. 

VINNARE AV NATIONAL BOOK AWARDS FÖR ÖVERSATT LITTERATUR I USA NOMINERAD TILL BOOKER INTERNATIONAL PRIZE

Djupt inne i Misiones djungel sitter en bruten soldat och skriver ett brev till sin faster på andra sidan havet. Med nöd och näppe har han undkommit galgen efter att ha deserterat från det spanska imperiets kolonialarmé och gömmer sig nu bland aporna i den prunkande grönskan tillsammans med två guaraniflickor som han räddat ur slaveri. Tiden har kommit för honom att teckna ned sitt osannolika levnadsöde -- att vittna, förklara och bekänna.

Flickorna i apelsinlunden är den argentinska författaren Gabriela Cabezón Cámaras fiktionalisering av en av den spanska kolonialhistoriens mest mytomspunna gestalter: Catalina de Erauso, nunnan som rymde från ett baskiskt kloster för att leva som man och delta i erövringen av Amerika.

GABRIELA CABEZÓN CÁMARA (född 1968) har arbetat med allt från att sälja bilförsäkringar på gatan till kulturjournalistik. Flickorna i apelsinlunden är hennes fjärde roman, men den första på svenska. Den tilldelades National Book Award för översatt litteratur i USA 2025 och nominerades till det internationella Bookerpriset 2026.

HANNA NORDENHÖK är författare och översättare från spanska. Hon har översatt en lång rad framstående latinamerikanska författare till svenska, däribland Fernanda Melchor, Samanta Schweblin och Alia Tarbucco Zeràn.

"Så skarp, så angelägen, så modig. Gabriela Cabezón Cámara är en av de mest genuina rösterna i dagens spanskspråkiga litteratur." Samanta Schweblin

"Gabriela Cabezón Cámaras skrivande är unikt i den spanskspårkiga litteraturen: en orädd puls som skakar om och avväpnar oss inför djungelns och dess varelsers ordlösa makt, både mäktig och oskuldsfull." Fernanda Melchor

"En djärv och medkännande nytolkning av ett extraordinärt queerliv." Financial Times

"Flickorna i apelsinlunden är en magnifik fantasi och ett kraftprov i språkets oändliga, hallucinerande kraft." ur motiveringen till National Book Awards

"Lysande, vild, lyrisk och uppfinningsrik En levande och djärv berättelse som återerövrar historien genom själva språket." ur motiveringen till International Booker Prize

"Jag ska summera innan jag berättar historien i detalj. En man som kan skriva dödar en dag en namnlös arab -- lite som om han hängt av honom på en krok innan han klev ut på scenen. Sedan förklarar han att skulden till hans handling står att söka hos en Gud som inte finns, i något han just förstått i solen och i saltet från havet som tvingat honom att kisa."

Meursault, den likgiltige mördaren i Albert Camus roman Främlingen, har fascinerat och förundrat läsare ända sedan den där soliga dagen 1942. Men få har ägnat offret någon tanke, han som bara omnämns som "araben". Det gör Haroun rasande. Det var hans bror som mördades, och han hade ett namn: Moussa. Kväll ut och kväll in sitter Haroun på en bar i Oran och lägger ut texten om sitt liv -- ett liv som slogs i spillror den där dagen. Han berättar om sin sorg, sin ensamhet och om chocken när en kvinna en dag knackade på och underrättade honom om de meningslösa omständigheterna kring Moussas död. För Haroun blir mördaren och den kände författaren till en och samma. Fallet Meursault är skriven i dialog med en av 1900-talets mest inflytelserika romaner, men står stark på egna ben. Det är en ovanlig och tankeväckande roman fylld av insikter och ironier, där gränserna mellan litteratur, historia och verklighet lösts upp. Kamel Daoud är en skoningslös kritiker, såväl mot den franska kolonialismen som mot det land Algeriet blivit efter självständigheten.

KAMEL DAOUD (f. 1970) är författare, journalist och debattör, verksam i Oran i Algeriet. Trots att det inte är hans modersmål skriver han på franska, ett språk han sagt att han förhåller sig till "som en älskare, inte som en före detta koloniserad". Fallet Meursault gavs ut i Algeriet 2013. När den året därpå kom ut i Frankrike uppmärksammades den stort och belönades med flertalet priser, bland annat Goncourtpriset för bästa debutroman.

Översättningen är gjord av ULLA BRUNCRONA, som tidigare översatt bland andra J.M.G. Le Clézio och Milan Kundera.

"En omedelbar klassiker."The Guardian

"En häpnadsväckande debutroman."The New York Times

"En fantastisk bok."Le Figaro Littéraire

"Helt enkelt lysande!"Le Monde des Livres

"Det vittnar om Daouds subtila, djupgående talang att hans roman fungerar både som ett litterärt svar på Camus och som en starkt originell historia i sin egen rätt." The Financial Times

Vad är det med kvinnorna i familjen Natsume? Varför vill Makiko operera brösten? Varför har hennes tonårsdotter Midoriko slutat prata? Och varför har Natsuko börjat fundera på att skaffa barn på egen hand?

Mieko Kawakamis roman Bröst och ägg är den aspirerande författaren Natsuko Natsumes berättelse om sig själv, sin syster och sin systerdotter, som alla tre försöker hitta ett sätt att vara kvinna i det moderna, urbana Japan.

»Jag kommer aldrig att glömma hur paff jag blev när jag läste den här romanen första gången. Den är hisnande.« Haruki Murakami

Mieko Kawakami (född 1976 i Osaka) debuterade som poet 2006, men var redan då känd popsångerska och bloggare i Japan. Idag är hon en högt ansedd och bästsäljande författare, belönad med flera av landets största litteraturpriser. Bröst och ägg provocerade det konservativa Japan med sin öppenhet kring den kvinnliga kroppen, men gjorde samtidigt Mieko Kawakami till en ikon i de yngre generationerna. Under de senaste åren har hon också blivit ett internationellt fenomen som översätts världen över.

Yukiko Duke är journalist, författare och över­sättare. Hon har översatt en lång rad japanska författare, däribland Haruki Murakami och Kenzaburo Oe.

»Bröst och ägg är ett rent nöje från början till slut. Det flödande och levande språket bidrar till att svepa läsaren med sig, och även om intrigen inte följer särskilt många av de konventionella reglerna så rymmer den hela tiden en stark framåtrörelse.« Sebastian Lönnlöv i Svenska Dagbladet

"Jag älskar att inte veta vad som ska hända på nästa sida." Katarina Wikars i Kulturnytt, P1

"Jag roar mig med mysterierna och njuter av den ömsom drömskt skira, ömsom febriga prosan. Vad som helst verkar kunna hända härnäst i An Yus smakrika, trippiga och allt annat än ordinära roman." Sandra Stiskalo, Dagens Nyheter

Song Yans liv har inte riktigt blivit som hon tänkt sig. Istället för en karriär som konsertpianist ger hon nu pianolektioner till barn i en lägenhet i Beijing, där hon lever tillsammans med sin frånvarande make och hans missnöjda mor. En dag börjar anonyma paket med delikatessvampar från makens hemprovins anlända till lägenheten, och snart blir Song Yans liv mer och mer surrealistiskt. Om nätterna hemsöks hon av drömmar om talande svampar och ett dörrlöst rum, och om dagarna leder hennes efterforskningar om de mystiska leveranserna henne rakt mot makens familjehemligheter. Och till ett piano i ett ödehus mitt i den trångbodda staden.

Efterklang är en gåtfull och vacker roman om bortglömda minnen och oförlösta drömmar, och om en kvinnas väg mot frihet.

An Yu är född och uppvuxen i Beijing och flyttade som artonåring till New York för att studera. Hon skriver sina romaner på engelska och bor numera i Hongkong. Efterklang är hennes andra roman och den första som översatts till svenska.

Anna Gustafsson Chen är översättare från kinesiska och engelska. Hon har översatt en lång rad kinesiska författare, däribland Mo Yan, Yan Lianke, Can Xue och Ai Weiwei.

En ung kvinna börjar arbeta som hemhjälp åt en matematikprofessor, som efter en bilolycka bara kan minnas saker 80 minuter åt gången. Trots att han sedan olyckan lever kvar i år 1975 och inte ens kan återge vad han åt till frukost kan han fortfarande berätta ingående om avancerade ekvationer och olösliga matematiska problem. När kvinnan börjar ta med sin tioårige son till arbetet inleds en varm och egenartad vänskap mellan de tre, med matematiken som gemensamt språk.

En gåtfull vänskap är en förtrollande vacker berättelse om vad det innebär att leva i nuet, och om de märkliga ekvationer som en familj kan utgöra.

YOKO OGAWA, född 1962, är ett av den moderna japanska litteraturens största namn. Sedan debuten 1988 har hon givit ut ett tjugotal böcker och En gåtfull vänskap har sålt i flera miljoner exemplar exemplar i hemlandet, där den också filmatiserats. På svenska finns även hennes roman De förlorade minnenas ö att läsa.

"Högst originell, oändligt charmfull. Och enormt gripande." Paul Auster

"Skriven på ett så ogrumlat och opretentiöst språk att det är som att blicka ner i en källa med kristallklart vatten." New York Times

"Ett mästerverk. Kamel Daoud ger röst åt alla krigets offer i Algeriet under 1990-talet. Det är absolut magnifikt."  RTL 

Längs Aubes hals löper ett sjutton centimeter långt ärr, format som ett groteskt, ironiskt ­leende. Det vittnar om det algeriska inbördeskriget och massakern mot hennes hemby under nyårs­natten 1999, när terroristerna från bergen mördade hela hennes familj. Genom att spela död lyckades hon mirakulöst nog överleva, men förlorade sin röst.

Nu, tjugo år senare, talar hon till sin ofödda dotter med det inre språk som ingen tidigare fått höra -- om längtan efter att få leva fritt som kvinna och om ett krig som det är straffbart att minnas.

Kamel Daouds Ärret är en kompromisslös uppgörelse med det förtryck och de tabun som präglat Algeriet efter inbördeskriget på 1990-talet. Samtidigt är den en kärleksförklaring till språket och litteraturen, författad med skarp humor och poetisk lyskraft.

KAMEL DAOUD är född 1970 i Algeriet. Trots att det inte är hans moders­mål skriver han på franska, ett språk han sagt att han kan förhålla sig friare till än arabiskan, som för honom är tätt förknippad med den religiösa konservatismen i hans hemland. Sedan 2023 lever han i exil i Frankrike efter år av förföljelse och hot om fängelse i Algeriet, där hans böcker numera också är förbjudna.

Daoud fick ett stort internationellt genombrott med debutromanen Fallet Meursault (Tranan, 2016). Ärret tilldelades 2024 Frankrikes mest prestigefyllda litteratur­pris, Prix Goncourt, och har sålt i över en halv miljon exemplar i Frankrike.

ULLA BRUNCRONA är översättare från franska, bland annat känd för sina översättningar av Nobelpristagaren J. M. G. Le Clézio. Hon till­delades Svenska Akademiens översättarpris 2009.

"En historisk fresk genomsyrad av ett strålande lyriskt anslag." LE PARISIEN

"Varje sida håller oss fast, och vi rycks med av hjältinnans lyriska andedräkt."  LIVRES HEBDO

"En gripande, levande, dramatisk, rolig roman."  LE FIGARO

"Mästerligt." TÉLÉRAMA

"Med denna roman, fylld av vrede och indignation, fördömer Kamel Daoud maktens hyckleri. En modig bok." PARIS MATCH

"Den är mer än ett sanningsverk --  Kamel Daoud lägger grunden för en befrielse av ordet." LE MONDE

"Drabbar läsaren som ett knytnävsslag i magen Det är omöjligt att inte bli berörd av Diegos systers redogörelse: hennes berättelse vibrerar av sorg, skuldkänslor och maktlös ilska över sakernas tillstånd." Yukiko Duke, Vi Läser

"Oerhört vackert och brutalt." Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna

Fem våningar, sex sekunder. Trots att hon inte var där hör Diegos syster gång efter gång ljudet av sin brors kropp när den slår i marken. Diego -- han som alltid var den glada av dem, den smarta, den omtyckta, den som skulle utbilda sig och undkomma fattigdomen och våldet i Mexico City.

Med tilltagande raseri berättar systern de båda syskonens historia. Om åren när hon fick ta hand om honom medan deras mamma arbetade som hushållerska i Madrid. Om besvikelsen när de äntligen fick komma till Spanien -- ett land de aldrig förstod sig på och som inte heller förstod sig på dem. Och om återkomsten till ett förändrat Mexiko, med Diegos aska i en plastpåse.

Aska i munnen är en flerfaldigt prisbelönt roman om förlust, rasism och ouppfyllda drömmar, skriven av en ny stjärna inom den latinamerikanska litteraturen.

Brenda Navarro är född 1982 i Mexico City och bor idag i Madrid. Aska i munnen är hennes andra roman och den första som översatts till svenska. Den hyllades stort i flera av de största spanska tidningarna och tilldelades bland annat den spanska bokhandlarföreningens pris för årets skönlitterära bok, samt var finalist till det prestigefyllda Mario Vargas Llosa-priset.  

Hanna Axén är översättare från spanska och engelska. Hon har tidigare bland annat översatt Mariana Enriquez och María Sonia Cristoff.

EN NY SAMLING BERÄTTELSER FRÅN EN AV VÅR TIDS FRÄMSTA NOVELLISTER

I sex förtätade noveller – var och en rik som en komprimerad roman – utforskar den argentinska författaren Samanta Schweblin det gåtfulla dunkel som döljer sig under vardagens välbekanta yta. Vad får en småbarnsmor att gå ner till sjön med stenar fastbundna runt midjan? Varför smyger två systrar sig in hos den alko­ holiserade poeten i grannskapet för att tvätta hennes hår? Och vem är det som ringer tysta, nattliga samtal till pappan vars tvååring förlorat rösten efter att ha svalt ett batteri?

"Novellerna i Det goda onda är starkt suggestiva och oroande. De tycks sväva som feberdrömmar, mellan hemmets trygga vardag och det undermedvetnas skarpa, oförutsägbara, visionära språng." Joyce Carol Oates, New York Times

"Schweblin är en mästare på gränser, konturer, antydningar. Samtidens mest briljanta novellförfattare ger oss här sin mest hemsökande, intensiva och provokativa bok." Valeria Luiselli, författare till De förlorade barnen: ett arkiv 

SAMANTA SCHWEBLIN är född i Buenos Aires och bor numera i Berlin. Hennes böcker är översatta till över fyrtio språk och hon är trefaldigt nominerad till International Booker Prize. På svenska finns sedan tidigare romanerna Räddningsavstånd och Kentukis samt novellsamlingen Sju tomma hus, som 2022 tilldelades det prestigefyllda amerikanska litteraturpriset National Book Awards för bästa översatta bok. Det goda onda gavs ut på spanska 2025.

ANNAKARIN THORBURN är översättare från spanska och författare. Hon har tidigare översatt författare som Valeria Luiselli, Pilar Quintana och Alejandro Zambra. 

"En av de mest hyllade spanskspråkiga författarna i sin generation." New York Times

"En mästerlig samling Schweblin är en arvtagare till David Lynch och Kafka, men hennes röst är helt och hållet hennes egen." Financial Times

"Samanta Schweblin förenar den intensiva drivkraft som kännetecknar all stor berättarkonst med precisa, om än kusliga, skildringar av mänskliga känslor som ofta saknar namn – dessa tvetydiga zoner av verklighet där vördnad, fruktan och begär blandas." Siri Hustvedt

Osamu Dazais Solnedgång utkom 1947, i ett Japan som just rest sig ur askan efter krigsslutet. Romanen följer Kazuko, en ung kvinna ur överklassen som tillsammans med sin mor får se sin ställning raseras och tvingas lämna Tokyo för ett enklare liv på landsbygden. Där tar de emot den upproriske brodern Naoji, som återvänder från fronten svårt sargad av kriget och opiummissbruk. Med träffsäker blick skildrar Dazai ett samhälle i social och moralisk upplösning, där gamla värden förlorat sin giltighet och nya ännu inte tagit form. Men trots att världen omkring henne rämnar vägrar Kazuko att gå under. I hemliga brev till en äldre författare formulerar hon en ny livshållning – en revolt mot traditionen, underkastelsen och tystnaden.

Solnedgång blev en omedelbar litterär sensation när den gavs ut och har till och med gjort avtryck i det japanska språket: den stora grupp människor ur den forna aristokratin som likt Kazuko och hennes familj fick sina privilegier indragna efter kriget brukar omnämnas shayozoku, "solnedgångsfolket". Nu ges Dazais klassiska roman för första gången ut på svenska.

FÖRFATTARE Osamu Dazai föddes 1909 i en aristokratisk familj i Aomori i norra Japan. Han studerade fransk litteratur i Tokyo men avbröt sina studier och drogs tidigt in i vänsterradikala kretsar. Hans liv präglades av missbruk, depression och flera självmordsförsök -- varav det sista, tillsammans med en älskarinna, avslutade en turbulent karriär som enfant terrible i den japanska litteraturen. Dazai publicerade ett tjugotal verk, varav hans mest kända är Solnedgång (1947) och Inte längre människa (1948), som i dag båda tillhör den japanska litteraturens främsta moderna klassiker. Med sin svidande ärlighet, upproriskhet och sina skildringar av trasiga människor har Dazai blivit en kultförfattare både i Japan och internationellt, inte minst bland unga läsare.

EFTERORD Frans Wachtmeister är en svensk författare bosatt i Tokyo. Hans andra roman Förlorad mark nominerades till Sveriges Radios romanpris 2026.

ÖVERSÄTTARE Lars Vargö är översättare från japanska till svenska samt själv författare till flera böcker om Japan. Han har tidigare varit Sveriges ambassadör i Japan.

Jamaica Kincaid föddes 1949 som Elaine Potter Richardson på den karibiska ön Antigua, som då fortfarande var en brittisk koloni. I tonåren skickades hon av sin mor till USA för att arbeta som au pair och det skulle dröja tjugo år innan hon åter besökte sin ö och sin familj, då som den världs­berömda författaren Jamaica Kincaid.

Efter sitt besök på Antigua skrev hon den lilla skrif­ten En liten plats. Det är en rasande och anklagande text som riktar udden både mot de gamla kolonisa­törerna och mot det som följt i deras fotspår: den västerländska turismen, offshorebankerna och de nya regeringarnas korruption. Med knivskarpa be­traktelser och bitsk humor belyser hon de oförrätter den lilla platsen Antigua liksom så många andra platser i de gamla kolonialmakternas periferier fått utstå.

En liten plats är en av Jamaica Kincaids mest spridda och diskuterade texter. Den läses ofta på universitetskurser i postkoloniala studier som ett inlägg i debatten om turistexploatering och exotism. Texten skrev ursprungligen som en artikel för tidskriften New Yorker, där Kincaid var en profilerad medarbetare under många år på 70- och 80-talet, men tidningens nya ledning vågade inte trycka den, eftersom de tyckte att den var för provocerande. Trots att den gavs ut redan 1988 har den fortsatt att hitta läsare, och är om möjligt än mer relevant idag än när den först gavs ut.jamaica kincaid har blivit en stor favorit bland svenska läsare de senaste åren, och ständigt Nobelpristippad. Med sin trädgårdsbok (Boken om) Min trädgård: har svenska läsare också tagit del av hennes essäistiska skrivande i stor utsträckning. 2023 ger vi ut hennes botaniska reseskildring Bland blommor i översättning av Niclas Nilsson.

Bokcirkelfrågor ingår.

Yoko Ogawa är en av Japans kändaste och mest ansedda författare. Romanen var nominerad till Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris 2022.

"En magnetisk roman." DN

"En lika underhållande som upplysande berättelse om vietnamesiskt liv och leverne." FEMINA

Saigon, 2004. En vietnamesisk kvinna reser hem från Paris för att delta i sin mors begravning. Modern hittades död i hisschaktet i sin sons nya hus morgonen efter att hon invigt hans senaste skrytbygge -- den första hissen i ett privat hem i hela landet. Efter begravningen hittar dottern ett gammalt foto av en västerländsk man bland sin mors kvarlämnade saker, daterat 1954. Men varför hade hon gömt undan fotot, och vem är den okände mannen? 

Hissen i Saigon är en spännande och fascinerande skildring av en vietnamesisk familj med förgreningar i såväl landets nyrika elit som revolutionens maktapparat och den hemliga motståndsrörelsen mot kolonialmakten. Dotterns efterforskningar leder henne från Saigon via Hanoi hem till Paris, och bit för bit avtäcks hemligheter som även långt senare påverkar familjen. 

THUAN (Doan Anh Thuan) föddes 1967 i Hanoi och lever idag i Paris. Hon debuterade 2005 och har givit ut tio romaner. I Vietnam är hon en mycket respekterad och omtyckt författare som på senare år också fått stor internationell spridning. 

TOBIAS THEANDER är Sveriges enda verksamma skönlitterära översättare från vietnamesiska. Han har sedan tidigare översatt flera vietnamesiska författare för Tranan, däribland Duong Thu Huong och Nguyen Huy Thiep.

Jamaica Kincaids första trädgård bestod av en liten plätt i gräsmattan framför familjens hus i Vermont. Hon hade fått ett par fröpåsar och några trädgårdsredskap i morsdagspresent, av en familj som inte kunde ana att de satt igång ett intresse som snart skulle överskugga allt annat. På platsen där hon föddes, den karibiska ön Antigua, anlade man inte trädgårdar för njutningens skull. Där var växtligheten antingen vild eller förknippad med arbete, en påminnelse om slaveriet. Men så har Kincaid inte heller anlagt sina trädgårdar som andra. För henne är trädgården tätt förknippad med historien och hennes sätt att se på världen: hon intresserar sig för växternas ursprung och ser likheter mellan hur människor och växter flyttats från platser där de hör hemma och fått nya namn. Att namnge är att äga, menar Kincaid, och ger oss ett bland annat ett nytt perspektiv på Carl von Linnés gärning. Jamaica Kincaids trädgårdsbok är till lika delar essä, memoar och en entusiastisk odlares anteckningar. Med ett vindlande vackert språk som känns igen från hennes romaner berättar hon om sina passioner och sina misslyckanden, hon läser frökataloger och biografier över trädgårdsmästare, hon besöker Monets trädgård och Chelsea Flower Show, och hon åker till Kina för att samla fröer och genom hela boken sätter hon själva idén om trädgården i ett större perspektiv.

JAMAICA KINCAID (f. 1949) är författare till romaner som Lucy, Min mors självbiografi och Annie John. Hon föddes på Antigua men har bott i USA sedan tonåren och lämnar ogärna trädgården i Vermont i nordöstra USA under somrarna. Under många år var hon skribent på den legendariska tidskriften New Yorker, där också hennes trädgårdsskrivande inleddes.

NICLAS NILSSON är en av Sveriges mest ansedda översättare från engelska. Han har tidigare översatt flera av Kincaids romaner, men även författare som George Saunders, Colson Whitehead, Richard Ford, Zadie Smith, Madeline Miller och Anne Sexton.

I utkanten av en fattig mexikansk by hittas det lemlästade liket efter en gåtfull gestalt som av byborna kallas Häxan. I varsitt kapitel berättar fyra personer från trakten om sin relation till mordoffret och om den mardrömslika tillvaro de alla lever i. Orkansäsong ut­spelas i en del av Mexiko som framstår som laglös och är en roman olik alla andra, med meningar som frenetiskt löper över sidorna. Bland skadade familjerelationer, destruktiv maskulinitet, prostitution och droger växer stegvis en komplex skildring av ett samhälle inpyrt av våld och hopplöshet fram, samtidigt som omständig­heterna kring mordet på Häxan klarnar.

OM FÖRFATTAREN Fernanda Melchor är född 1982 i delstaten Veracruz i Mexiko. Orkansäsong har blivit hennes stora internatio­nella genombrott, med flera litterära priser och nomi­neringar och reservationslösa hyllningar i världens största tidningar. Hennes litterära stil har kallats »mardrömslik realism« och jämförts med såväl Cormac McCarthy och Roberto Bolaño som med William Faulkner men av det överväldigande mottagandet att döma råder det inget tvivel om att hon först och främst är en alldeles egen röst.

Översatt av Hanna Nordenhök, som är författare, översättare och skriver litteraturkritik. Hon har sedan tidigare bland annat översatt Gloria Gervitz långdikt Migrationer till svenska.  Se Fernanda Melchor i Babel SAGT

OM ORKANSÄSONG

»När jag läser Orkansäsong tänker jag på William Faulkners lek med perspektiven och på den brasilianska författaren Raduan Nassars ungdomliga, strömmande prosa. Jag tänker på de som söker sina döda genom att driva järnspett genom marken. I Orkansäsong löper trådarna samman till en febrig allegori över våldets Mexiko.« Henrik Sahl Johansson i SvD  

»Kanske kan Orkansäsong närmast beskrivas som ett litterärt vredesutbrott, där uppgörelsen främst ligger i själva språket. Intrycket förstärks av en levande och expressiv översättning, där Hanna Nordenhök lägger både temperament och en ljudande humor på vägen in i mörkret. « Kristina Lindquist i Expressen

»Orkansäsong är en utsökt roman, intelligent och elegant. Den är också ett gott exempel på hur skönlitteraturen kan vara sannare än reportaget. « Mikaela Blomqvist i Göteborgs-Posten

»Man läser som på tå, med garden uppe, full av sorg, och beundran.« Ulrika Milles i SVT Nyheter

»"Orkansäsong" är den typen av roman där man efter avslutad läsning liksom stannar upp och undrar vad som egentligen hände, och hur det är möjligt att något så laddat och intensivt faktiskt kan ta slut med något så enkelt som en punkt.« Lina Wolff i Landskrona Posten

»Novellerna i Flyktingar är så perfekt skrivna att det är bäst att förbjuda boken på skrivarkurser annars kommer eleverna att drabbas av kollektiv depression och ta jobb på reklambyrå.« Mikael Timm i P1

»Det känns som att det är första gången jag verkligen börjar förstå hur det känns att inte höra hemma någonstans. Många har skrivit om kriget och migrationen, men här möter vi människor och delar deras vilsenhet, deras hemlängtan och drömmar om det nya livet som väntar.« Ulla Strängberg i Jönköpings-Posten

Till alla flyktingar överallt -- så inleder Viet Thanh Nguyen sin novellsamling Flyktingar. I åtta berättelser skildrar han människor som står med fötterna i två världar, med dubbla identiteter och vacklande lojaliteter. Några har kommit med båt från Vietnam till USA och försöker navigera mellan det nya och det gamla landets förväntningar på dem. Andra har blivit kvar, med en stark längtan efter ett liv på andra sidan havet. Några ser framat, andra bakåt -- och alla har de sina drömmar.

Viet Thanh Nguyen, själv flykting från Vietnam, följer upp den Pultizerprisvinnande romanen Sympatisören med en novellsamling som hyllats av en unison amerikansk kritikerkår. Med ett kristallklart språk fullt av skarpsynta betraktelser undersöker han i sina berättelser migrationens och krigets påverkan på den enskilda människan.

Viet Thanh Nguyen föddes 1971 i Vietnam men växte upp i USA, dit han som fyraåring flydde tillsammans med sina föräldrar. Han är professor i Ethnic studies vid University of Southern California och nyutsedd hedersdoktor vid Uppsala universitet. Nguyen medverkar regelbundet som krönikör i New York Times och Los Angeles Times, där han gjort sig ett namn som en radikal röst i bland annat flyktingfrågan. Hans debutroman Sympatisören fick ett enormt genomslag när den gavs ut i USA och fick ta emot en lång rad utmärkelser, däribland det prestigefyllda Pulitzerpriset 2016. Boken togs emot som ett hett efterlängtat vietnamesiskt perspektiv på Vietnamkriget. Nguyen skriver just nu på en uppföljare till den boken.

Hans Berggren är översättare från engelska och portugisiska. Han har tidigare översatt bland andra Chinua Achebe, Salman Rushdie och José Saramago.

»Viet Thanh Nguyen är en av våra främsta migrationsskildrare.«   Joyce Carol Oates

»En superb samling.«  New York Times Book Review

»Med udda vinklingar och stark närvaro skapar Viet Thanh Nguyen plats för frågorna om identitet, ställda på ett sätt som ger känslan av att vi alla är flyktingar. Djupast sett.« Maria Schottenius i Dagens Nyheter

»Jag tycker [ ] att han talar klarspråk, utan att ursäkta sig eller kompromissa litterärt. Att läsa Hans Berggrens översättning är en ren njutning. Mellan rivstarter och stundom prydliga punchlines till slut bärs dessa berättelser om flykt och identitet fram på en tät men enkel prosa, en sådan där man till synes motståndslöst glider in i de stora frågorna.« Viktoria Jäderling i Aftonbladet

»I en tid med frågor om autofiktion, autenticitet och kulturell appropriering ständigt på agendan tycks det mig upplyftande med en författare som så uppenbart bottnar existentiellt, kulturellt, intellektuellt och emotionellt i vad han beskriver och precis just därför kan tillåta sig att vara motsägelsefull, dikta fritt och tala bredvid sig själv.« Ulf Karl Olov Nilsson i Göteborgs-Posten

»Man kan läsa Flyktingar som flykting själv, för identifikation och insikt om hur andra hanterat omställningen. Man kan läsa den som infödd svensk, för att bättre förstå alla människor som har kommit till vårt land och vilka erfarenheter som har präglat dem. Och man kan läsa Flyktingar utan att ens vara intresserad av dessa specifika erfarenheter, ty framför allt berättar novellsamlingen om människor och alla de tankar och känslor som vi delar oavsett var i världen vi bor och oavsett om vi rest över hela planeten eller blivit kvar i hembyn.« Kristian Ekenberg i Gävle Dagblad

"En storartad prestation." Jonas Thente, DN

"Jag var helt såld på den här boken. Jag tror att det här kommer att vara en av årets mest omtalade böcker." Johan Malm, Go'kvällDet här är det märkligaste, kraftfullaste och vackraste jag läst på länge. Yukiko Duke, Vi Läser

"Det är inte ofta man får verklig anledning att säga det, men Spricktand liknar verkligen inget annat. Tanya Tagaq [har], på knappa 200 sidor, lyckats skriva en oupphörligt suggestiv roman som är lika mycket krass samhällsskildring som drömlik myt." Therese Eriksson, Svenska Dagbladet 

Bokåret 2025 har fått en lysande inledning genom denna häpnadsväckande bok där en aktuell samhällsskildring vävs samman med en tidlös inuitisk mytologi. Thomas Kjellgren, Borås Tidning

En inuitflicka växer upp i en liten arktisk stad i nordligaste Kanada på sjuttio- och åttiotalet. Från tidig ålder känner hon en magnetisk dragning till tundran och djuren som omger henne. Naturen blir en tillflykt från tristessen, våldet och alkoholmissbruket som präglar bygden -- och när den börjar kalla på henne bestämmer hon sig för att svara.

Spricktand är en nyskapande och omstörtande roman som blandar memoar, fiktion, poesi och inuitisk mytologi. Tanya Tagaq utforskar en värld där gränserna mellan gott och ont, djur och människa, offer och förövare, verkligt och inbillat suddas ut, men där kärlekens kraft består.

Tanya Tagaq är född och uppväxt i Ikaluktutiak (Cambridge Bay) i Nunavut, Kanada. Spricktand är hennes debutroman och belönades med litteraturpriset Indigenous Voices Award i Kanada 2019. Vid sidan av skrivandet är Tagaq en internationellt hyllad avantgardistisk strupsångare och kompositör som har gett ut ett flertal skivor och samarbetat med såväl Björk som Kronos Quartet. Hon var även med och gjorde musiken till HBO-serien True Detective: Night Country. I Kanada är hon också känd som en stark röst i kampen för försvunna och mördade inuitkvinnor.

Nika Abiri är översättare från engelska utbildad vid HDK-Valand i Göteborg. Hon har tidigare bland annat översatt Kim Stanley Robinson och Sarah Winman.

"Tagaqs surrealistiska blandning av poesi och prosa förvandlar Arktis gränslösa skönhet, intensitet och ödslighet till en gripande samtida mytologi." New Yorker

NU I POCKET!

"Den här egensinniga kollektivromanen har en poetisk lyskraft och en sprittande berättarglädje som gör läsaren lycklig.« Yukiko Duke, Vi Läser

"Detta är en väldigt ovanlig, poetisk och gripande berättelse, fylld av vemod men också, trots allt, av glädje över själva tillvaron. En stor läsupplevelse i en oerhört känslig översättning." Eva Lundgren i BTJ (Betyg 5/5) 

I de pyreneiska bergsbyarna i norra Katalonien levs det rurala livet under de kvardröjande skuggorna från historiens krig. Här träffas bondpoeten Domènec en dag av blixten under en svamppromenad. Efter sig lämnar han hustrun Sió och deras två barn Mia och Hilari, som tillsammans har att minnas och skapa sina liv i ett mytologiskt landskap där såväl männi­skor som natur har något att säga om traktens oläkta sår. Men också om kärlekens möjligheter.

Jag sjunger och bergen dansar är en förunderlig roman som med en distinkt poetisk stil och ­omisskänne­lig berättarglädje skildrar oberättade katalanska erfarenheter och en mänsklighet helt underordnad naturens nyckfullhet.

Irene Solà (född 1990) är en katalansk författare och konstnär. Jag sjunger och bergen dansar är hennes andra roman och har inneburit ett stort genombrott både på hemmaplan och internationellt. Den låg i två år på den katalanska bästsäljarlistan och har belönats med en lång rad priser, bland annat EU:s litteraturpris. Romanen har översatts till över tjugofem språk och adapterats till såväl en teaterpjäs som en symfoni.

Ellinor Broman är översättare från katalanska, spanska och engelska. Hon har lovordats för sina översättningar av bland andra Mercè Rodoreda och Nona Fernández.

"Det finns så mycket skönhet i denna underbara polyfoniska roman att varje sida får dig att bli nyförälskad i naturen, i fantasin, i orden, i livet. Jag sjunger och bergen dansar är tidlös och unik." Mariana Enriquez, författare till Vår del av natten

"Det här är en pyreneisk fabel som är helt universell, dödligt rolig och djupt gripande." Max Porter, författare till Sorgen bär fjäderdräkt

"Drabbar läsaren som ett knytnävsslag i magen Det är omöjligt att inte bli berörd av Diegos systers redogörelse: hennes berättelse vibrerar av sorg, skuldkänslor och maktlös ilska över sakernas tillstånd." Yukiko Duke, Vi Läser

"Oerhört vackert och brutalt." Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna  

Fem våningar, sex sekunder. Trots att hon inte var där hör Diegos syster gång efter gång ljudet av sin brors kropp när den slår i marken. Diego -- han som alltid var den glada av dem, den smarta, den omtyckta, den som skulle utbilda sig och undkomma fattigdomen och våldet i Mexico City. Med tilltagande raseri berättar systern de båda syskonens historia. Om åren när hon fick ta hand om honom medan deras mamma arbetade som hushållerska i Madrid. Om besvikelsen när de äntligen fick komma till Spanien -- ett land de aldrig förstod sig på och som inte heller förstod sig på dem. Och om återkomsten till ett förändrat Mexiko, med Diegos aska i en plastpåse.

Aska i munnen är en flerfaldigt prisbelönt roman om förlust, rasism och ouppfyllda drömmar, skriven av en ny stjärna inom den latinamerikanska litteraturen.  

Brenda Navarro är född 1982 i Mexico City och bor idag i Madrid. Aska i munnen är hennes andra roman och den första som översatts till svenska. Den hyllades stort i flera av de största spanska tidningarna och tilldelades bland annat den spanska bokhandlarföreningens pris för årets skönlitterära bok, samt var finalist till det prestigefyllda Mario Vargas Llosa-priset.  

Hanna Axén är översättare från spanska och engelska. Hon har tidigare bland annat översatt Mariana Enriquez och María Sonia Cristoff.

»Senseis portfölj är som ett fotografi från en underbar resa man gjorde. Man känner en melankoli att det är över, men är så glad att man var där.« // SANDRA BEIJER [ÅRETS BÄSTA BOK 2021]

Jag har fortfarande svårt att fånga vad det var som var så speciellt. När jag försöker greppa det försvinner det. När jag tror att det har försvunnit dyker det upp igen.

Senseis portfölj är en stillsam och charmig berättelse om ett möte mellan två ensamma människor i Tokyo: kontorsarbetaren Tsukiko och hennes trettio år äldre före detta lärare.

Tsukiko är 38 år och lever ensam. Hennes liv har kanske inte riktigt blivit som hon tänkt sig: hon har få vänner, träffar sällan sin familj, börjar bli uppgiven om att någonsin träffa någon. Och så dricker hon kanske lite för mycket. En kväll stöter hon på sin gamla japanskalärare från gymnasiet på den lokala sake-baren, dit hon ofta går. Eftersom hon inte kan minnas hans namn gör hon som i skolan och kallar honom vid det formella tilltalsnamnet Sensei ("magistern"). Efter detta första möte fortsätter de två att träffas på olika restauranger och barer, där de äter sig igenom det japanska köket, dricker sake och konverserar. Och medan årstiderna passerar förbi mellan raderna -- från vårens körsbärsblom till den heta sommarens iskalla ölflaskor, till höstens svampexkursioner växer sig bandet mellan dem allt starkare. Till något svårdefinierat, starkt, livsomvälvande.

HIROMI KAWAKAMI är född 1958 i Tokyo. Hon är en populär författare i Japan, där hennes författarskap också är flerfaldigt prisbelönt, bland annat med det prestigefyllda Akutagawa-priset. För Senseis portfölj tilldelades hon Tanizaki-priset. Den har blivit både film och mangaserie och översatts till över 20 språk.

»Vilken ljuvlig, välformulerad meditation över kärlek och vänskap den här romanen är!« // YUKIKO DUKE, VI LA SER

"De ställen jag tycker bäst om i hela världen är kök. Det spelar ingen roll var det är eller hur det är, bara det är ett kök, bara det är ett ställe där man lagar mat, så trivs jag."

Den föräldralösa Mikage står alldeles ensam i världen efter att hennes mormor dött. Inför begravningen får hon hjälp av den jämnårige Yuichi, som arbetar i mormoderns favoritblomsterbutik. Helt oväntat föreslår han att Mikage ska bo med honom och hans mamma Eriko, en transkvinna som driver nattklubb i Tokyo. Tveksam tackar hon ja och flyttar in på en soffa i deras kök rummet hon älskar mest i alla hem. Och samtidigt som den nya familjen tar form byggs en vacker och stämningsfull berättelse upp, ständigt med ett kök i närheten. Tills nya tragedier en dag står för dörren.

Den japanska kultklassikern Kitchen från 1988 finner ständigt nya läsare världen över. Här presenteras den tillsammans med systernovellen Moonlight Shadow -- två eleganta berättelser om kärlek och förlust vars skenbara enkelhet är ett konstgrepp av en mycket speciell författare.

Banana Yoshimoto (född 1964 i Tokyo) heter egentligen Mahoko Yoshimoto, men tog pseudonymen Banana för att hon älskar bananblommor. Kitchen -- som har den engelska titeln även i det japanska originalet -- är hennes debut och innebar ett genombrott utan dess like när den kom ut. Den tilldelades två av Japans mest prestigefyllda litteraturpriser och sålde över en miljon exemplar bara under första året. Idag har den översatts till fler än 25 språk och även filmatiserats, och Banana Yoshimoto är alltjämt en av landets mest berömda författare.

Vibeke Emond är en av Sveriges mest ansedda översättare från japanska. Hon översatte Kitchen redan 1994 men har inför nyutgivningen reviderat sin egen översättning.