Militär underrättelsetjänst

"mycket fascinerande läsning" BTJ

För över ett sekel sedan började den nybildade bolsjevikregeringen att skicka sovjetiska medborgare utomlands som spioner. De fick lära sig att anta falska identiteter som utländska aristokrater, köpmän och studenter. Med tiden utvecklades verksamheten till världens mest ambitiösa underrättelseprogram.

Många länder använder hemliga agenter, men KGB gick längre än någon annan de lade åratal på att träna sina spioner i språk och sociala koder och skickade ut dem på uppdrag som kunde pågå i årtionden.

Under andra världskriget infiltrerade de fiendens linjer och mördade högt uppsatta nazister. Senare, under kalla kriget, levde de som sovande agenter i väst, redo att aktiveras vid behov. Vissa lyckades utföra spektakulära operationer, medan andra avslöjades eller knäcktes av det dubbelliv de tvingades leva. Shaun Walker gestaltar framväxten av denna institution från insidan från Sovjetunionens tidiga dagar fram till Putins invasion av Ukraina.

Illegalisterna är en spännande berättelse om underrättelseverksamhet på global nivå och skildrar samtidigt en pågående och dold del av Rysslands historia. Samtidigt som Putin idag öppet sneglar på Sovjetunionens metoder och man från Moskva fortsätter att förse världen med underjordiska agenter, är den här berättelsen kanske mer aktuell än vi vågar föreställa oss.

"Illegalisterna är en mycket fascinerande läsning med många detaljer och samtidigt en genomgång av 1900-talets europeiska och ryska historia. Språket är enkelt och boken lättillgänglig." BTJ, Kent Lidman

"en så utsökt och spännande genomgång i ämnet att du kommer sortera boken intill John Le Carré i hyllan (...). Walker skriver skickligt fram de mörka psykologiska sidorna av uppdraget och hur dessa samspelade med den kommunistiska diktaturen. (...) Walkers bok, flyhänt översatt av Ola Nilsson, är inte bara resultatet av åratal i olika arkiv. Han har intervjuat pensionerade spioner, även en ung man rekryterad av sin egen far, som aldrig tidigare berättat sin historia. De ingående skildringarna av liv och äventyr på de femhundra sidorna är också sådant som man mest skulle svälja i en Le Carré-roman." Göteborgs-Posten, Hynek Pallas

Den sista lögnen är en granskande reportagebok om Estonia-katastrofen och dess efterspel. Boken visar hur konspirationsteorier kring olyckan har formats och spridits, och avslöjar kopplingar till en rysk påverkansoperation riktad mot väst.

Den 28 september 1994 sjönk M/S Estonia i hårt väder på Östersjön. 852 människor, de flesta av dem svenskar, miste livet. Det är den största fredstida fartygskatastrofen i Nordens historia, ett nationellt trauma som vägrar läka.

Det här är en bok om vad som faktiskt hände den natten. Men det är också en historia som aldrig tidigare berättats – om mannen bakom de konspirationsteorier som lett till att Estonia fortfarande är ett öppet sår.

I Den sista lögnen: Estonia och den ryska spionens arv kartlägger Patrik Oksanen och Andreas Edevald en rysk påverkansoperation mot väst. Samtidigt är det berättelsen om ett liv i Rysslands tjänst, om en underrättelseofficer som i årtionden har världen som arbetsfält medan han klättrar allt högre i hierarkierna. På vägen möter vi svenska myndigheter som låter sig förledas, och prisbelönta journalister som går vilse i konspirationernas mörker.

Nu avslöjas sanningen om den ryska spionens arv.

Patrik Oksanen är författare, journalist och en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik och hybridkrig. Tidigare har han bland annat skrivit den internationellt uppmärksammade boken Rysslands hemliga krig mot Sverige (Volante, 2025).

Andreas Edevald har tidigare varit diplomat i Kina och Ukraina, och är idag verksam som senioranalytiker på en myndighet. Den sista lögnen är hans första bok.

"Välbehövligt om Estoniakonspirationerna" Mattias Göransson, Magasinet Filter

"Patrik Oksanen och Andreas Edevald har skrivit ett nytt standardverk om svensk nutidshistoria. ( ) Författarna skriver så pass flyhänt att man inte vill lägga boken ifrån sig. Det är ett populärvetenskapligt reportage som för tankarna till historikern Peter Englunds prosa. ( ) Om svensk journalistik ska göra skäl för sitt namn borde Den sista lögnen tilldelas Guldspaden, då det är en genuin kartläggning av hur Sverige faktiskt gick på en lögn som planterades av främmande makt." – Fokus

För första gången någonsin berättar här en agent som arbetat för den svenska underrättelsetjänsten om sina uppdrag på fältet, från det vardagliga informationsinhämtandet till livsfarliga operationer mot terrorister. Här finns allt som ingår i klassiska spionskildringar - telefonavlyssning, kodade meddelanden, hemliga möten och inbrott - men också brevbomber, rån, flygplanskapningar, kidnappningar och kontakter med terroristorganisationernas innersta kretsar och besök i deras träningsläger. Detta är en unik och spännande berättelse och samtidigt ett stycke viktig nutidshistoria som skildrar mindre kända sidor hos dåtidens vänsterrörelser.  

De ska ju ändå dö har fått sin titel efter ett citat av Wadie Haddad, dåvarande operationschef för PFLP, när han berättade om ett kommande attentat för författaren.  

GUNNAR EKBERG levde under en period med skyddad identitet men kunde sedermera verka öppet inom reklambranschen i Malmö.

"Sansad, detaljerad, cool." Aftonbladet  

"ett vittnesbörd över en vansinnig tid" Göteborgs-Posten  

"Ekberg har god koll på de snåriga konflikterna inom tidens vänster" Dagens Nyheter  

Alla de svenska hemligheterna från det kalla kriget. Boken bygger på tidigare hemligstämplade dokument och mycket berättas för första gången. Vad var det egentligen som hände under det kalla kriget och åren därefter? Vad gjorde landets politiska ledning, öppet och i hemlighet?

- Hur gick det egentligen till när spionen Stig Wennerström avslöjades, greps och dömdes? Och varför hemlighölls detta?

- Hur såg sovjetiska KGB på den svenska underrättelsetjänsten?

- Hur såg den sovjetiska krigsplanläggningen ut gentemot Sverige? Och vad var det som gjorde att Sovjet betraktade Sverige som ett hot?

- Vad hände när FRA avlyssnade nedräkningen till kärnvapenkriget, tio mil från Gotlands kust - verkligheten bakom Jakten på Röd oktober?

- Vad innebar 1970-talets vänstervåg ur underrättelsetjänstens perspektiv? Vem stod till slut på vems sida? Under Vietnamkriget? Avseende Kuba och de Sovjetstödda befrielserörelserna i Latinamerika och södra Afrika?

- Vilken roll spelade den svenska underrättelsetjänsten för Baltikums frihetskamp under det kalla krigets kaotiska slut?

- Hur var det egentligen med den främmande undervattensverksamheten under 1980-talet? Och varför avstod Sverige från att köpa sovjetiska miniubåtar när vi på 1990-talet hade den möjligheten?

Författaren Michael Fredholm, med en unikt bred och mångårig erfarenhet av den samlade svenska underrättelsetjänsten, öppnar nu dörrarna till en sluten värld.

Är Sverige säkert nu, efter inträdet i Nato? För att kunna besvara den frågan behöver andra frågor först diskuteras: Vad är säkerhet och osäkerhet? Vad, vem eller vilka ska säkerhetspolitiken egentligen värna? Och varför tillåts vissa att tala om säkerhetspolitik men inte andra?

I den här antologin medverkar ett tjugotal forskare i statsvetenskap, krigsvetenskap, freds- och konfliktforskning och genusvetenskap med texter som förklarar Sveriges förändrade säkerhetspolitik och Natoansökan. Skribenternas bidrag sätter även de senaste årens förändringar i ett historiskt sammanhang. De diskuterar dessutom vilka konsekvenser en förändrad säkerhetspolitik och ett svenskt Natomedlemskap kan komma att få, och klargör vilka frågor som inte får tappas bort framöver. De olika texterna breddar idén om vad säkerhet är och vad som kan behöva säkras. Förhoppningen är att bidra till en mer djuplodande och demokratisk säkerhetspolitisk analys och debatt.

Redaktör för antologin är Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Ministeriet för statssäkerhet, allmänt känt som Stasi, var Östtysklands säkerhets- och underrättelsetjänst. År 1980 hade organisation vuxit till den största underrättelseverksamheten i världen, räknat per capita, och omfattade en rad olika funktioner relaterade till säkerhet, övervakning och förtryck. På samma gång övergripande och detaljerat berättas här historien om Stasi, en fruktad men också högst professionell underrättelseverksamhet, från rötterna efter andra världskrigets slut till det officiella inrättandet 1950 och den formella nedläggningen 1990. Författaren undersöker diktaturens mekanismer och hur det dagliga livet i DDR påverkades av den omfattande övervakningen och misstänksamheten. Boken har blivit något av ett standardverk och översatts till ett flertal språk.  

JENS GIESEKE är chef för forskningsavdelningen för "Kommunism och samhälle" vid centret för samtidshistoria i Potsdam.

"oumbärlig för var och en som vill förstå hur kontrollstaten DDR fungerade" Jan Christensen, Göteborgs-Posten  

"ett standardverk i ordets bästa bemärkelse och en påminnelse om att verkligheten ibland är mer intrikat och intressant än dikten" Fredrik Persson-Lahusen, Aftonbladet  

"mycket läsvärd skildring [...] flera intressanta aspekter av den gigantiska övervakningsapparaten" Linus Hellman, Skaraborgs Allehanda 

»Viktig och synnerligen välkommen« Hemvärnet

Under andra världskriget initierade SS-ledaren Heinrich Himmler en omfattande infiltration av olika delar av det svenska samhället. SS förgreningar och propaganda nådde bland annat den svenska polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga i Waffen-SS och jordbrukets intresseorganisationer.

Mellan 1933 och 1945 växte SS till en stat i staten där Himmler i praktiken kunde föra en egen utrikespolitik. Han föreställde sig ett övernationellt, storgermanskt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget – en radikal vision som också innefattade Sverige, ett land som Himmler ansåg utgjorde den germanska rasens främsta kärnland.

I Himmlers Sverige har Lennart Westberg gått till botten med att försöka kartlägga Himmlers verksamhet, liksom hans långsiktiga planer för Sverige.

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2017 samt nominerad till Årets Bok om Svensk Historia 2017.

Boken ger unika inblickar i Sveriges spionage under kalla kriget.

Kalla kriget framstår alltmer som en viktig epok i svensk historia inte minst när det gäller bilden av säkerhetspolitiken. Samtidigt har det saknats en översiktlig skildring av den svenska underrättelsetjänsten under denna tid. Vad var dess syfte? Vilka hemliga operationer genomfördes? Och hur såg relationerna ut till andra underrättelsetjänster?

Wilhelm Agrell är en av Sveriges främsta experter på underrättelseanalys. Utifrån tidigare konfidentiellt källmaterial har han skrivit boken Sprickor i järnridån, som ger en fascinerande och heltäckande bild av den hemliga underrättelsetjänstens arbete under en viktig och på många sätt farofylld tid.

I arbetet med boken har han använt sig av två tidigare hemligstämplade tjänstedagböcker från det så kallade T-kontoret, skrivna av chefen Thede Palm och hans medhjälpare Curt Andreasson. Dagböckerna ger unika inblickar i deras arbete som var ett komplicerat och riskfyllt spel. Sverige var en liten men inte oviktig bricka i kalla krigets stora spel.

Pressröster om boken:

»Den svenska underrättelsetjänsten har stundtals varit rena Jönssonligan, men Sverige har också stått inför hot. Wilhelm Agrell gör en värdefull genomgång av underrättelsetjänsten som ger viktiga insikter ... Agrell behärskar ämnet som få och har skickligt vävt in ett par tidigare hemligstämplade tjänstedagböcker.« Sydsvenskan

»Boken är pedagogisk, initierad och välskriven.« Militär Historia

»Dubbelagenter, landsförrädare och invandrade öststatsflickvänner: kalla kriget bjöd på en hel del dramatik även på svenskt håll, trots eller kanske tack vare den påstådda neutraliteten. I en ny bok sammanfattar Wilhelm Agrell den svenska underrättelseverksamheten efter andra världskriget.« Svenska Dagbladet

»Torrt, sakligt och understundom dråpligt beskrivs allt från organisatoriska våndor till farliga operationer i en helt oreglerad värld, där omdömet hos cheferna är mer avgörande än i de flesta andra verksamheter ... I Agrells genomgång av svunna tider klarnar verksamhetens utmaningar, varav några är tidlösa ... Genom boken flyter en ström av kunskap och insikt som inte uttalat är medskick till dagens förhållanden eller hur morgondagens militära underrättelsetjänst bör vara organiserad, men för den intresserade är det en minst lika viktig behållning som historiebeskrivningen.« Tidskriften Axess

»Boken är välskriven och ger goda inblickar i Sveriges underrättelsearbete under kalla kriget. Den bör kunna tilltala alla med intresse för modern svensk historia.« BTJ

»Agrell är en sakkunnig och trovärdig guide in i de dunkla miljöer där underrättelsetjänster arbetar. Genom olika tjänstedagböcker ges en unik inblick i hur dessa organisationer arbetar och hur komplext och riskfyllt arbetet är.« Hemmets vän

De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat.

Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor?

Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter?

Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?