Arkiv avhandlingsserie – serie

1902 antog riksdagen vanartslagen, varigenom barn och ungdomar underställdes myndigheternas uppsikt. 1924 års barnavårdslag gjorde det obligatoriskt för alla kommuner att inrätta barnavårdsnämnder. 1954 beslöt riksdagen att ge bidrag till fritidsgrupper, i första hand ungdomsorganisationer. Bakgrunden till dessa beslut låg i fritidsbeteendet hos delar av städernas arbetarklassungdomar. Hans-Erik Olson skildrar utförligt den oro det väckte inom samhällets ledande skikt. På 30-talets kompletterades hotbilden med ungdomens dans- och nöjesintresse. På 50-talet fick borgerligheten också stöd från aktörer inom arbetarrörelsen. Nu kom vidare hotet fråm det motbokslösa samhället, vilket främst antogs drabba den rotlösa arbetarklassungdomen, in i bilden.

Den sociala bostads- och markpolitik som dominerade den svenska stadsplaneringen under huvuddelen av 1900-talet har försvagats. Sedan mitten av 1980-talet kan man på många områden se en återgång till synsätt och förhållanden som rådde under det industriella genombrottets årtionden. I denna bok behandlas framväxten av den moderna stadsplaneringen i Stockholm under senare hälften av 1800-talet. Den omformades då i ett ekonomiskt och socialt kraftfält, där balansen alltmer försköts åt det sociala. Från att främst ha varit till för att underlätta flödet av varor genom staden övergick stadsplaneringen till att handla om hygien, moral och patriarkal uppfostran av goda medborgare. Ett i huvudsak ekonomiskt perspektiv på staden och planeringen diversifierades, och sociala frågor växte fram ur en kommunalpolitik som dominerades av företag och företagare. Arbetarbostadsfrågan blir en nyckel till förståelsen av denna process. Författaren visar med hjälp av ett rikt och ofta dramatiskt källmaterial hur stadens fysiska och sociala rum formades och förändrades inom loppet av några årtionden.

Den första konsekvent genomförda undersökningen av hur det sociala könssystemet slår igenom i 1800-talets industrikapitalism och lägger grunden till en ny uppdelning, där männen intar arbetararistokratins positioner och kvinnorna kollektivarbetarnas.

Denna bok ger en ingående skildring av den svenska sjukförsäkringens utveckling från en folkrörelse av frivilliga sjukkassor till ett generellt välfärdsprogram. Författaren behandlar olika orsaker till denna omvandling och vilka aktörer som varit pådrivande. I centrum står också frågorna om försäkringssystemets effektivitet och legitimitet.

Vid tiden för första världskriget ändrade den svenska socialdemokratin sin inställning till två viktiga och symbolladdade frågor, försvarsfrågan och synen på deltagandet i en borgerlig regering. Denna bok handlar om hur dessa omsvängningar på verkades av dels de politiska institutionerna och deras förmåga att integrera arbetarrörelsen, dels arbetarbyråkratin i form av ett väl sammanhållet skikt av heltidsanställda funktionärer.

Denna bok handlar om Skogs- och flottningsarbetareförbundets första tio år. Förbundet kämpade för att etablera kollektivavtal, och hade till en början vissa framgångar, men de vidare framgångarna uteblev. Bakom misslyckandet låg främst det förhärskande kontraktssystemet, de sociala skillnaderna mellan arbetarna, överflödet på arbetskraft och de mäktiga skogsbolagens motstånd.

Ett tidigare enhetligt familjemönster har under de senaste årtiondena luckrats upp. 1980 befann sig nästan var tredje parfamilj i en blandklassposition, där en av makarna tillhörde arbetarklassen och den andra medelklassen. Den här boken handlar om sådana familjer. En central slutsats i boken är att blandklassfamiljer inte låter sig reduceras till vare sig typiska arbetarklassfamiljer, mellanskiktsfamiljer eller företagarfamiljer. Det gäller både klassidentitet, partipreferenser och klasstypiska umgängesförhållanden. Med ökande andel blandklassfamiljer talar mycket för att klassamhället blir mer familjärt och mindre polariserat.

Det mänskliga arbetets roll i den automatiserade industrin har alltid varit en central fråga inom arbetssociologin. Den här boken belyser flera klassiska frågor inom detta område från 1950-talet och framåt. I centrum för analysen står stålindustrins stränggjutningsarbeten och den petrokemiska processindustrins högt automatiserade arbeten. Särskilt uppmärksammas det lagarbete som krävs då de stora och komplicerade anläggningarna ska bemästras. Arbetets kollektiva drag är också en utsiktpunkt från vilken kvalifikationskrav, handlingsutrymme och organisatorisk utformning skärskådas närmare. Författaren visar dessutom hur arbetslagen utifrån egna, gemensamma intressen hanterar såväl produktionens tekniska krav som de regler och förordningar som kommer från företagens ledningar. Paavo Bergmans grundliga undersökning ifrågasätter på avgörande punkter den hittillsvarande polariseringen inom arbetssociologin mellan de skolor som ensidigt hävdar att det moderna industriarbetet kännetecknas av antingen uppgradering eller nedgradering.

I byn Mäntsälä i södra Finland startade ett uppror 1932. Grupper inom extremhögern försökte stoppa ett socialdemokratiskt möte. Händelsen utvecklades till något som kunde bli en finsk statskupp, innan ddet kvästes genom en blandning av diplomati, hot om militärt ingripande och användande av undantagslag. Upproret var kulmen på en utveckling under 1920-talet då medlemmar i Lapporörelsen försökte stoppa kommunistisk politisk verksamhet och styra in Finland i en alltmer nationalistisk och auktoritär riktning. I Stat, kris och demokrati analyseras förutsättningarna för den finländska statens agerande. I hur stor utsträckning ansåg man sig inom den finska staten vara bunden till de demokratisk principerna vid sitt agernade? Hur såg relationerna ut mellan Lapporörelsen och staten? Frågorna benahndlas inom en teoretisk ram som utformats med hjälp av statsteori, demokratiteori och teorier om legitimitet, med en nyinstitutionell ansats. Finlands uteblivna Machtübernahme tjänar här som illustration av statens möjlligheter att, inom ett demokratiskt system, stävja antidemokratiska strävanden.

John Fernström (1897--1961) var verksam som violinist, dirigent och tonsättare. Idag är han bäst ihågkommen för sitt initiativ att 1951 starta Nordisk Ungdomsorkester i Lund, en plantskola för flera musikergenerationer i Norden. Denna insats har delvis skymt det centrala i hans liv - komponerandet. 1944 fick Fernströms musik ett genombrott i Stockholm och under ett tiotal år framfördes en rad av hans verk där. Han var på god väg att etablera sig som en erkänd svensk tonsättare. Hans musik passade emellertid inte in i de radikalt modernistiska strömningar som efterhand kom att dominera det stockholmska musiklivet och intresset för Fernströms musik ebbade ut. Boel Lindberg analyserar bl a med hjälp av Bourdieus begrepp kulturella fält, symboliskt kapital och habitus orsakerna till att Fernström inte lyckades behålla en plats på parnassen.

Niklas Stenlås uppmrksammade avhandling Den inre kretsen är en granskning av den svenska ekonomiska elitens inflytande över partipolitik och opinionsbildning under 1940-talet. Författaren hävdar att denna grupp hade omfattande politiska ambitioner och att verksamheten leddes av en grupp storföretagare med goda kontakter inom såväl företagarvärld som partipolitik. Genom stora ekonomiska insatser stödde man den borgerliga pressen och de borgerliga partierna, samtidigt som man byggde upp egna opinionsbildande organisationer. Här undersöks det sociala nätverket och de informella kontakterna tillsammans med den identitet, självmedvetenhet och omvärldsuppfattning som drev den ekonomiska eliten till politisk handling.

"Luffarturismen" har blivit en populär form av resande. Många svenskar för under en tid - ibland flera månader eller år -- en vagabonderande tillvaro på platser långt hemifrån. Resan blir en parentes i vardagen en extraordinär sfär fylld av förväntningar på äventyret och den äkta upplevelsen. Vad har resenären för bild av det "Långtbortistan" hon lockas av, och hur skapas den bilden? Vad karaktäriserar en lyckad eller misslyckad resenär? Varför fotograferar man, eller låter bli att fotografera, och vilken roll spelar fotograferandet under resan och efter hemkomsten? Dessa är några av de frågor som diskuteras i boken. Vi får en guidad visning av luffarturismens sociala arena med dess aktörer, normer och gränser. Författaren beskriver de paradoxala villkor som karaktäriserar den här typen av turism, och resenärerna själva får komma till tals och berätta om sina upplevelser.

Under första delen av 1900-talet bildades en rad kvinnoföreningar för välgörenhet, nykterhet och rösträtt. Kvinnor utgjorde en medborgarskapets reservarmé som ryckte in närhelst samhället så krävde. Innebörden i kvinnors politiska medborgarskap var emellertid en öppen fråga, som det rådde delade meningar om. I partier och fackföreningar fördes ständiga förhandlingar mellan könen om kvinnornas plats i politiken och samhället. Gunnela Björk skildrar i denna bok kvinnors politiska vardagsarbete på lokal nivå under åren 1900-1950. Trots införandet av allmän rösträtt 1921 var kvinnor fortfarande utestängda från flera av de möjligheter medborgarskapet erbjöd. Vi får följa hur de organiserade sig och samarbetade över parti- och klassgränser, för att bli sedda som fullvärdiga medborgare.

Få förnekar numera miljöfrågornas allvar, men myndigheter, partier, företag och enskilda individer tar sig an miljöproblem på olika sätt. Dagens miljörörelse fungerar därmed också annorlunda -- dess aktörer har blivit mindre inriktade på konfrontation och att väcka allmänhetens medvetande och mer på samarbete och att finna lösningar. Olika miljöorganisationer finner olika påverkansvägar och kompletterar varandra genom att utveckla det "kognitiva handlandet" -- ett nyckelbegrepp i boken -- för att dra nytta av andra aktörers kunskaper, intressen och praktiker. Betyder denna utveckling att miljöorganisationerna har integrerats för mycket i det omgivande samhället, eller kan de fortfarande utmana miljöförstörande maktcentra och driva miljöfrågor på ett självständigt kritiskt sätt? Boströms analys bygger på fallstudier av miljöorganisationerna Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Miljöförbundet Jordens Vänner, Greenpeace och Det Naturliga Steget. Ur recensionerna: "... miljörörelsen har en helt ny situation att verka i. Av det skälet är Magnus Boströms studie Miljörörelsens mångfald ett välkommet och välskrivet bidrag." --Nerikes Allehanda "...den hittills mest omfattande studien av miljöorganisationer i Sverige. (...) De resultat han finner -- såväl differentiering som homogenisering av organisationerna -- är välgrundade och intressanta. Avhandlingen bör inte bara intressera miljösociologer utan även samhällsvetare som är intresserade av organisationers utveckling och omvärldsrelationer." --Sociologisk forskning

Under de senaste årtiondena har det i de nordiska länderna vuxit fram en ny typ av partier och rörelser, som hämtar sin näring ur ett populistiskt missnöje med det politiska systemet. Mot bakgrund av de fyra nordiska ländernas historia ger författarna en klargörande skildring av dessa rörelsers förutsättningar och betydelse.

I nio år har författarna följt fyra tusen elever i grundskolan för att utröna om den officiella politiken om en utbildning lika för alla kunnat förverkligas. Eftertryckligt visar de att så inte skett. Tvärtom har det uppstått ett nytt parallellskolesystem inom grundskolans ram, vilket påminner om den gamla klassdifferentierade skolans.