Visar resultat för..."Anneli Furmark"

Elise är en bra bit över 50, hon lever i en stabil och ordnad tillvaro, gift med Henrik sedan 25 år, barnen är utflugna. De betraktar sitt äktenskap som lyckligt och lugnt till den dagen Elise träffar Dagmar på en vernissage. Dagmar (som också är gift) och Elise bor långt från varandra, men attraktionen är stark och under en oroväckande varm och torr sommar inleder de en relation som delvis på grund av avståndet mycket liknar en tonårsförälskelse, med allt vad den innebär av sms, låtlistor och chatsamtal. De säger att de är som Brokeback Mountain med kulturtanter istället för cowboys. Sen tar allt en oväntad vändning, åtminstone oväntad för Elise.

GÅ MED MIG TILL HÖRNET är en serieroman om en oväntad förälskelse vid en tidpunkt i livet då de inblandade hade trott att lugnet skulle infinna sig.

Hon har inte bara en barockmålares precision när hon tecknar mörker och ljus, mobilens kalla sken och trädkronors dunkel. Det är också något alldeles särskilt med hur hon ger sina människor liv. Det beror lika mycket på bilderna som på språk och syntax fumlande dialoger på randen till sammanbrott är även det en exakt konst att behärska. Ida Säll i Svenska Dagbladet

Det är en technicolor-stämning i färgsättningen, gult, grönt, blått och ibland blodrött och bilderna har en egen dragningskraft, som om romanen är en låt man måste höra till slutet. /.../ att läsa den här underbara och lite omtumlande bildberättelsen är som att komma hem en smula. Det kunde ju lika gärna varit jag. Gunilla Brodrej i Expressen

Den sparsmakade, kärnfulla texten är rytmisk, särskilt i dialogerna, där den studsar mellan karaktärerna. Bilderna, i dämpade jordnära nyanser, akvarell och svart tusch, är ofta närgångna porträtt där hela det mänskliga känsloregistret skildras i subtila ansiktsuttryck, eller till och med genom kroppspråket, uttryckt i ryggtavlor. Ett komplett konstverk helt enkelt, om den underbara, fruktansvärda kärleken. Helhetsbetyg 5. Christine Karlsson i BTJ-häftet nr 23, 2020

Det är gott att befinna sig både i bergochdalbanevagnen och på fasta marken med Furmark, som 18 år efter debuten är lika vital som någonsin. Elin Ruuth i Västerbottens-kuriren

I sin helhet framstår Kattflickan som en lek med mörkret, ett slags finstämd creepshow där stämning snarare än skräckeffekter står i centrum. Malin Nauwerck, Aftonbladet

En verklig pärla Sara Meidell, VästerbottensKuriren

Anneli Furmarks Kattflickan och andra berättelser är en samling serienoveller. I en historia möter vi Ylva och Danne som tappar bort varandra mitt i livet, på en festival. Där, bland kattflickor, tält och havsorkestrar, tar sig känslorna upp till ytan igen. Varför följer det allvarliga barnet med kattsminkat ansikte Ylva vart hon än går? I en annan novell får vi träffa Gerd som är åtta år och ska flytta till Kanada. Hon är inte döpt och livrädd för mylingar. 

Hur hittar vi vår väg i detta hus? Vart ska vi gå, till vem, till vilken sal? Jag, varm och svettig och med samvetskval.  Ur Torborg

I den tecknade sonetten Torborg ska Gunnel sova sin första natt på det nya hemmet - men någon bor redan i hennes rum och verkar ha gjort det länge. I berättelsen Kung och fosterland strosar Anneli i franska Flandern och känner krigets spöken och fasor in på skinnet. Till sist gör Anneli Furmark en serietolkning av teckningslärarinnan Maja Beskows dagboksanteckningar om ett förbjudet kärleksmöte på järnvägsstationen i Långsele vid förra sekelskiftet. 

Hon reste i tredje, och jag i andra klass. Och jag måste riktigt slita min hand ur hennes, så hårt höll hon i min då vi skildes. Det förvånade mig, förr var det tvärtom. Jag höll längst i. Ur Maja Beskows dagbok 1912

I fem sällsamma noveller skildrar Anneli Furmark i Kattflickan och andra berättelser stilla uppbrott genom livets alla skeden. Med den känsla för färg, stämning och humor som bara Furmark har berättar hon om det stora i det lilla. Om frukostflingor, skräck, tegelhus och prydnadsföremål - om kärlek, krig och fred. Och om död. 

Furmark är en mästare både när det gäller hennes varma illustrationer och det naturliga och rättframma samtalet mellan människor Andreas Mars, Shazam

Serieantologi 2014

Till kulturhuvudstadsåret har vi valt att lyfta även serien som ett av kulturuttrycken och det bästa sättet att göra det är genom att ge ut dem i bokform. Serieantologi 2014 samlar ett brett urval av serietecknare som alla har anknytning till Norrland och innehåller serier som (mer eller mindre) tar an Norrland som tema och visar på en enorm vidd i uttryck och stil. Här presenteras både nya talanger och etablerade serieskapare.

Förordet är skrivet av Po Tidholm. 

Medverkande serieskapare: Lars Andersson, Max Andersson, Tomas Antila, Gerd Aurell, Mikael Bergkvist, Fredrik Dellkrantz, Niklas Eriksson, Åke Forsmark, Ludwig Franzén, Anneli Furmark, Stef Gaines, Armita Ghazinezam, Annika Giannini, Jenny Hannula Jan Hoff Mikke Hedberg Joanna Hellgren Sofia Karlström Jonny Nordlund Sofia Olsson Åsa Palmborg Stefan Petrini Robert Pettersson Malin Svedjeholm Anna-Clara Tidholm Elisabeth Widmark Klara Wiksten Erik Winbo Li Österberg

Jens är rädd för att göra bort sig, rädd för vatten och

rädd för blod. Edor är tillsammans med Beate, han övar

på skatetricks, badar naken och simmar längre ut än

han borde.

Det enda Edor är rädd för är sättet Jens får

det att pirra i magen.

Närmare kommer vi inte utspelar sig i Nordnorge och

är ett kraftfullt tillskott på den norska vågen som vi

kommit att älska. Det är en omskakande serieroman

om en kärlek som är plågsam och fantastisk på samma

gång. En kärlek alla kan känna igen sig i vare sig du är

homo, straight, bi eller bara lite på tvärs.

Anneli Furmark är serietecknare och bildkonstnär.

Detta är hennes första seriebok för unga vuxna. Anneli

bor och arbetar i Umeå och har vunnit ett flertal priser

för sina böcker.

Monika Steinholm är författare som fått lysande

omdömen för sina ungdomsromaner. Monika bor i

Tromsö.

När den hyllade serieskaparen Anneli Furmark tecknar serier är människor och relationer i fokus. Som bildkonstnär fångar hon istället landskap, vacker tomhet och stämningar. Några människor syns inte till. Det är stillbilder av platser som kanske är helt övergivna, eller så har någon just passerat och försvunnit ur bild.

Januarikala träd inbakade i snö, Vännäs kyrka i sken av gatlyktor en decembernatt, knallorangea lönnar mot en blygrå himmel eller ett litet torp som hukar under magnifika tallar vid en sjö. Det är bilder som utgör ett slags andningspauser i bebyggelsen och i tiden.

Furmarks väggkalender innehåller 12 fantastiska bildkonstverk. Motiven är hämtade från framför allt Västerbotten och Ångermanland, men också västkusten och Malmö. Tekniken är blandad; kritor, färgpennor och akvarell.

Furmarks väggkalender fungerar som en väggkalender under hela 2027, men bilderna kan sedan ramas in och bli konstverk som räcker under många år.

- Jag är autistisk. Det betyder att människor omkring mig har ett funktionssätt som får dem att säga saker de inte menar, strunta i överenskommelser, misslyckas med att hyperfokusera på viktiga ämnen, ha opålitliga minnen, göra underliga antydningar och stirra mig rakt i ögonen.- Så varför säger man att du är den konstiga?- För att de är fler.

Det här är en bok om neurotypiker. Så kallas människor som inte har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd/add. De är inte alltid lätta att begripa sig på. Boken är för dig med erfarenhet av autism som vill lära dig att förstå de vanliga människorna bättre. Deras värld är udda, men de tänker sällan på sig själva som avvikare.

Boken är en rolig ögonöppnare som vänder på perspektiven med hjälp av fakta, tips, ordlistor, test och röster från unga autistiska människor.

Rikt illustrerad av Anneli Furmark!

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka.  

I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin.  

Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok.

Medverkande författare: Fanny Ambjörnsson, Linda Berg, Ulrika Björkstén, Christine Bylund, Ulrika Dahl, Maria Jönsson, Anna Sofia Lundgren, Christer Nordlund, Anna Rådström, Jenny Jarlsdotter Wikström

/LÄTTLÄST/

Röda Rummet, Strindbergs stora genombrott, är känd för sina Stockholmsskildringar men också för satiren och den humoristiska skildringen av Arvid Falks vänner och bekanta. Röda Rummet ställer frågor om hur man som människa ska leva sitt liv. Läsaren får följa Arvid Falk under ett år då hans ideal sätt på hårda prov. De som är goda och har integritet går det dåligt för och de som kompromissar med sina ideal får erkännanden.Denna välkända klassiker är bearbetad till lättläst svenska av Cecilia Davidsson och Anneli Furmark har illustrerat.

Lättlästnivå: 6 (1 är lättast och 6 svårast)

"Klara Krantz är en författare som tar både sina huvudpersoner och sina läsare på allvar, och som kan lyfta en i grunden tämligen pedagogisk berättelse till en större verkshöjd. För att vi hör ihop är egentligen inte en berättelse om förlust, utan en berättelse om hur man kommer över den. Och framför allt är den en sällsynt begåvad roman om kärlek." Lotta olsson, Dagens Nyheter

Finstämt om hur det känns att bli lämnad för alltid av sin bästa vän, kanske sin första kärlek, just som man är på väg att bli en ung vuxen. Och att tillvarons magiska ögonblick tillhör själva livet, de finns kvar även om den man delat med inte längre gör det. Jenny Byström, Folkbladet. 

"Klara Krantz debuterade 2013 med den kritikerrosade Ge mig arsenik. Hon väjer inte för att skriva om starka känslor och svåra livssituationer, och hon gör det så bra. Lager för lager skalar hon sig ner i bråddjupet på barnet i kris, och visar här hur gråten frigör sorgen och att Alice lever vidare genom Månas fina minnen av henne. För att vi hör ihop är en mycket stark skildring om att finna tröst och lust att leva vidare." Helhetsbetyg:5 av 5, BTJ

"Jag ville inte sluta läsa och boken kommer leva kvar i mig länge". 5/5 stjärnor @gustavsbokhylla  

"Berättartekniskt är boken genialisk" @lillabus_laser. 

"... gestaltas enormt fint och varsamt utav Klara Krantz"  @lillabus_laser. 

"Bibliotekarier, lärare och föräldrar, väj inte för att tipsa om de existentiella berättelserna. Risken är inte att någon blir ledsen eller illa berörd. RIsken är att vi berövar någon en riktigt fin läsupplevelse om vad livet är."  @lillabus_laser. 

"En viktig bok!" @litteraturtur 

PRESSRÖSTER OM UNDER ODJURSPÄLSEN:

»Helt jävla magnifik!« Magnus Utvik,

»En helt underbar bok.« Yukiko Duke, Gomorron Sverige 

PRESSRÖSTER OM GE MIG ARSENIK 

»Högstadieskildringar kan kännas krampartade men Krantz skriver med befriande självklarhet.« Pia Huss, DN