Stockholm stads monografiserie – serie

Ett liv för litteraturen, freden och miljön En biografi av Karl-Olof Andersson Per Anders Fogelströms livsverk är stort och vittförgrenat. Han gjorde stora insatser som ungdomsledare och kulturspridare, var en kämpande antinazist under krigsåren, en nyckelperson i fredsrörelsen under efterkrigstiden och spelade en avgörande roll för bevarandet av viktiga kultur-, miljö- och stämningsvärden i Stockholm. Därtill var han en samvetsgrann forskare, som i sina böcker lyfte fram nytt och viktigt material om tidigare förbisedda människor och förhållanden. Berättelsen om Per Anders Fogelströms barndom är dramatisk och gripande. Fadern försvann till Amerika, familjens livsvillkor förändrades drastiskt till ett liv bland de fattigaste i 1920-talets Stockholm. Per Anders Fogelström utvecklades till en särpräglad personlighet. Han var ovanlig i sin moraliska resning och sin stora arbetskapacitet, men samtidigt en i gänget i de många sammanhang där han verkade, alltifrån Södermalms pojkligor till 1940- och 50-talens journalistvärld, folkrörelserna, Stockholms kommunala organ och författarkåren. Boken är den första heltäckande biografin över författarens liv och verk. Den bygger på ett omfattande källmaterial, bland annat Fogelströms stora, efterlämnade arkivsamling och på samtal med personer som kände honom väl. Karl-Olof Andersson är författare, journalist, f.d. ledarskribent på Aftonbladet, och föreläsare. Bland hans tidigare utgivna böcker finns Nils Ferlin, Poet I Livets villervalla (1998) och Harry Martinson, Naturens, Havens Och Rymden Diktare (2003). 340 sid, Inb. Ill.

De första åren drevs vattenverket i Norsborg parallellt med Årstaviksverken som dock snart lades ned. Vattenverkets etableringsfas 1898-1904 och den första tidens successiva utvidgning under 1910- och 1920-talet skildras ingående. Även 1930-talets och 1970-talets utbyggnader behandlas. Boken innehåller ett unikt bildmaterial som sträcker sig tillbaka ända till 1900-talets början.

Dagens judiska minoritet är en väletablerad och integrerad del av det svenska samhället. Trots vissa olikheter har de små judiska enklaver som finns i de nordiska länderna en likartad historia av emancipation, integration och assimilering. Det handlar om preferenser tillkomna i samspelet mellan tusenåriga kulturtraditioner och det samtida majoritetssamhällets ekonomiska, politiska och kulturella utveckling och attityder. De judiska invandrarnas öden i Sverige är i många stycken en historia om framgång och med utgångspunkt i olika identitetsskapande dimensioner skildrar boken en av Sveriges äldsta invandrargrupper under en av de mest dynamiska perioderna i svensk ekonomisk historia.

Boken är Stockolms Studentkårers Centralorganisations minnesskrift inför föreningens 100-årsjubileum och beskriver SSCO:s utveckling under dessa år; Från festarrangör till att driva en verksamhet omfattande såväl studenternas bostadssociala situation som hälsofrågor och andra gemensamma intressen.

Under 1800-talet fick Stockholm ge namn åt en olegaliserad samlevnadsform som kallades stockholmsäktenskap eller gifta på stockholmska. Tidens statistik visar att i Stockholm under 1860-talets första hälft nästan 41 procent av alla barn föddes av ogifta mödrar. Bokens författare försöker ge svar på varför så många sammanlevande par i Stockholm valde att inte legitimera sitt sammanboende, och hur det kommer sig att ett gammalt förindustriellt familjebildningsmönster långsamt går över i ett mer modernt.

Den första volymen i monografiserien utkom i ny upplaga 1984. W. William-Olssons arbete är en detaljerad kartering av en storstads ekonomiska funktioner, en studie av den stora stadens inre differentiering. Under 1930-talet genomfördes en stor undersökning av Stockholms ekonomiska och geografiska utveckling under ledning av professor Hans W:son Ahlmann. William-Olsson var en av de deltagande forskarna. Stockholms framtida utveckling liksom den i volymen intagna Huvuddragen av Stockholms geografiska utveckling 18501930 är ännu, mer än 50 år efter det att de först utkom, aktuella källskrifter till Stockholms historia. De är också av metodiskt intresse för dagens planerare.

Resultat från en undersökning 1960 av alkoholistbarns situation i Stockholm presenterade hur barnen i jämförelse oftare var försummade och visade tecken på psykisk ohälsa. Barnens sociala anpassning och hälsa har därefter följts i en 20-årig framåtblickande studie, vars resultat vi kan läsa om här. Undersökningen visar på barnens svårigheter med social anpassning och sjuklighet även under uppväxten och som unga vuxna.

Bokens undersökning har som utgångspunkt det radikalt syftande stadsplaneförslag som på 1860-talet utformades under ledning av justitierådet Albert Lindhage. Den Lindhagenska planen kom att ligga till grund för en genomgripande stadsplanering enligt esplanadsystemets idé och vi får här en presentation av planens ursprung och genomförande. Regleringsarbetes faser kan även avläsas i det stora antal kartor över Stockholm som medföljer boken.

Hur klarade sig uteliggaren och den bostadslöse mannen i Stockholm vid sekelskiftet och var finns hans övernattningsställen idag? Vi får här svar genom en presentation av vad ledande kretsar i huvudstaden gjort för att ställa nattplatser till förfogande och vilka idéströmmar som influerat samhällets agerande. Vi får även följa de bostadslösa männens liv på de ungkarlshotell som drivits av Föreningen Söderhem och Stockholms stad.

Vad kostade det att leva för folk i äldre tider? Mantalspengar, bakugnspengar, stadstull, accis, kvarntull, stadsskatt o.s.v.: De skatter som kronan lade på stockholmarna var många. Arne Jansson undersöker levnadsvillkoren för fyra stockholmare 1647 och redovisar bland annat hur bördor fördelas mellan olika samhällsgrupper i en jämförelse mellan Stockholm, Paris, London, Köpenhamn och Wien.

Den kommunala musikskolan i Stockholm är Sveriges största musikskola. Många nu verksamma artister och instrumentalister fick här sin första kontakt med musiken och den kommunala musikskolan har idag blivit ett begrepp som möts med respekt. I denna historik skildrar några av dem som var med under uppbyggnaden av Stockholms kommunala musikskola sina erfarenheter från tiden då grunden för verksamheten lades. Vi får även läsa om föregångarna; de musikskolor som bedrev undervisning i staden från tidigt 1800-tal till tiden strax före kommunala musikskolans start 1961.

Boken levereras i två volymer, 515 och 416 sidor.

Ett antal mer eller mindre glömda skatter ur det drygt sex mil långa arkivets gömmor lyfts fram. Med bakgrund i ett gediget forskningsarbete beskrivs stadsarkivet och dess föregångare från medeltiden fram till dagens moderna arkivsituation. Den givna boken för alla med anknytning till arkiv och för en nyfiken allmänhet. Rikt illustrerad.

En förtoning är en bild av land såsom det ter sig när det siktas utifrån havet. Handel och sjöfart har format och präglat Stockholms karaktär och utveckling ända sedan staden grundades på medeltiden. De stora oceangående fartygen utgick från det som idag är Skeppsbron, lastade med varor för export: främst koppar och stångjärn där Sverige var världsledande fram till 1700-talets slut. Också sådant som varven, roddarmadammer, matroser och Skeppsbroadeln satte sin prägel på det dåtida Stockholm. Idag förekommer mest mindre båtar och färjor i själva stadsbilden. I ett 30-tal korta essäer behandlas i denna bok sjöfartens Stockholm och dess maritima miljöer, nu och då. Rikt illustrerad med färgfoton.

De flesta blev tagna på sängen av cykeltrafikens kraftiga uppsving i Stockholm under 1930-talet. Cykeln hade varit närmast borträknad, men för de arbetare som flyttade från innerstaden till de nya förorterna utgjorde cykeln ett billigt och attraktivt alternativ till stadens kollektivtrafik. Bil var det ännu få som hade råd med. Dessutom passade cykeln väl in i den friluftsvåg som löpte genom det svenska samhället under mellankrigstiden. Vid mitten av 1900-talet var stadsplanerare förvissade om att cykeln hade spelat ut sin roll annat än för rekreation och förflyttningar inom de förorter som planerades kring tunnelbanans stationer. 1970 hade dessa föreställningar så gott som slagit in, när bland annat längre resvägar gjorde att cykeln valdes bort för andra transportmedel. Men det var också fråga om en självuppfyllande profetia. Martin Emanuels doktorsavhandling visar på konsekvenserna av den moderna (bil)staden och på hur aktörers värderingar och tolkningar av olika trafikslag påverkar vilka åtgärder som vidtas, eller inte vidtas, för trafiken. Den ger en ökad förståelse av trafikplaneringens ideologiska karaktär och av hur den fortsätter forma våra praktiker under lång tid framöver. Martin Emanuel är civilingenjör i teknisk fysik och verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Här skildras historien om ett barnhem vars ledning tog det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård och tvinga torparna som arrenderade jord på ön att hysa inrättningens barn. Gålö blev ett barnrikt samhälle, under de år som systemet var i bruk kom nästan 1 000 Stockholmsbarn att tillbringa delar av sin uppväxt på Gålö. Flytten styrdes av storstadsfilantropernas föreställningar om landsbygdens framtidspotential för fattiga stadsbarn och institutionslivets fördärvliga inverkan på kommande generationer. Barnhemsbarnen blev fosterbarn. Uppfostran i staden byttes mot uppfostran på landsbygden. Men arrendatorerna på Gålö motsvarade inte alla förväntningar. Uppfostringsprojektet på Gålö kom därför lika mycket att handla om att fostra vuxna människor till goda förebilder som att fostra barnen till skötsamma vuxna. Boken skildrar en av samhällets eviga frågor hur tar vi bäst hand om barn vars föräldrar saknar möjligheter att göra det själva? På Gålö tillämpades under 1800-talet och tidigt 1900-tal ett nästintill unikt system som kan tyckas främmande i dag, samtidigt uppvisar det många likheter med dagens samhällsvård. Johanna Sköld är fil. dr och forskare vid Institutet för Framtidsstudier och var utredningssekreterare i den statliga utredningen Vanvård i den sociala barnavården.

En byggnadshistorisk skildring av Södra stadshuset Stockholms stadsmuseum firar 75-årsjubileum i år! Södra stadshuset har en lång historia. Redan år 1646, då den första stenbebyggelsen började breda ut sig från trakten ovanför Slussen, grundlades ett stadshus i början av Götgatan. Efter några års intensivt arbete avstannade dock arbetena. Arton år senare påbörjades ett mycket större bygge på samma plats: generalfaktorikontoret, ett centrum för utrikeshandeln. Sannolikt var dåvarande stadsarkitekten Nicodemus Tessin upphovsmannen. Generalfaktorikontoret upplöstes efter en rad framgångsrika år på 1660-talet och staden kunde nu förverkliga planerna på ett ståtligt stadshus som fick namnet Södra stadshuset. Den något äldre ryska handelsgården, från vilket namnet Ryssgården lever kvar, skulle flyttas till en annan plats men blev med tiden ett slags förgård till det nya stadshuset. Huset har haft många verksamheter under århundradenas lopp: Södra Theatern, stadens sidenväveri, förevisningar i offentlig anatomi, Ryska kyrkan, Katolska kyrkan, bostäder, skolor, tvättinrättning och verkstäder för bland annat spelkort- och likkisttillverkning. Stockholms stadsmuseum är Sveriges största kommunala museum. Samlingarna omfattar cirka 300 000 föremål, 20 000 konstverk varav 3 000 oljemålningar, 3 miljoner fotografier samt ett omfattande bibliotek och arkiv. Författaren Claes Ellehag är fil. dr i konstvetenskap och disputerade på en avhandling om 1600-talets stormansarkitektur. Han har tidvis tjänstgjort vid Stockholms stadsmuseum, senast 20102011. 160 sid. Inb. Rikt illustrerad i färg

Urban kriminallitteratur 18512011 De stora Stockholmsskildringarnas tid är inte förbi. I Brottsplats Stockholm riktas ljuset mot den urbana miljöns funktion och betydelse i deckarnas värld har spelplatsen en överordnad betydelse. Betoningen av miljön är till och med ett genredrag! Nedslag görs i centrala författarskap som Stieg Trenters och Sjöwalls & Wahlöös samt i senare efterföljare som Jens Lapidus och Stieg Larsson. Ett fyrtiotal verk analyseras, dagens bästsäljande författare såväl som helt bortglömda deckardrottningar från förra sekelskiftet. Vem har i dag hört talas om 1880-talets Liza Marklund Jenny Ödman? Prosaberättelser om brott har alltid sålt bra. Stockholmsdeckarna har nått en stor publik, i Sverige och utomlands. Kriminalfiktionen, och dess otaliga filmatiseringar, har påverkat bilden av huvudstaden på ett oöverträffat vis. Alexandra Borg disputerade nyligen på en avhandling om Stockholm i litteraturen kring förra sekelskiftet. För närvarande driver hon ett fo rskningsprojekt om läsandets framtid och e-bokens möjligheter och begränsningar samt är kritiker vid Upsala Nya Tidning. Ca 300 sid, 150x230 mm, Inb. Rikt illustrerad i 4-färg

Sedan 1950-talet har Stockholm genomgått en hissnande utveckling med kraftig befolkningstillväxt i en region som sträcker sina tentakler allt längre ut från moderstaden. Utan de stora trafikprojekten med tunnelbanan, motorvägarna och pendeltågstrafiken hade detta inte varit möjligt. Trafikpolitiken och den strategiska trafikplaneringen har därför haft en nyckelroll i stadens utveckling. De gigantiska planerna, både de som genomförts och de som stannat på ritbordet, presenteras på ett auktoritativt sätt av den mångårige trafikplaneraren i Stockholms stad Stig Holmstedt. Vi får följa med i de många svängningarna i trafikpolitiken från uppmarschen åren 1952 till 1965, via rekordåren fram till 1970, reaktionen mot de stora planerna till mitten av 1980-talet och vidare till en ny uppmarsch förslag till stora projekt som landade i ett försök att samordna trafiklösningarna i den så kallade Cederschiöldsöverenskommelsen 2007. Mycket av det som föreslagits och beslutats har, på gott och ont, inte blivit av. Vilka av dagens planer som kommer att förverkligats är ännu osäkert men mot bakgrund av Holmstedts historieskrivning är det inte svårt att gissa att allt inte blir så som det en gång tänktes. Rikt illustrerad i 4-färg, 425 sid., danskt band.

Intervjuer med hyresgäster och anställda i Stockholms stads stödboende Här finns skildringar om hur man överlever utan bostad mitt i den smällkalla vintern, och om hur man ekonomiskt klarar en nedåtgående klassresa; här berättas både om det missbruk som kommer smygande och om det som påbörjas redan i 12- till 13-årsåldern. Gemensamt för alla intervjuade är dock att de berättar om sitt liv i he

Från ABC-stad till Science City Hur är det att bo och leva, arbeta eller studera här, i de tre stadsdelarna Akalla, Husby och Kista på Norra Järvafältet i Stockholm? Blev visionerna man hade när Kista byggdes i slutet av 1970-talet, en ABC-stad där man både skulle kunna Arbeta och Bo i närheten av grönområden och med tillgång till ett väl utrustat Centrum där medborgarna skulle få all slags service de önskade, verklighet? ? Dagens Kista förknippas mer med framgångsrika företag och kommers, än med ideala bostadskvarter. Redan i början av 1990-talet fanns 150 företag, närmare 70 procent av hela svenska data- och elektronikindustrin, etablerade i Kista. 2002 invigdes IT-universitetet. 60 000 människor arbetar i Kista Science City, och till gallerian i Kista centrum kommer dagligen lika många människor som bor i en medelstor svensk stad. 30 000 personer bor i området. Hur uppfattar de sin stadsdel? Vi får en bild av Kista bortom tidningsrubrikerna. Kista har nu nått medelåldern och det är dags att blicka tillbaka, men också framåt. Vilka planer finns för utveckling av området? Hur ska man till exempel ta tillvara den mångfald som förknippas med framför allt bostadsområdena? Infrastrukturen bör förbättras. Det ska vara lätt att ta sig till Kista. Det är också av värde att företagsdelen blir mer levande, det ska vara trevligt att komma till Kista även efter kontorstid. Författare är Ulrika Sax, boendeforskare och etnolog, med flera böcker om Stockholm utanför tullarna på sin meritlista.

Stockholmsbarn i ett landskap av ideal, rekreation och ekonomi 1900-2000 Närmare 300 000 Stockholmsbarn har under 1900-talet tillbringat somrar i en främmande familj på landet. Feriebarnsverksamheten startade som välgörenhet vid 1800-talets slut; en tid då trångboddhet, tuberkulos och undernäring var vardag för stadens arbetarbarn. Under 1900-talets gång kom verksamheten att bli ett välfärdsprojekt i folkhemsbygget, för att kring millennieskiftet förpassas till det förflutna. Hur kunde verksamheten fortleva så länge, trots omvälvande samhällsförändringar? Varför upphörde den, till synes lika plötsligt som den uppstått? Med grund i ett brett material låter ekonomhistorikern Barbro Ljungdahl Zackrisson läsaren ta del av ett stycke tidigare outforskad historia om stadens barn, om arrangörernas agerande och om feriebarnsverksamhetens drivkrafter och effekter.

I det gamla Brännkyrka, numera ofta kallat Söderort, var omvälvningen stor vid sekelskiftet 1900. Industrialiseringen skedde med våldsam kraft och snabbhet. Den glest befolkade bondsocknen hade år 1800 ca 5000 innevånare. Inom samma område bor nu närmare 250 000 människor. I denna skrift skildras olika folkrörelser i Söderort under perioden 18801915. Skildringen omfattar ett geografiskt begränsat område, men ger en unikt bred överblick över ett folk i rörelse.

Söder om söder låg den gamla Brännkyrka socken, länge Stockholms största församling, omfattande en mängd förstäder av skiftande karaktär. I monografiserien ingår en rad monografier över olika stadsdelar eller verksamheter inom forna Brännkyrka socken, men med denna bok föreligger äntligen en sammanfattande skildring av den gamla socknens rika och mycket speciella historia, från den avlägsna forntiden fram till inkorporeringen med Stockholms stad. Författarna, Jonas Ferenius och Harald Gustafsson, är båda kända specialister på nordisk arkeologi respektive stadshistoria.

Under 1930-talet fick sportstugan sitt genombrott som stadsbornas hem i naturen. Genom att placera sportstugerörelsen i en idéhistorisk ram sätts den här i samband med de stora samhällsförändringarna under 1900-talets första hälft. Vi får även en presentation av typiska stugområden i Stockholms närhet; Årsta Havsbad, Tranholmen, Sjöberg, Utö m.fl. Boken är rikt illustrerad.

Boken lyfter fram två betydande konstnärer ur glömskan. För många av dagens stockholmare är bröderna Aron och Gustaf Sandberg okända, till stor del beroende på att de sällan signerade sina verk. Under sin egen tid, första halvan av 1900-talet, var de kända och erkända skulptörer, framför allt för offentlig miljö. Deras verk återfinns främst på Stadshuset och Rådhuset, men även på en rad andra byggnader i Stockholm. Skildringen bygger i hög grad på brödernas efterlämnade dagböcker, där de dokumenterat sitt arbete i text och bild.