Konflikter efter andra världskriget

Den 7 oktober 2023 mördades 1 200 människor i den brutalaste attacken mot judar sedan Förintelsen. Men kriget som följde utkämpades inte bara i Gaza och så småningom i Iran – utan också i medier, på universitet, i internationella domstolar och i den västerländska offentligheten.

Statsvetaren och mellanösternexperten Magnus Norell visar hur ett Tunnelseende vuxit fram – ett sätt att se på konflikten där komplexa skeenden reduceras till enkla förklaringar. Han analyserar Hamas attack, Israels krig mot Hamas och den ideologiska och mediala reaktion som följde. Hur juridiska och moraliska principer satts under press och hur antisemitism normaliserats i delar av västvärlden.

Men konflikten stannar inte där. Iran – som finansierat och beväpnat Hamas och andra proxygrupper – försvagades samtidigt. Massiva protester mot regimen under 2025–2026, brutalt nedslagna, har sammanfallit med ökade militära spänningar och omfattande intervention från Israel och USA. Regionens maktbalans är i rörelse. Och världens.

Från massakern i Hebron 1929 till Gaza 2023 löper en historisk linje. Från Gaza till Iran sträcker sig konsekvenserna.

Tunnelseende är en genomlysning av det militära kriget – men också av kriget om verkligheten och de geopolitiska skiften som nu formar Mellanöstern.

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:

Varför startade kriget?

Vad handlar det om?

Vad säger folkrätten?

Hur kommer kriget att sluta?

Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.

Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter.

OLA TUNANDER:»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".

Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet.

När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

"Detta är en strålande reportagebok om ett krig som kommer att definiera vår tid!"  Peter Englund

"Osminkat och angeläget från krigets verklighet."  Lars Wilderäng

"Av allt jag sett och läst om kriget är denna text kanske den som drabbar mig hårdast ..."  David Björklund, BTJ (Betyg 4 av 5)

Som alla andra tog Jonas M del av nyheterna om Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Under hans uppväxt hade ett kommande krig med Ryssland alltid funnits med i beräkningen. Nu hade det blivit verklighet men också personligt. Jonas hade tränat i 20 år för detta inom den svenska Försvarsmakten. Hans anfader, som kämpade mot ryssen under Karl XII:s ryska fälttåg, tillfångatogs efter nederlaget vid Poltava 1709. Men hur skulle han bäst kunna hjälpa till?

Han införskaffade en Nissan Navara, lackade den militärgrön och fyllde den med taktisk utrustning och sjukvårdsmateriel, som han sedan körde ner till Ukraina. Väl på plats levererade han både bilen och all packning.

Detta blev början på en enastående volontärinsats: Fram till i dag har Jonas kört ner över 49 gånger med mer än 50 fullastade fordon direkt till de stridande förbanden vid fronten, som inte bara slåss för sin egen frihet utan också för vår. Han har med egna ögon fått bevittna hur kriget har förändrats på de olika fronterna under två års tid. För att citera överstelöjtnant Joakim Paasikivi:

"Jonas visar med sitt personliga exempel och med dem som ser till att samla in pengar och hjälpa till på andra sätt att alla kan göra något."

En man och två kvinnor.  

En av dem rymde hemifrån som pojke för att utkämpa ett heligt krig, fängslades, frigavs, och är nu krigsherre med två fruar. En annan fick polio som flicka, lärde sig läsa Koranen med kvinnlig blick, blev högt uppsatt politiker och sedan flykting i en stad norr om polcirkeln. Den tredje är en snart färdigutbildad student, ivrig att få ta sin examen och bli en del av samhället men som skickas hem och får besked om att hon ska gifta sig med en främmande man. Detta är Afghanistan efter talibanernas återkomst. Tre öden i ett land som varit uppmarschområde och spelplan för olika stormakter sedan Alexander den stores dagar.  

Afghanerna är Åsne Seierstads återkomst till landet tjugo år efter Bokhandlaren i Kabul. Hon berättar historierna om de som flydde undan talibanerna och om de som blev kvar. I en bok som är både informativ, medryckande, välformulerad och djupt empatisk tecknar hon inte bara porträtt av tre människor som alla väljer sin egen väg, utan följer trådar tillbaka i landets historia som förklarar varför Afghanistan ständigt är i krig med sig självt och omvärlden.

"Åsne Seierstads grepp att skildra Afghanistan under talibanregimen utan att döma är omöjligt att värja sig emot." SvD 

En urviktig insyn i hur kvinnorna, redan som små flickor, målmedvetet skolas in i männens maskulina apartheidsystem  Expressen

"Seierstad är mästerlig i boken om afghanerna" Aftonbladet   

  "Åsne Seierstad har en fantastisk förmåga att blåsa liv i individer" DN

"Seierstad är oerhört skicklig på gestaltning. Afghanistan kommer verkligen till liv genom de porträtterade människornas mycket olika sätt att tolka och tänja sina omständigheter och sin kultur." Sydsvenskan

"Det är en mycket stark bok, som är lättläst och som nästan omärkligt skiftar från de storpolitiska till de vardagligaperspektiven." BTJ-häftet nr 2, 2023

"Alla som vill uttala sig om den här konflikten kan med fördel börja här."Weekendavisen

När solens första strålar bryter horisonten samlas terroristerna i svärmar. Några ropar Allah Akhbar medan motorcyklarna virvlar upp dammoln på vägarna. Genom sprakande walkie-talkies får de den avgörande ordern: anfall. Så rullar de iväg, mot en dag som ska förändra allt.

Strax innan den 7 oktober 2023 är Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta experter på terrorism och våldsbejakande extremism, på plats i Israel för att delta i en konferens om säkerhetsläget i regionen. Flera högt uppsatta politiker medverkar. Fullt fokus är på Hizbollah. Hamas nämns inte alls. Veckor senare är katastrofen ett faktum, och Hamas har chockat Israel och hela världen med sin brutala terror.

I Hamas ger Ranstorp en djupgående och personlig analys av rörelsens historia. Han träffar organisationens högsta ledare och kastar nytt ljus på Hamas drivkrafter: från rötterna i Gaza till den våldsamma framväxten som en av de mest inflytelserika och kontroversiella aktörerna i Mellanöstern.

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, styrelseledamot i SIDA samt tidigare särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

"Alla inser problemet mellan araber och judar. Men inte alla ser att det inte har någon lösning. Det finns ingen lösning. Varför skulle araberna sluta fred? [...] Vi har tagit deras land."

Så sade David Ben-Gurion, som så småningom skulle bli Israels förste premiärminister. 1917 hade den brittiska regeringen lovat ett nationellt hem åt det judiska folket i Palestina, trots att befolkningen till 93 procent utgjordes av araber.

Det hävdades då, och än idag, att Palestina var "ett land utan folk för ett folk utan land". Palestiniernas motstånd mot koloniseringspolitiken kunde därmed avfärdas som terrorism, trots att man insåg hur situationen skulle komma att utvecklas.

I Folket som inte fick finnas skildrar den tidigare diplomaten Ingmar Karlsson den mer än hundra år gamla konflikten ur ett palestinskt perspektiv. Han berättar om en sedan länge bortglömd del av den palestinska och israeliska historien och bidrar därmed till att förklara de nutida motsättningarna mellan landets befolkningsgrupper.

Den sanna historien bakom kidnappningen som skakade Nordirland

I december 1972 förs den 38-åriga änkan Jean McConville bort från sitt hem i Belfast av ett maskerat gäng, inför ögonen på sina tio barn. Hon kommer aldrig tillbaka. Försvinnandet – och det ouppklarade mordet – blir ett av de mest omtalade fallen under konflikten i Nordirland, det som kommit att kallas The Troubles. Ett öppet sår i en konflikt präglad av rädsla, lojaliteter och tystnad.

I Säg inget (originaltitel Say Nothing) väver Patrick Radden Keefe samman Jean McConvilles öde med en större berättelse om IRA, motståndskamp, hemliga operationer och moraliska gråzoner. Genom intervjuer, arkivmaterial och en journalistisk precision i världsklass blottlägger han hur våldet normaliserades – och hur tystnaden blev ett vapen.

Det är både en nervkittlande true crime-berättelse och en djuplodande skildring av konflikten i Nordirland, där gamla lojaliteter fortfarande påverkar dagens politik i Storbritannien och Irland. Samtidigt är det en modern detektivhistoria som steg för steg närmar sig sanningen om vad som hände Jean McConville.

Säg inget har hyllats internationellt som ett banbrytande reportage och en av de främsta böckerna om The Troubles. En omskakande och tankeväckande berättelse om skuld, idealism och priset för politisk övertygelse.

Som tjugotreårig korrespondent är Åsne Seierstad stationerad i Moskva. Tjetjenien invaderas av ryska styrkor och hon reser till Kaukasus för att bevaka kriget i mitten av 90-talet. Tio år senare återvänder hon till Ryssland för att försöka ta reda på vad som hänt under det decennium som gått, med fokus på barnen och deras utsatta situation. Vad händer med barn som växer upp i krig? Som vänjer sig vid våld och förlorar sin barndom?

"Ängeln i Groznyj" (på sv. 2008) är både en rapport från Tjetjenienkrigen på 1990-talet och en återblick på den ständiga kampen mellan frihetskämparna och imperiet.

Åsne Seierstad, prisbelönt norsk journalist och författare, fick ett stort genombrott med den uppmärksammade reportageboken "Bokhandlaren i Kabul" (2002). Hon har varit korrespondent i Ryssland och Kina och bland annat rapporterat från krigshärdar på Balkan, i Afghanistan och Irak.

De bor bara någon mil från varandra, åtskilda av en mur – Tala, en palestinska i Gaza stad, och Michelle, en israeliska i småstaden Sderot nära Gazaremsan. Ändå kunde deras världar inte vara mer olika. Men fastän de fått lära sig att de ska hata varandra, tackade de ja när journalisten Dimitri Krier föreslog att de skulle brevväxla – mitt under brinnande krig.

Tala var nyfiken på om de hade något gemensamt . Michelle tänkte att brevväxlingen kunde hjälpa henne att inte fastna i ilska och bitterhet som så många andra gjort. Från mars 2024 fram till i dag – medan de har tvingats fly undan raketer och bomber och förlorat närstående – har de skrivit och berättat för varandra om sin vardag, om sina juridikstudier, rädslor, favoritböcker, drömmar och framtidsplaner.

Denna unika brevväxling är inte bara ett fängslande dokument över de två studenternas vardag under Gazakriget. Den inleder också en dialog mellan Gaza och Israel, här representerade av två tappra, unga kvinnor som gör motstånd med ord i stället för med vapen.

"Språket är levande och närvarande, fullt av dofter och ljud som tillsammans med den intima tonen skapar närhet och autenticitet." BTJ 

"I breven öppnar de ett fönster mellan de två världar /.../ På så sätt blir de två unga kvinnorna ett lysande föredöme i en tid där hatet odlas i välisolerade bubblor och hotfulla ord kastas som vassa knivar mot meningsmotståndare. Det gäller dessvärre inte enbart den konflikt som speglas i denna välskrivna och viktiga bok." Dagen 

"Rörande, väl genomförd, med folkbildande insikter om den moderna historia som format en av världens svåraste konflikter." GP 

"Det är omöjligt att inte bli djupt indragen i deras liv och fascinerad av hur deras verklighetsbeskrivningar kolliderar med varandra." Nordvästra Skånes Tidningar 

Pavel Filatiev är fallskärmsjägare i den ryska armén när invasionen av Ukraina inleds, och deltar i attacken mot staden Cherson. Efter två månader blir Filatiev skadad och evakuerad. Han återvänder till Ryssland, trött på det orättfärdiga kriget där soldaterna bara är marionettdockor, som har att välja mellan att strida eller kastas i fängelse. För att avslöja missförhållandena inom den ryska krigsmaskinen offrar han allt. På nätet publicerar han sin dagbok från kriget, där han går till rasande angrepp på landets korrupta ledarskikt och den ryska militärens hemlighetsmakeri. Han vill stanna i Ryssland, men uppmanas att fly utomlands.

ZOV En avhoppad rysk soldat om Putins krig mot Ukraina ger ett unikt perspektiv på invasionen och är ett kraftfullt försvar för de människor som drabbas av kriget.

PAVEL FILATIEV, född 1988, växte upp i ryska Volgodonsk, följde sin fars fotspår och tog värvning. Idag lever han som politisk flykting i Frankrike. Alla författarens intäkter kommer att doneras till icke-statliga organisationer som hjälper offer för kriget i Ukraina. Boken utges på 16 olika språk.

"brutalt ärligt om ryska arméns sönderfall ... Skulle säga att den är obligatorisk läsning för militärbiblioteket." Lars Wilderäng, Cornucopia.se

"Avslöjar förruttnelsen i kärnan av Ukrainainvasionen." Guardian

"En explosiv rapport." Washington Post

"Alla inser problemet mellan araber och judar. Men inte alla ser att det inte har någon lösning. Det finns ingen lösning. Varför skulle araberna sluta fred? ... Vi har tagit deras land."

Så sade David Ben-Gurion, som så småningom skulle bli Israels förste premiärminister, redan 1919. Två år tidigare hade den brittiska regeringen lovat ett nationellt hem åt det judiska folket i Palestina, trots att befolkningen till 93 procent utgjordes av araber.

Det hävdades då, och än idag, att Palestina var "ett land utan folk för ett folk utan land". Palestiniernas motstånd mot koloniseringspolitiken kunde därmed avfärdas som terrorism, trots att man insåg hur situationen skulle komma att utvecklas. Det är en sedan länge förträngd del av den palestinska och israeliska historien som tidigare diplomaten Ingmar Karlsson nu belyser i sin bok.

Under sin mångåriga diplomattjänstgöring har Ingmar Karlsson på olika poster följt övriga arabstaters försök att ta kontroll över den nationella palestinska rörelsen och de interna motsättningar som försvårat för palestinierna att få förståelse för sin sak. I Folket som inte fick finnas skildras nu den mer än hundra år gamla konflikten ur ett palestinskt perspektiv.

Minnet av Förintelsen, den ultimata grymheten i Tysklands folkmord på judar, har format det västerländska politiska och moraliska medvetandet i efterkrigstiden. Men för en majoritet av världens befolkning, det vill säga en icke-vit befolkning, är slaveriets och kolonialismens trauman i stället 1900-talets centrala och mest avgörande historiska händelse.

I Världen efter Gaza: En kort historik, visar den prisbelönta författaren och tänkaren Pankaj Mishra hur minnet av Förintelsen förskjutits sedan sent 60-tal till att, av främst USA och Israel, anses vara en enskild berättelse om antisemitism, snarare än en följd av den moderna historiens rasistiska expansionism. Denna förskjutning, menar Mishra, ligger till grund för dagens krig i Mellanöstern och de bittert polariserade reaktionerna på det, inom och utanför västvärlden.

Mishra som själv vuxit upp i det mångkulturella Indien tar i denna kraftfulla skrift itu med de grundläggande frågorna för vår samtid: De historiska exemplen talar för att minnet av smärta i sin tur kan legitimera förtryck. Är vissa liv då mer värda än andra?

Världen efter Gaza ger oss en oumbärlig vägledning för att förstå vårt förflutna, vår nutid och vår framtid. Det är en viktig uppgörelse med kriget i Gaza, med dess historiska omständigheter och med dess moraliska och geopolitiska innebörd.

PANKAJ MISHRA, född 1969 i norra Indien, är en välrenommerad författare, tänkare och essäist. Våren 2024 tog hans artikel som publicerades i LRB, The Shoah after Gaza , världen med storm. Han är ledamot i brittiska Royal Society of Literature och bor numera i London. 

"Han skriver mycket bra och språket har föredömligt flyt. (...) läsvärd, inte minst eftersom den erbjuder ett perspektiv präglat av öppenhet och ärlighet. Mishra har en grundläggande respekt för båda sidor i konflikten" BTJ, Mats K.G. Johansson

Enligt Peter Beinart dominerar en berättelse det judiska samhällslivet: berättelsen om förföljelse och en offerroll. Det är en berättelse som utplånar nyanserna i den judiska religiösa traditionen och förvränger förståelsen av Israel och Palestina. Efter Gazas förstörelse, där judiska texter, historia och språk har använts för att rättfärdiga massmord och svält, måste judarna enligt Beinart berätta en ny historia. Efter detta krig, vars fasor kommer att eka i generationer, måste nya svar sökas på den existentiella frågan: Vad innebär det att vara jude? Beinart föreställer sig en alternativ berättelse, som kan bygga på andra nationers ansträngningar för moralisk återuppbyggnad, och som utgår från en annan tolkning av den judiska traditionen. En berättelse där israeliska judar har rätt till jämlikhet men inte överhöghet, och där judars och palestiniers säkerhet inte utesluter varandra utan är sammanflätade. En berättelse som erkänner faran med att vörda stater på bekostnad av människoliv.    

Att vara jude efter Gazas förstörelse är ett lidelsefullt men avvägt verk som förenar Beinarts personliga erfarenheter, hans imponerande historiska kunskap och hans skarpa förståelse för politiska och moraliska dilemman. Därtill inne­håller boken en tydlig vision för framtiden.

Peter Beinart är en amerikansk författare och professor i journalistik och statsvetenskap vid City University i New York. Detta är hans första bok på svenska. Den har översatts av Daniel Pedersen.

»Boken som på kort tid ger dig en mycket pedagogisk och intressant genomgång av Israel-Palestina-konflikten« Marcus Oscarsson, TV4

»Mycket pedagogiskt och välskrivet« Svenska Dagbladet

ISRAEL PALESTINAFRÅGAN INIFRÅN

I Den perfekta konflikten skildrar Johan Berggren - tidigare rådgivare till Tony Blair och stabschef vid Kvartetten i Jerusalem - vår tids mest svårlösta konflikt.

Boken bygger på författarens erfarenheter från fyra år i konfliktens fysiska epicenter, från tjänstgöring och resor runt om i Israel, Västbanken, Gaza och regionen samt ett sextiotal intervjuer med allt ifrån religiösa israeliska bosättare till radikala palestinier. Berättelsen, som blickar både bakåt och framåt, kombinerar historiska skildringar, initierade politiska analyser och personliga betraktelser.

Här beskrivs en närmast perfekt konflikt - territoriell, existentiell, religiös - med två sidor som båda ser sig som offer, som tolkar historien diametralt olika och som misstror varandra fundamentalt. Men kan en historia av krig och lidande förbytas i en ljusare framtid och vilka är vägarna bort från politiska låsningar och ständiga våldscykler?

"Levande och tung samtidshistoria”

Dagens Nyheter

”Strålande … en nödvändig pusselbit”

Svenska Dagbladet

”Det är enormt skickligt. Shuster kommer kriget unikt nära och ger en vederhäftig, mänsklig bild av dess förlopp, samtidigt som han analyserar situationen och förklarar människorna som tvingas forma den.”

Expressen

”Den definitiva biografin om Zelenskyj, närgången och initierad. Shuster är en ärlig och uppriktig författare, perfekt för uppdraget."

Guardian

Hur lyckas en före detta komiker och skådespelare stå emot Putin, en av efterkrigstidens grymmaste diktatorer?

Spelaren är den definitiva skildringen av Rysslands invasion av Ukraina, skriven av en reporter med unik access till Volodymyr Zelenskyj. Det är en initierad beskrivning av krigsutbrottet ur Zelenskyjs eget perspektiv, och Time-journalisten Simon Shuster ger också en nyanserad bild av mannen bakom presidentrollen: Zelenskyjs resa från slapstickskådis till att bli en internationell symbol för motstånd. En osannolik hjälte som blivit krigets huvudperson och lyckats samla hela världens demokratier till stöd för sitt land.

När Ryssland annekterade Krim vintern 2014 var Simon Shuster den första utländska reportern på plats. Han intervjuade Volodymyr Zelenskyj första gången under presidentvalskampanjen våren 2019, och efter Rysslands angrepp i februari 2022 har han som ingen annan kunnat rapportera både inifrån presidentområdet i Kiev och från fronten, med tillgång till presidenten själv, hans familj, nära vänner, medhjälpare och personal.

Spelaren ger ett nytt och spännande inifrånperspektiv på ett krig som kommer att definiera vår tid.

Få internationella tvister är lika uppmärksammade som Israel-Palestina-konflikten. Ändå kan den ­vara svår att förstå, både för dem som studerat den utförligt och för dem som nöjt sig med att ta del av bevakningen i media.

Vad handlar konflik­ten egentligen om? Hur uppstod den? Hur kan den lösas? Det är frågor som den israeliske historikern Ilan ­Pappe grubblat över i flera decennier. I Kort historik över Israel-­Palestina-konflik­ten försöker han, utan att förenkla mer än nödvändigt, formulera sina svar.

Boken är emellertid inte bara en saklig historisk översikt av en djupgående och långvarig internationell konflikt. Den är också en flam­mande appell för upprättandet av en demokratisk stat, för alla dem som idag bebor det historiska området Palestina, som den på sikt enda möjliga lösningen.

OM ILAN PAPPEIlan Pappe är född i Haifa i Israel. Han var soldat i den israe­liska armén under okto­berkriget. Han har varit verksam som histo­ri­ker i närmare 50 år vid universitet i Israel  och Storbri­tannien. Han har skrivit ett tiotal böcker om Mellanöstern med sär­skilt fokus på Israel och ­Palestina.

ILAN PAPPE OM BOKEN

Vi måste tala om Israel och Pale­­stina på ett nytt sätt. Det är meningslöst att tala om fred som om båda sidor har lika stor del av skulden när processen vi faktiskt talar om är avkolonisering. Det historiska Pale­stina har utsatts för bosättar­kolonialism under mer än hundra år och har fått betala ett högt pris.

Avkolonisering är ett ord som är nära förbun­det med ett par andra uttryck som undviks i den all­män­na politiska debatten i väst när det gäller Israel och Palestina, nämligen befrielse och för­soning.

Jag påstår inte att jag har svaren på hur vi upp­- når dessa ädla mål. Den palestinska befrielserörel­sen måste avgöra hur en lösning kan genomföras i praktiken, en lösning som innebär rättvisa för alla som lever i det historiska Palestina i dag, ­inklusive israeliska judar.

Detta är en strålande reportagebok om ett krig som kommer att definiera vår tid!  Peter Englund

Osminkat och angeläget från krigets verklighet.  Lars Wilderäng

Av allt jag sett och läst om kriget är denna text kanske den som drabbar mig hårdast ...  David Björklund, BTJ (Betyg 4 av 5)

Som alla andra tog Jonas M del av nyheterna om Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Under hans uppväxt hade ett kommande krig med Ryssland alltid funnits med i beräkningen. Nu hade det blivit verklighet men också personligt. Jonas hade tränat i 20 år för detta inom den svenska Försvarsmakten. Hans anfader, som kämpade mot ryssen under Karl XII:s ryska fälttåg, tillfångatogs efter nederlaget vid Poltava 1709.

Men hur skulle han bäst kunna hjälpa till? Han införskaffade en Nissan Navara, lackade den militärgrön och fyllde den med taktisk utrustning och sjukvårdsmateriel, som han sedan körde ner till Ukraina. Väl på plats levererade han både bilen och all packning. Detta blev början på en enastående volontärinsats: Fram till i dag har Jonas kört ner över 40 gånger med mer än 50 fullastade fordon direkt till de stridande förbanden vid fronten, som inte bara slåss för sin egen frihet utan också för vår. Han har med egna ögon fått bevittna hur kriget har förändrats på de olika fronterna under två års tid.

För att citera överstelöjtnant Joakim Paasikivi: Jonas visar med sitt personliga exempel och med dem som ser till att samla in pengar och hjälpa till på andra sätt att alla kan göra något.

Douglas Murray skriver om en av samtidens mest explosiva konflikter, där han också blottlägger en djupare kamp om värderingar, sanning och civilisationens framtid. Med skärpa, mod och intellektuell klarhet skriver Murray om förnuft och frihet, i en tid när ideologier vacklar.

Genom reportage direkt från Israel och Gaza sätter Murray det senaste våldet i ett historiskt sammanhang. Han tar med läsaren genom spillrorna efter massakern den 7 oktober, och pusslar ihop ögonvittnesskildringar från överlevare, anhöriga – och till och med från terroristerna själva. Men boken är mer än en reportagebok. Den sätter konflikten i sitt historiska och ideologiska sammanhang.

Om demokratier och dödskulter visar hur Israels förankring i västerländska värderingar – kapitalism, individuella rättigheter, demokrati och förnuft – har gjort landet till en anomali i en region präglad av auktoritärt styre och extremism. Murray ställer dessa värderingar mot Hamas ideologi, som öppet hyllar döden framför livet. Om den västliga sympatin för detta förtryck inte upphör, varnar han, riskerar den att stärka krafter som vill underminera demokratin och normalisera våldets logik.

Välgrundad, skakande, klarsynt och faktabaserad är Om demokratier och dödskulter en oumbärlig bok för alla som vill förstå mer om Iran, mellanöstern och det israelisk-palestinska krigets verkliga natur – och dess konsekvenser för demokratins framtid, både i Väst och i världen.

Douglas Murray är brittisk författare, skribent och politisk kommentator, känd för sin eleganta stil, skarpa analys och ovilja att vika undan för obekväma sanningar. Han är grundande redaktör på The Spectator och har skrivit flera bästsäljande böcker, däribland Europas märkliga död och Kriget mot Väst. Hans texter och framträdanden har gjort honom till en av samtidens mest inflytelserika – och mest omdebatterade – röster i frågor om identitet, migration, kultur och yttrandefrihet.

Nopolar Publishing har tidigare gett ut Kriget mot Väst av Douglas Murray.

Jerusalem den 17 september 1948. Strax efter fem på eftermiddagen, när bilarna i kortegen med Förenta nationer­nas ­medlare Folke Berna­dotte just passerat ett krön, ­backar en jeep ut och blockerar vägen. Tre beväpnade män kliver ur. En av dem ­avlossar med sin kpist de skott som dödar den svenske greven.

Mordet på Folke Berna­dotte, som i maj samma år utsetts till FN:s medlare i konflikten mellan Israel och Palestina, väckte bestörtning hos många över hela världen. Men inte hos alla. Berna­dottes förslag till lösning, där de palestinska flyktingarnas rätt att åter­vända var en huvudpunkt, hade gett honom fiender.

I Mordet på Folke Berna­dotte porträtterar Göran Burén denne chef för Röda korset, ledare för Vitabuss-expeditionen och medlem av Sveriges kungafamilj. Han förklarar vad som drev Berna­dotte att åta sig det redan vid den tiden erkänt besvärliga uppdraget att mäkla fred i området.

I centrum står frågorna om mordet. Mycket har idag klarlagts. Vilka mördarna var och vad deras motiv var är numera väl känt. Men om den israeliska regeringen eller enskilda israeliska politiska ledare hade sitt finger med i spelet är fortfarande höljt i dunkel. Författaren lyfter fram omständigheter som pekar på att så var fallet.

Mordet på Folke Berna­dotte utgavs första gången 2012. Denna nya utgåva innehåller ett nyskrivet förord.

Göran Burén är författare. Han ­debuterade 1981 med romanen ­Vårflod. Senast utgav han Alla människors lika värde: Ett historiskt reportage om svenskarna och de landsfördrivna palestinierna (2017). Han har även arbetat som skogsarbetare, byggnadssnickare, hamnarbetare, lokalradioreporter, taxichaufför och brevbärare.

Sagt om Mordet på Folke Berna­dotte: 

»Göran Buréns bok om Folke Bernadotte förtjänar att bli läst och diskute­rad. Det har mumlats om hans död tillräckligt länge en väldokumen­terad historieskrivning.« Lars Linder, Dagens Nyheter

»Troligen den bästa introduktionen till Bernadottes liv som skrivits ... Göran Burén har skrivit en oerhört lärorik bok. Och jag tycker han har förtjänat en audiens hos kungen.« Martin Aagård, Aftonbladet 

»Mordet på Folke Bernadotte återkallar dramatiken i händelser som kastat långa skuggor in i våra dagar ... ­Buréns bok är en balanserad skildring av hur en infekterad fråga länge har defor­me­rat historieskrivningen. Synen på ­Folke Bernadotte påverkades ­negativt. Buréns bok placerar in honom bland de svenskar som i solidaritetens namn gjort stora insatser för freden.« Sören Sommelius, Helsingborgs Dagblad

»... en spännande och mycket läsvärd skildring av ett stycke ­samtidshistoria som så att säga aldrig tar slut ... ett angeläget reportage med balanserad analys om en persons gärning och en epoks historia som inte alla vill hålla vid liv i dag.« Per Runesson, Västerbottens-Kuriren

David Grossman har i många år skrivit om Israel och Palestina i internationella tidskrifter. I denna volym har han samlat några av de texter som är relevanta för regionen idag. Terrorattacken 7 oktober ställde konflikten på sin spets och efter att den första chocken lagt sig var David Grossman tvungen att ställa de nödvändiga och smärtsamma frågorna: Hur kunde den här massakern ske på israelisk mark? Varför har Netanyahus skandalomsusade regering glömt bort Gaza och palestinierna? Och “vilka kommer vi israeler vara när vi reser oss ur askan av denna tragedi?”

I tio essäer skissar Grossman förhistorien till den 7 oktober som en serie av katastrofala beslut tagna av en nationalistisk regering vars enda fokus varit att behålla makten och för vilken språk, kultur och tankefrihet inte längre är obestridliga värden. Slutligen ställer Grossman den allra viktigaste frågan: Är det ens möjligt att föreställa sig en tillvaro sida vid sida efter dessa fruktansvärda händelser?

I centrum för Ett förväntat folkmord står händelserna i Gaza efter Hamas attack den 7 okto­ber 2023. Händelser som gjort Gaza närmast ­obe­bo­eligt och av många ­be­tecknas som ett folkmord.

För den amerikanske reportern Chris Hedges kom detta inte som en över­raskning. Folk­mord på ­palestinier ser han som en logisk konsekvens av det bosättar­koloniala projekt som staten Israel utgör. I det har palestinierna ingen roll att spela.

I sin bok skildrar Chris Hedges vad som hänt. Han ger sin personliga tolkning av det och sätter in det i ett historiskt sammanhang. Det palestinska motståndet jämför han med Warszawaupproret 1943 och med 1800-talets slav­revolter i USA. Protesterna mot Israels våldsutövande jämför han med dem mot Vietnamkriget.

Han tar också upp hur ­Israels ­utdragna och live­streamade illdåd på civila tycks ha öppnat värl­dens ögon. En ny global medvetenhet har tagit form som kan komma att ­förändra situationen för palestinierna. Folkmor­det har väckt en sovande jätte, ­menar författaren.

APPENDIX: I boken ingår rapporten Folkmord som kolonial utradering av FN:s ­särskilda rapportör Francesca Albanese.

Chris Hedges är en amerikansk Pulitzerpris­belö­nad journalist och författare. Åren 1990-2005 ­arbetade han för New York Times som korrespondent på Balkan och i Mellan­östern. Chris Hedges har en pastoralteologisk ­exa­men vid Harvard Univer­sity och har under­visat vid bl.a. Columbia och Prince­ton Uni­versity. Tidigare har han utgivit 15 böcker.

Francesca Albanese är FN:s ­särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i de se­dan 1967 ockuperade palestinska territorierna. Hon har bl.a. publicerat boken Palestinian Refugees in International Law (med Lex Takkenberg, Oxford Univer­sity Press, 2020).

»Folkmordet berättar något inte bara om Israel, utan också om oss«

Av Chris Hedges

Folkmordet i Gaza är kulmen på en process. Det är ingen motaktion.

Folkmordet är den förutsägbara förlängningen av Israels bosättarkoloniala projekt. Det ligger i den israeliska apartheidstatens DNA. Det var där Israel var förbestämt att hamna.

Det överträffar de värsta övergreppen under nakban (al-Nakba, katastrofen) i vilken 750000 palestinier 1948 fördrevs från sitt land och 8000 till 15000 massak­rerades av sionistiska terroristmiliser som Irgun, Lehi, Haganah och Palmach. Efter denna etniska rensning styrde Israel över 160000 palestinska araber som hade stannat kvar, en femtedel av den arabiska befolkningen före kriget.

Sionistiska ledare talar öppet om sina mål. Efter den 7 oktober 2023 meddelade Israels försvarsminister Yoav Gallant att ingen elektricitet, ingen mat, inget vatten, inget bränsle skulle tillhandhållas Gaza. Den israeliske utrikesministern Israel Katz sade: Humanitär hjälp till Gaza? Ingen strömbrytare kommer att slås på, ingen vattenpost kommer att öppnas. Jordbruksministern Avi Dichter kallade Israels militära anfall Gaza Nakba 2023. Revital Tally Gotliv, Likudmedlem i det israeliska Knesset, skrev på sociala medier: Rasera byggnader!! Bomba utan urskillning!! Jämna Gaza med marken. Skoningslöst! För att inte låta sig övertrumfas uttalade kulturarvsminister Amihai Eliyahu sitt stöd för användning av kärnvapen mot Gaza som ett av alternativen.

Budskapet från den israeliska ledningen är otvetydigt.

Israel följer den så kallade Dahiyadoktrinen. Doktrinen formulerades efter kriget 2006 mellan Israel och Hizbollah i Libanon av den tidigare stabschefen för Israels försvarsstyrkor (IDF), Gadi ­Eisenkot, som ingår i det nuvarande krigskabinettet. Dahiya ­(al-Dahiya al-­janubiyya) är en förort i södra Beirut och ett starkt fäste för Hizbollah. Den utsattes för kraftiga anfall av israeliska jetflygplan ­efter det att två israeliska soldater hade tillfångatagits. Doktrinen hävdar att ­Israel i avskräckande syfte bör sätta in kraftigt, oproportionerligt våld och förstöra infrastruktur och civila bostäder. Daniel Hagari, talesman för IDF, uppgav i början av Israels ­senaste attack mot Gaza att betoningen skulle ligga på det som orsakar maximal skada.

Israel har övergett sin taktik att knacka på taket, där en raket ­utan stridsspets sköts för att landa på ett tak för att varna dem på in­sidan och ge dem chansen att utrymma. Israel har också slutat med sina telefonsamtal med varningar om ett nära förestående anfall. ­Familjer i flerbostadshus, flyktingboenden eller hela kvarter utplånas utan förvarning.

Folkmordet berättar något inte bara om Israel, utan också om oss, om den västerländska civilisationen, om vilka vi är, var vi kommer ifrån och vad som definierar oss. Det säger att all vår omskrutna moral och respekt för mänskliga rättigheter är en lögn.

"Värdet av autentiska, ofiltrerade vittnesmål från detta krig går knappast att mäta. Därför är Alex Voronovs reportagebok Blågula kriget ett så viktigt dokument av en skenande nutidshistoria." - Anna Gullberg, Expressen

"Researcharbetet är gediget och det journalistiska fotarbetet beundransvärt. Voronov skildrar via de svenska volontärerna striderna, skräcken och samhällskollapsen." - Johan Kellman Larsson, Dagens Nyheter

"Boken skildrar krigets vansinne och grymheter likväl som den kamratskap som byggs upp mellan de som strider. Det är en mycket bra, naken och ärlig skildring av hur några svenskar engagerar sig och riskerar sina liv i Ukrainakriget och varför." - BTJ

Sten gav upp sin svenska officersutbildning för att rädda liv på slagfältet.

Tilde körde en hjälpsändning, korsade gränsen och blev kvar.

Oliver reste i hemlighet, han berättade för sin familj först när han anslutit till Internationella legionen.  

Hundratals svenskar har anmält sig som frivilliga för att slåss för Ukraina. Tillsammans med det ukrainska folket och tusentals utländska volontärer sätter de med total hängivenhet sina liv på spel i kampen mot Ryssland.  

Det här är berättelsen om tre av dem men också om människorna som stridit och dött vid deras sida.  

Alex Voronov har rapporterat från fältet sedan februari 2022, och är den svenska journalist som följt ukrainsk politik och samhällsutveckling längst.