Europaperspektiv – serie

Över 70 år efter andra världskrigets slut utmanas europeiska unionssträvanden av nationalstatens återkomst. Denna utveckling ställer en rad frågor på sin spets. Hur ska efterlevnaden för EU-rätten säkerställas om fler medlemsländer åberopar undantag med hänvisning till nationell suveränitet? Sker det en aveuropeisering av den politiska och ekonomiska utvecklingen inom EU och vad betyder Brexit för utvecklingen i EU? Hur ser maktfördelningen ut mellan EU och medlemsländerna och vilken möjlighet har dessa att utforma politik som gagnar EU:s medborgare? Vad betyder det för utveckling inom EU och dess medlemsländer på områden som migration-, skatte-, arbetsmarknads-, samt regional- och strukturpolitik att nationella intressen i allt högre grad främjas på bekostnad av det gemensamma? Hur påverkas EU-samarbetet av regional separatism i EU:s medlemsstater?

Detta är den tjugoandra årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv förenar historiska tillbakablickar med analys av framtida utmaningar som EU och europeiskt samgående står inför i en tid då nationalstaten tycks vara på väg tillbaka.

Det finns stora ekonomiska vinster för EU att hämta från den nya teknologin, i form av ökad global konkurrenskraft. Förhoppningen är också att den pågående tekniska omdaningen, som innefattar digitalisering, plattformsekonomi och artificiell intelligens, ska kunna bidra till att lösa samhällsproblem av vitt skilda slag. Men det teknologiska skiftet skapar också betydande gränsöverskridande utmaningar för unionen och medlemsländerna. Det ger upphov till en rad brännande frågor:

Hur ska den digitala inre marknaden förverkligas och vilka utmaningar ställer digitaliseringen av handeln EU inför?

Vad kan EU göra för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten i en tid då allt mer information lagras digitalt och beslut styrs av algoritmer?

Hur ska EU och medlemsländerna kunna avvärja det hot som cyberkrigsföringen utgör, i form av attacker mot infrastruktur?

Kan e-demokrati bidra till att minska det demokratiska underskottet inom EU?

Vilka verktyg har EU för att förhindra att de globala plattformsföretagen inte missbrukar sin dominerande ställning?

Vad betyder teknologiskiftet för jobben i Europa?

Ska EU utvecklas i en federal riktning eller ska flexibla lösningar på konkreta problem tillämpas? Detta är ödesfrågan som EU återigen står inför i en tid då nya hotbilder växer sig starka i omvärlden och flera inom-europeiska utmaningar kvarstår. En tydlig framtida färdriktning är ännu inte utstakad. Låter sig de mönster som kan skönjas i utvecklingen under de senaste åren  tolkas som att EU har tagit avgörande kliv mot ett federalt system, eller  handlar det snarare om en utveckling i flera hastigheter? I en tid då EU står inför stora utmaningar är handlingskraften i dess befogenheter och bärigheten i politiska strukturer avgörande för framtiden. Dessa utmaningar ställer viktiga frågor på sin spets: utgör planerna att upprätta en europeisk försvarsunion, jämte inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet avgörande steg bort från statssuveräniteten? Innebär den nya utformningen av EU:s statsstödsregler ett hot mot demokratin? Hur påverkar rättsstatskrisen integrationen i EU? Hur ser möjligheterna och utmaningarna ut för en gemensam skatte- och finanspolitik inom EU? Vilken roll spelar graden av ekonomisk jämlikhet för EU:s fortsatta utveckling? Finns det en fungerande parlamentarism i EU?

Dessa och andra frågor belyses i den tjugofemte årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv analyserar den europeiska integrationens färdriktning.