Skogsbruk

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar. Han gräver i medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och skogens framtid som kolsänka och oljeparentesens slut. I foton, kartor och målningar fångas det mesta, från flottningens vedermödor till trädens rofyllda skönhet.

Skogen är full av känslor. De finns där när barn berättar om framtiden, om hopp och förtvivlan, längtan och rädslor, om fotbollsskogar och att träd kan sjunga. I fantasi och verklighet. I skogen finns fåglar och blommor, möjligheten att plocka svamp och att dricka varm choklad på en utflykt. Men där finns också oron för förlusten, att alla träd och djur är borta efter avverkningar, bomber och klimatförändringar.

Skogens känslor är i ständig debatt. Proffs, politiker, lekmän, alla verkar villrådiga i tyckandets centrifug. Medan avverkningar fortgår, nya hyggen rinner fram över landsbygden.

I den här boken visar Ola Engelmark på det brådskande nödvändiga i att återta det folkliga initiativet över den skogens kropp vi alla beror av. En lågmäld folkrörelse behöver höja sin röst. Skolor, friluftsfolk, jägare, fiskare, naturvårdare, renskötare, konstnärer, religiösa, forskare, mångbrukare, skogsbrukare, vedsvampskramare och kubiknissar. Alla behöver enas för att hitta former för att bruka skog hållbart och bli en samlande kraft i det rådvilla Skogssverige. Liksom att bli en förebild för de förväntansfulla och framtidsrika barnen, som förstår att skogens skörhet är dess största skönhet.

Ola Engelmark, skogsekolog och flerfaldigt prisad författare, tar i sin femte bok ett känslosamt grepp om Sveriges skogar.

Om författaren

Ola Engelmark är docent i skogsekologi och har tillbringat ett helt yrkesliv i skogens och forskningens tjänst i Sverige och Kanada. Han är också skogsföretagare och lyckas i sitt skogsbruk mångfaldiga inte enbart lönsamhet, utan också biodiversitet och klimatnytta. För sitt skrivande har han bland annat fått pris av Samfundet De Nio och han utsågs till Årets miljösvensk 2019.

Den senare delen av 1800-talet var en händelserik tid i Norrland. Skogsbruk och gruvhantering tog fart och befolkningen växte. Tillgången på jordbruksmark blev allt knappare och under svagåren drabbades många av svält. Många migrerade till USA. I de tidigare tämligen öde skogarna blev det liv och rörelse och arbetskraft kom från andra länder. Många fick välbetalda arbeten i skogen och industrin och lämnade därför jordbruket. Samtidigt utökade staten sitt markinnehav som bemannades med jägmästare och kronojägare som förvaltade och bevakade. Byarnas jaktmarker inskränktes och brott mot jaktstadgan beivrades. Misstron mot myndigheter stärktes.

Den dåliga respekten för jaktstadgan och ökad jakt och fångst ledde till att bävern och vildrenen utrotades och älgen blev ytterst sällsynt. Genom jaktvårdsföreningar, jaktarrenden och utplanteringar försökte man förbättra situationen. Framstegen kom, men sakta.

Författaren Kjell Danell har i sitt arbete utgått ifrån revirförvaltarnas detaljerade årsrapporter och genom denna rikt illustrerade bok får läsaren en god och levande bild av levnadsvillkor, djurliv och jaktmetoder. 

Utges i samverkan med Kungl. Skytteanska Samfundet. Acta Regiæ Societatis Skytteanæ nr 84.

Maciej Zaremba, alltid med en särskild blick för det svenska, skildrar det moderna skogsbruket, förvandlingen från skog till virkesåker. Han berättar om den oheliga alliansen mellan skogsbolag och myndigheter, människors fåfängliga kamp mot kalhyggen ända in på knuten. Sedan 70-talet har varningarna hörts, i dag ersätts de sista naturskogarna av granplantager. Sverige ömsar landskap. Politikerna tittar bort. Maciej Zaremba slår larm om vår tids största kulturomvandling.

Boken utkom första gången 2012 och är minst lika aktuell idag. Det lilla som förändrats sedan dess är knappast till det bättre. Nyskrivet förord av författaren.

Om orden, hugsvalan och den gäckande hållbarheten

All förståelse börjar med undran, ibland förundran. Miljontals människor i Sverige och världen undrar över vad hållbart skogsbruk är och förundras över att det saknas en samsyn.

I Skogen på andra sidan hyggena tar sig Ola Engelmark an skogens hållbarhet, dess ord och praktik, möter skogsfolk som tvivlar på konventionen, hellre söker sig fram längs andra stigar. Han träffar klimatsmarta, filosofer, biologer, jägmästare, mångbrukare, händigt folk, en olympisk mästare, en psykolog och många fler bland granbarkborrarna. Engelmark möter dem som utvecklat en skogens etik, som aldrig kom till bruk. Och drar slutsatsen att etisk reflektion från och med nu behöver bli det viktigaste inslaget i hållbar skogsanvändning.

Författaren minns också sin pappas hyggesvåndor och ger därför konkreta råd hur du kan tillämpa hållbart skogsbruk, öka biodiversitet, förbättra ekonomi, bidra till social hållbarhet. Hur du som skogsägare kan hjälpa till att läka utdikade eller hårt huggna skogar. Och varför mångfald och mångbruk är bra i tider av klimatförändringar och skogsbränder.

En tänkvärd, stundtals filosofisk betraktelse av skog och människor. Om att det är som det är, men att nya utbildningar och unga ger hopp om förändring.

Ola Engelmark är skogsekolog, skogsägare och mångbruksföretagare. Tidningen Fokus utsåg honom till Årets miljösvensk 2019, för självständigt tänkande i skog, skogsbruk som förändrar Sverige till det bättre. Boken är rikt illustrerad.

-------------------

Litteraturpris: Samfundet De Nio tilldelade Ola Engelmark ett julpris 2020.

-------------------

"Det är insiktsfullt och effektivt berättat av någon som uppenbart funderat mer än de flesta på skogens och skogsbrukets roll i samhället. Ola Engelmark är en utmärkt författare med så mycket intressant att berätta att jag gärna hade sett att boken var dubbelt så tjock." Natursidan

"Boken är välskriven och lättläst man behöver inte vara skogsägare för att uppskatta den." Jesper Nyström, Forskning och framsteg

"Ola Engelmarks bok, Skogen på andra sidan hyggena, kan förhoppningsvis bidra till ett sundare samtal mellan skogsindustri och miljörörelse." Anders Hellberg, Bokdjuret