Levande litteratur – serie

Den hyllade nyöversättningen av Odysséen.

Den grekiske skalden Homeros ska ha skapat Odysséen – världslitteraturens största äventyr – på 700-talet f.Kr. Den skimrande dikten om Odyssevs långa hemfärd efter trojanska krigets slut till sin ö Ithaka har inspirerat en mängd berättelser om strapatsrika resor, längtan och återvändande.

Ingvar Björkeson är vår tids främste nytolkare av de klassiska mästerverken. Hans moderna översättning av Odysséen hyllades då den 1995 utgavs för första gången.

På grund av översvämningar tvingas en grupp aristokrater, fem män och fem kvinnor, söka skydd i ett kloster högt uppe i Pyrenéerna. När de får veta att de måste vänta i flera dagar på att en bro ska repareras, bestämmer de sig för att fördriva tiden genom att berätta historier för varandra. Det leder till ett rikt utforskande av olika uppfattningar om mänskligt liv och leverne – med en tydlig blinkning till Boccaccios snarlika Decamerone. Detta verk skiljer sig från föregångaren genom att varje historia avrundas med livliga diskussioner mellan berättare och åhörare, som inte sällan ger upphov till motstridiga tolkningar och rentav gräl.Margareta av Navarra (1492–1549) fullbordade aldrig sina hundra berättelser, men de sjuttiotvå historier, som publicerades postumt 1559 under titeln Heptameron, visar lekfullt hur moral och omoral ofta är inflätade i varandra – särskilt när det handlar om kärlekens och relationernas dynamik mellan män och kvinnor – och ger en tankeväckande bild av mänskliga brister och förtjänster.Nu utkommer detta centrala verk från den franska renässansen i nyöversättning av Carin Franzén.Inledning av Karolina Ramqvist.

Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.

Iliaden skrevs av Homeros på 700-talet f.Kr och behandlar ett kort avsnitt av det trojanska kriget. Vi får följa hur grekernas tappraste hjälte – Achillevs – ”på sin väg över det blodiga slagfältet kommer till insikt om den mänskliga existensens villkor” som Sture Linnér skriver i sin inledning. Krigets grymhet skildras med ohygglig realism och etsande skärpa, och den outtalade men hela tiden märkbara pläderingen för fred känns inte mindre angelägen idag.

Ingvar Björkeson är vår tids främste nytolkare av de klassiska mästerverken, han har hyllats för sina översättningar av Dante, Lucretius, Petrarca, Pindaros, Propertius och Vergilius.

"Förblir in i vår tid den bästa introduktionen till europeiskt politiskt tänkande." The Times"Får aldrig sälja slut." Evening StandardVästerlandets filosofi (1945) är den internationella bästsäljaren som populariserade filosofins historia. Det är en lättillgänglig men samtidigt analytisk skildring av vår tankevärld från de grekiska filosoferna till 1900-talet. Russell ser denna tradition som ett växelspel mellan idéströmningar och den politiska och sociala utvecklingen, och hans bok blir därmed en lärorik, underhållande, utmanande och i allra högsta grad läsvärd vägledning till Europas kulturhistoria.

Här återutges boken i alf Ahlbergs klassiska översättning."Den viktigaste behållningen av studiet av filosofin är i vår tid kanske att den kan lära oss att leva utan visshet och likväl utan att förlamas av tvivel." - Ur boken

Bertrand Russell (1872-1970) är en av de mest betydande 1900-talsfilosoferna. Han var också en aktiv och stridbar deltagare i kultur- och samhällsdebatten, och han utvecklade ett stort populärvetenskapligt författarskap där han överskådligt och insiktsfullt tog upp filosofins grundproblem. Han fick Nobelpriset i litteratur 1950.

Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson. 

Den gudomliga komedin tillhör de klassiker som människor i alla tider känt igen sig själva och sin egen tid i. Dantes kraftfulla epos har blivit en del av vårt kulturarv på samma sätt som verk av Homeros och Shakespeare. När Ingvar Björkesons moderna översättning utgavs för första gången 1983 hyllades den av kritiker och läsare.

Inledning av Olof Lagercrantz.

Fursten utkom för första gången 1532, och skapade en debatt som pågår än idag. Machiavelli analyserar maktens mekanismer, blottlägger de krafter som får människor att underkasta sig och visar hur fursten ska hävda sin egen och statens makt. Det är en kompromisslös världsbild som framträder: målen helgar medlen, moralen måste underordnas statsnyttan. Texten kom att få stort inflytande över politiskt tänkande och har aldrig upphört att fascinera och förbrylla.

Denna översättning följer den senaste italienska nationalutgåvan och är utförd av Marco Morner, som också har skrivit ett förord om Machiavellis liv och tid.

Niccolò Machiavelli (1469–1527) var filosof, statsman och historiker. Han skrev Fursten 1513, efter att han fråntagits sitt ämbete som sekreterare i republiken Florens utrikesstyrelse, fängslats och torterats. Under sina år i Florens tjänst kunde han på nära håll studera den turbulenta italienska inrikespolitiken, och som sändebud till flera europeiska hov kom han i kontakt med många av samtidens ledande gestalter.

I volymen ingår nyöversättningar av Hamlet, Macbeth, Romeo och Julia, Richard II och III, och Titus Andronicus.

William Shakespeare är litteraturhistoriens centrum, den mest uppburna av alla författare. Ingen sägs ha skapat så mycket av så hög kvalitet. Hans dramer har lockat publik och läsare i fyra hundra år tack vare de fängslande intrigerna, de oförglömliga karaktärerna och det vackra bildspråket. Hur sant detta är kan envar konstatera när dramerna nu ges en modern och samtidigt klassisk svensk språkdräkt av Ulf Peter Hallberg.

Första bandet innehåller sex av Shakespeares tragedier. De handlar om personer som kämpar in i det sista mot en oundviklig undergång – eller om regenter som, liksom i vår tid, färgar skräcken röd, huvudlöst och maktfullkomligt.

Förord av Staffan Valdemar Holm, regissör, dramatiker och tidigare teaterchef.

Krogen är en av de klassiska Parisskildringarna, genombrottsverket för Émile Zola och en av de första realistiska skildringarna av storstadsproletariatet.

I centrum står tvätterskan Gervaise. Med obönhörlig konsekvens skildrar Zola hur hon och hennes familj drivs till undergång i alkoholism. Det tragiska ämnet till trots finns här ändå åtskilliga komiska scener. Författaren beskriver tillvarons laster och lustar med samma sinnligt smittande förtjusning.

Romanen utkom ursprungligen 1877. Här återutges den i Karin de Lavals klassiska översättning.

Émile Zola (1840–1902) var den franska naturalismens pionjär och stora namn. Han är mest känd för sin fristående romansvit om släkten Rougon-Macquart, som i tjugo fristående volymer skildrar andra kejsardömets uppgång och fall. Även Krogen är en del i sviten.

Den romerske poeten Ovidius Metamorfoser är en klassikernas klassiker. De tvåhundrafemtio myterna om gudars förvandlingsnummer, om vandringen från liv till död, om krig och fred, om Orfeus och Eurydike, Pyramus och Tisbe, Jupiter och Europa har inspirerat till ett stort antal senare odödliga verk: En midsommarnattsdröm och Romeo och Julia av William Shakespeare, målningar av Tizian, Caravaggio och Leonardo, nydiktningar av Yeats och Ted Hughes, för att bara nämna några.

Det brukar sägas att varje generation ska ha sin egen översättning av de riktigt stora klassikerna. Över femtio år har gått sedan en översättning av Metamorfoser kom ut, och Ingvar Björkeson är den rätte att ta sig an uppgiften, med kritikerrosade översättningar bakom sig som Dante, Homeros, Baudelaire och Vergilius.

Publius Ovidius Naso (43 f Kr–18 cirka e Kr) var en romersk poet under kejsar Augustus regeringstid, och skrev ett flertal berömda diktverk, bland annat Konsten att älska. Efter en skandal vid hovet blev han landsförvisad och dog i exil.

Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.

Inget annat diktverk har som Aeneiden – berättelsen om hjälten Aeneas dramatiska öden efter flykten från det brinnande Troja – förmått fängsla eftervärlden, väcka beundran och ge impulser till annan konst.

Ingvar Björkeson har gjort en modern och levande tolkning av Aeneiden. I förordet placerar Bengt Holmqvist verket i ett bretthistoriskt perspektiv och understryker verkets tidlöshet.

Sagt om boken: 

"… en sann glädje att Corinne tilldelats en fräsch svensk språkdräkt och i dag kan få nya läsare att jubla och förfäras i sina bröst."

"Romanen innehåller fortsättningsvis allt man kan önska av 1800-talslitteratur: svallande känslor, dramatiska naturscener, lyrisk kyrkogårdsromantik, tragik som drabbar individer ur höga ätter och med stora själar."

"Bland ljuspunkterna i denna mörka tid hör förlaget Natur & Kulturs serie ”Levande litteratur” som genom nyöversättningar och kunniga introduktioner ger oss tillgång till äldre verk som under sekler påverkat läsandet, skrivandet och tänkandet."Dagens Nyheter

"Corinne är så mycket mer än en roman om kvinnlig intellektuell strävan och olycklig kärlek. Med stor entusiasm och oförvitlig nit synas exempelvis flera europeiska kulturer i sömmarna. Vad utmärker dem, hur förhåller de sig till kärlek och trohet? Hur förändras en människas identitet när hon byter språk och hur ser sambandet ut mellan nationalkaraktär och litterär stil?"

"Corinne är en oumbärlig bok för den som vill få sin kärlek till Italien bekräftad, reda ut hur några av de stora europeiska kulturerna förhåller sig till varandra på djupet eller bara förvånas över en banbrytande genuskonstruktion från 1800-talet. Eller om man som läsare rätt och slätt känner att man trivs bäst i det extraordinära."Sydsvenskan

Corinne utkom 1807 och skildrar en dubbel kärlekshistoria – dels mellan den skotske adelsmannen lord Nelvil och den italienska poeten Corinne, dels mellan författaren Germaine de Staël och den italienska kulturen och konsten. Romanen är också ett pionjärverk i skildringen av en kvinnas intellektuella strävanden och förutsättningar.Under Corinnes och Nelvils stormiga relation, ständigt förmörkad av Lucile, en engelsk kvinna som Nelvils far utsett till sonens maka, ställs frågor om frihet, självförverkligande och skapande alltmer på sin spets.

Corinne föreligger nu i en nyöversättning av Jan Henrik Swahn och med ett förord av professor Kristina Fjelkestam.

Den legendomsusade kurdiske ledaren Salah ad-Din, bättre känd i väst som Saladin (1137/38–1193), har intresserat politiker, härförare och forskare i alla tider. Men vem var han egentligen?

Här skildras hans liv av vännen och rådgivaren Baha al-Din, med tonvikt på de år de hade tillsammans och som kom att sammanfalla med krigen mot korsfararna. Med unika och trovärdiga ögonvittnesuppgifter får vi följa hela kriget från det att Saladin enar de inbördes krigande muslimerna när de kristna hotar till att den sjuke och slutkörde Rikard Lejonhjärta ber Saladin om is, frukt och vapenstillestånd. Däremellan erbjuds magnifika skildringar av slagen om Akko och Jaffa, utbyten av ambassadörer och fångar, kärva vinterläger och äventyrliga räder, upproriska småfurstar och ränksmidande släktingar och allt annat som hörde den tidens ledarskap till.

Denna bok har aldrig tidigare utgivits på svenska. Den har översatts av Marie Anell och är försedd med en inledning av Mohammad Fazlhashemi.

Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.

Det förlorade paradiset är ett  av västerlandets mest berömda versepos – och ett av de yngsta. Den engelska puritanen John Miltons mästerverk utkom ursprungligen 1667. 

I centrum står syndafallet, Adam och Eva och inte minst Satan. Genom dem ställs frågor om gott och ont, revolt och frihet som är aktuella än i dag, samtidigt som tidsbundna idéer om teologi eller om kvinnans koppling till synd gör den historiskt intressant.

Inledning av Anders Cullhed. 

Omslag av Lotta Kühlhorn.

Sagt om boken:

Att boken ges ut på svenska i översättning av läkaren Paul Enoksson (1923-2015) är en kulturgärning av rang och något att bita i för alla som är intresserade av den vackra staden Florens - eller av maktintriger, krigspropaganda, tortyrmetoder, avlatshandel och konsten att imponera på folket med en hjälp av giraff. Med mera.Svenska Dagbladet

En av vinterns mest fascinerande böcker.Dagens Nyheter

Europas första moderna dagbok, har den kallats; den äldsta vanliga medborgarens röst vi i dag har möjlighet att lyssna till. I sitt apotek på Canto de’ Tornaquinci i Florens nedtecknade Luca Landucci sin stads och sin familjs små och stora skeenden mellan 1450 och 1516.Moderniteten kan kanske diskuteras, men de tvära kasten mellan sådant vi kan relatera till och inte är i sig mycket tänkvärda. Och för den som vill sätta sig in i renässansens vardagsliv är den en oumbärlig källa. Landucci granskar maktens tinnar såväl som de smutsiga gränderna.Han noterar vad konstnärer som Donatello och Andrea del Castagno har för sig, han följer den beryktade Pazzi-konspirationen, han är ögonvittne till hur munken Savonarola bränns på bål. Han är med när socker från Madeira introduceras, han noterar hur mode och frisyrer växlar, han bevittnar avrättningar, han ser gossar spela palla på den frusna Arno, och han ser sitt hus brinna ned.Landuccis dagbok presenteras här för första gången på svenska, i översättning av Paul Enoksson och med ett förord av Carina Burman.

"Om en man vandrar i skogarna halva dagarna för kärlek till dem och för att på lite avstånd betrakta sina medmänniskor med opartiskt öga, uppfattas han som en dagdrivare; men om han tillbringar hela dagen som spekulant och låter hugga ned skogarna, uppfattas han som flitig och företagsam."Mellan 1837 och 1861, året före sin död, skrev Henry David Thoreau dagbok. Det blev till slut sjutusen sidor text, Thoreaus kanske viktigaste men hittills minst kända verk. Här skrev han praktiskt taget dagligen om djur och växter som han studerat på sina promenader, om vad han läst, och utvecklade sin egen filosofi i en fri form mellan essä och aforismer. Dagböckerna blev den viktigaste källan till hans övriga verk. För den svenska publiken har Peter Handberg översatt och gjort ett urval av Thoreaus noteringar och reflktioner om människans plats i naturen och tillvaron, den första mer omfattande samlingen av Thoreaus dagboksanteckningar.Henry David Thoreau var amerikansk författare, filosof och mystiker. Han kallade sig själv "transcendentalist" i Ralph Waldo Emersons efterföljd, och propagerade i sina skrifter för hur människan kunde och borde leva i samklang med naturen och med Gud. Hans tankar om civil olydnad var viktiga inte minst för Gandhi, och han har också haft stor betydelse för senare tiders miljörörelser.

Charles Darwins bok On the Origin of Species kom ut den 24 november 1859 och sålde slut samma dag. Upphovsmannen blev berömd över en natt, men också utsatt för hårda angrepp och hån. Det var vid en tid då skapelseberättelsen var den enda accepterade förklaringen av livets mångfald; varje art ansågs vara skapad en gång för alla. Samtidigt pågick kunskapssökandet, och tankar om en biologisk evolution låg i tiden. Charles Darwin var den som lät bomben brisera.

Om arternas uppkomst är en av vår tids viktigaste böcker. Den har haft oöverskådlig betydelse för den moderna människans självförståelse och har än i dag stort inflytande på såväl samhällsdebatten som utvecklingen inom flera vetenskapliga områden.

Översättning av Roland Adlerberth och förord av Nils Uddenberg.

Om friheten, utgiven 1859, anses av många vara liberalismens mest centrala verk och har haft oöverskådligt inflytande på det politiska tänkandet. Här diskuterar John Stuart Mill hur statens makt över individen bör begränsas i det demokratiska samhället och landar bland annat i den omdebatterade skadeprincipen, att alla är fria att vara och göra som de vill så länge de inte skadar andra. Han hinner också beröra bland annat den individuella frihetens historia, yttrandefrihetens värde och hur individuell kreativitet kan uppmuntras i större samhällen.

Denna återutgivning av Alf Ahlbergs översättning innehåller också ett efterord av Carl-Göran Ekerwald.

I maj 1732 red den tjugofemårige Carl Linnaeus ut genom Svartbäckstullen i Uppsala på väg mot de nordliga landskapen. För många var det en obekant bygd som den unge resenären skulle utforska, och hans färd blev också fylld av spännande och burleska episoder, men den är samtidigt så exakt verklighetsskildrande att den än i dag kan vara av glädje för Norrlandsturisten.

Sällan har en klassiker känts så relevant.

Med sin lika eleganta som skabrösa skildring av de två libertinernas sexkomplotter satte (Laclos) tonen tematiskt och stilistiskt för hur en riktig skandalroman ska se ut.

Att Laclos brevroman har levt kvar är för att den håller så extremt hög litterär kvalitet, inte minst språkligt – vilket Jan Henrik Swahn fångar i en av de bästa översättningar av 1700-talsprosa jag läst. Sydsvenska Dagbladet

Det är dekadent, sexuellt och omoraliskt – och fullt av stormiga känslor. (...) det franska 1700-talets motsvarighet till reality-tv. 

Romanen är såklart inte utan en didaktisk anda, i och med att sexet, skvallret och dekadensen i slutändan förgör alla involverade. Men vad spännande det är på vägen till förödelsen!

(Jan Henrik Swahns) översättning är en smidig och lätt svenska som porlar av liv, utan att vara alltför moderniserad.Upsala Nya Tidning

Oavsett vilket är denna rafflande franska klassiker en roman jag hoppas att många ska upptäcka och läsa. För det förtjänar den i sanning.

I stället för att läsa ”Farliga förbindelser” som om det handlade om adelns förtappade seder och bruk, kan man läsa den för det som utspelar sig mellan raderna. Och för det ofantligt intressanta samtal som pågår i breven, om mäns och kvinnors olika villkor, om kärlek, vänskap, samhälle, frihet och tvång.Göteborgs-Posten

När jag åter läser om den franska adelns utsvävningar, tveksamma moral och libertinism (…) är det i stället ett samtida begrepp som slår mig. Är inte Markisinnan av Merteuil, en av romanens huvudpersoner, en av litteraturhistoriens första och värsta pick-me-girls?Borås Tidning

Sex, skvaller och opera – det är adelns dekadenta nöjen i det franska 1700-talet, om vi ska tro Farliga förbindelser. I boken spårar dock intressena ur, då två adliga vänner för ro skull börjar tävla om att förföra och förgöra oskyldiga unga. Genom de inblandades brev målas en hård och falsk värld upp för läsaren, präglad av hur de mäktiga cyniskt manipulerar de svaga men alla är förlorare. Verket är än i dag ett oroande vittnesbörd om hur människans mörka impulser – hämnd, kontrollbegär, illvilja – steg för steg leder alla berörda till undergången. 

Med Farliga förbindelser ville officeren Pierre Choderlos de Laclos (1741–1803) skriva en bok som skulle röra om i världen och fortsätta att göra så även efter hans död. Båda önskningarna uppfylldes. Boken utkom några få år före franska revolutionen, blev en omedelbar succé och åberopades ofrånkomligen av revolutionärer som en vältalig skildring av adelns förkastliga seder. Författaren var snabb med att ta jakobinernas parti när revolutionen bröt ut och han slutade sina dagar som general under Napoleon. 

Mary Wollstonecraft har gått till historien med sitt välformulerade försvar av kvinnans rättigheter. Här möter vi samma författare, i samma ärende, men i två texter där hon utvecklar sitt manifest i skönlitterär form.

Huvudpersonerna i de bägge kortromanerna delar förnamn med sin författare – kanske inte av en slump. I Mary skildras ”en karaktär som skiljer sig från dem som vanligen porträtteras”, nämligen ”en kvinnosjäl som kan tänka”, såsom Wollstonecraft själv skriver. Kvinnans utsatthet syftar på äktenskapets despotism, kvinnans stora olycka enligt författaren. Detta kom att bli det sista hon skrev och har kallats hennes mest radikala verk.

Blygsamma till formatet men nydanande i sitt sätt att skildra kvinnors intellektuella utveckling – dessa två pärlor är en kritik av den stereotypa litterära hjältinnan och av de fördomar som framfött henne. De föreligger nu i svensk översättning av Erik Carlquist. En inledning har skrivits av Elisabeth Mansén.

"Där makten finns - där finns ingen frihet." - Pjotr KropotkinPjotr Kropotkin (1842-1921) var fursten, forskaren och hovmannen som avstod allt som överklasslivet skänkt honom och förvandlades till anarkisten, kronofången och exildemagogen. I sin klassiska självbiografi En anarkists minnen skildrar han hur han blev alltmer medveten om orättvisorna och klasskillnaderna i Tsarryssland. Kontakten med marxismen förde honom till den nya radikala anarkismen, och han skrev några av rörelsens viktigaste böcker och pamfletter. Han rasade mot darwinismens kamp för tillvaron och såg i stället nyckeln till evolutionen i människors inbördes hjälp. Efter ett kringflackande liv präglat av spektakulära terrordåd, underjordiska möten och halsbrytande flykter, men också av hyllade böcker och geologiska studier, kunde han återvända till den nybildade Sovjetunionen - och vid det laget var han så berömd att inte ens Lenin vågade avrätta honom. En anarkists minnen bjuder läsaren på ett levnadsöde olikt alla andra i världshistorien, mitt i en av Rysslands mest turbulenta tider. Boken presenteras här i klassikerserien Levande litteratur, i oförkortad nyöversättning av Karin Grelz och med förord av Lena Andersson.

Berättelsen om Gilgameshs märkliga liv skrevs ner på lertavlor för nästan 4 000 år sedan. Som hjältesaga rymmer den allt: äventyrliga förvecklingar, erotik och tvekamp. Samtidigt är eposet ett existentiellt drama. I sin ungdom söker Gilgamesh berömmelse genom stordåd, men efter bäste vännens död ger han sig ut på en lång vandring för att söka meningen med livet. När han slutligen finner visdomens källa väcks en rad tidlösa frågor: Hur uppnår man visdom? Vad är berömmelse värd?Gilgamesheposet är världens äldsta skönlitterära verk och en oumbärlig källa för kunskap om det forntida Mesopotamien. Lennart Warring och Taina Kantolas översättning bygger på den senaste rekonstruktionen av eposets grundtext. Boken innehåller även en fyllig presentation av eposets ursprung, utveckling och litterära influenser.

På hösten 1749 förrättar Carl Linnaeus sin sista stora landskapsresa. Målet denna gång är Skåne. Han färdas bekvämt med vagn, och tar sig god tid. Skildringen är späckad med fakta, men hans blick är inte lika ljus och hans sinne inte lika ungt. Hans Skåne var kanske inte bättre eller lyckligare än dagens, men om vi ska tro honom var det måhända vackrare.

En kulturell praktprestation … Måste man verkligen läsa en bok från 1700-talet? Svaret är ett rungande JA! Det räcker inte med att ha läst ett utdrag ur Laurence Sternes Tristram Shandy. Nyhetsläget kräver tung motmedicin. Fokus

Östergren har gjort en häpnadsväckande bra översättning av en roman som för mig verkat nästintill omöjlig att översätta. Göteborgs-Posten

Känns fortfarande relevant och modernt … Förhoppningsvis ger Östergrens rappa översättning boken en skjuts in i vår tid – och mot nya svenska läsare. Upsala Nya Tidning

Översättningen är styvt utförd. Expressen

Klas Östergren har gjort ett enormt arbete med översättningen för att göra boken tillgänglig. Den känns modern i språket. Den känns som om den kunde varit skriven idag. Johannes Anyuru 

Jag skrattade högt. Den är som livet – man försöker tänka: vad är det som är viktigt här i livet?, men det låter sig inte fångas. Den här boken gav mig ett slags känsla för hur det är att leva. Nina Hemmingsson

Språkligt, typografiskt, kronologiskt och allmänt stökig. Femina

Ingen bok i världen liknar Tristram Shandy, utgiven 1759–1767. Dess lekar med den då nya romankonstens gränser har knappast överträffats och känns lika fräscha än i dag. Lika många har älskat som avskytt boken.  

Den stackars Tristram Shandy försöker skildra sitt liv och sina meningar, men ständiga utvikningar och infall gör att han knappt hinner mer än födas under bokens gång. Och inte handlar den om hans liv, utan snarare hans oförarglige farbrors, ej heller om hans meningar så mycket som hans filosofiske faders. 

Utmana ditt tålamod (och din prydhet) med en humorklassiker där allt är ställt på ända – förordet placerat mitt i, dedikationen utbjuden till högsta budgivare, borttappade sidor, en omöjlig kronologi och ständiga typografiska hyss – i en enda hyllning av vad fiktion kan och inte kan göra. 

I översättning av Klas Östergren och med en inledning av professor Håkan Möller. 

"Varje rad jag har skrivit sedan 1936 har skrivits mot totalitarism och för demokratisk socialism. Min startpunkt är alltid en upplevelse av orättvisa. Jag skriver därför att det finns någon lögn som jag vill avslöja."George Orwell skrev sina samhällskritiska essäer och artiklar under det bruna 1930-talet och nattsvarta 1940-talet. De präglades djupt av de utmaningar som dessa tider stod inför: nazism och kommunism, världskrig och världssamfund, kolonialism och internationalism, jämlikhet och utstötthet. I detta generösa urval får vi möta Orwells politiska och etiska ställningstaganden som ledde fram till mästerverk som 1984 och Djurfarmen. Här myntar han begreppet "kallt krig", analyserar Hitlers Mein Kampf och drar sig till minnes sin barndoms skola, där han mobbades av elever och lärare tillika för att han inte var ett rikemansbarn utan en flitig stipendiat. Med en glasklar prosa och en kompromisslös uppriktighet nagelfar Orwell den värld som han tycker hamnat så snett, och snart sagt varje rad skälver av indignation.Förord av Lena Andersson.

Den 3 juli 1734 påbörjade Carl Linnæus tillsammans med några ambitiösa Uppsalastudenter sin resa genom Dalarna. Linné skriver: "Här kan man se ... hur hon kan raffineras; se vad otrolig nytta Sverige äga skulle, om alla dess provinser således blevo genomresta." Detta "nyttiga" syfte har givit Linnés Dalaresa ett drag av exakthet, men Linnés blick för sammanhangen i naturen är inte bara vetenskapsmannens utan också poetens.

Sedan Linné under juni månad 1741 hade genomforskat Öland på jakt efter nyttiga ting inom såväl mineralriket som växt- och djurvärlden fortsatte han i samma ärende österut över havet till Gotland. Lika nitiskt som på Öland tog han här itu med sitt allvarliga uppdrag. Fauna och flora får samma sakliga och kärleksfulla beskrivning, och han fördjupar sig i de rika kulturhistoriska minnesmärkena. Men även Linnés starka människointresse kommer här till uttryck i anekdotiska skildringar.

Den romerske skalden Ovidius lästes och älskades av sin samtid, och hans frispråkiga handledning Kärlekskonsten har alltsedan dess fått nya läsare, trots – eller tack vare – statusen som ”förbjuden” bok.

I denna översättning av John W. Köhler har verket kompletterats med den finstämda Botemedel mot kärlek samt den lilla dikten Ansiktsvård.

Under två sommarmånader 1746 genomforskade professor Linné med ressällskap Västergötlands natur och folkliv. Följande år tillägnade han kronprinsessan Lovisa Ulrika den tryckta resebeskrivningen. Det är en bok som präglas av Linnés karakteristiska pendling mellan subjektivitet och vetenskaplig exakthet. Den personliga entusiasmen inför uppgiften ger boken liv och färg, och ännu efter mer än tvåhundrafemtio år äger den ett oförminskat läsvärde.