Högerradikalism och högerextremism

Många stod undrande när Steve Bannon, Trumps chefsideolog, plötsligt och utan vidare förklaring refererade till den radikale 1900-talsfilosofen Julius Evola i ett tal. Plötsligt antyddes en oväntat stark koppling mellan Trumps stab och en beryktat dunkel världsåskådning: Den filosofiska traditionalismen. På senare tid har traditionalismen börjat dyka upp i sammanhang kopplade till den radikala högern, men tankegodset går långt tillbaka. I grunden finns den så kallade perennialismen (philosophia perennis), vars centrala idé är att alla religioner utgår från en gemensam kärna och bildar en evig helig ordning. Denna heliga ordning kan endast förstås av de verkligt djupsinniga tänkarna, även om dess inflytande kan sippra ut till allmänheten. Låter det dunkelt? Det är det också. Mark Sedgwick har med sin mångåriga forskning lyckats belysa en av världens mer ljusskygga antimodernistiska rörelser. För en bredare publik kartlägger han här traditionalismens samröre med alltifrån hinduiska kastsystem på 1600-talet, modern sufism, den högerradikala kritiken mot modernitet till dagens digitala kulturkrigare och antietablissemangsrörelser.

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.

Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin.

Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

Under SS-officeren Otto von Wächters tid som guvernör i Galizien skickades hundratusentals judar och polacker till en säker död. Efter freden 1945 jagade segrarmakterna honom, brottsrubriceringen var massmord. Men von Wächter lyckades fly undan rättvisan. Först till alperna, där han höll sig gömd i tre år, sedan till Vatikanen, där han dog 1949 under mystiska omständigheter precis innan han skulle fly till Argentina.

Philippe Sands följer upp mästerverket Vägen till Nürnberg med en berättelse som också den skildrar jakten på rättvisa efter andra världskriget. Med hjälp av dagböcker och brev återskapar han Otto von Wächters uppgång och fall, men lyckas med skickligt detektivarbete även fånga gåtan kring nazistens död, som hämtad ur en förstklassig spionroman.

En av världshistoriens farligaste totalitära ideologier är fascismen. Sedan den växte fram i Italien under början av 1900-talet har den tagit strid mot demokrati, socialism och liberalism samt bejakat samhällets orättvisor. Sporrad av extrem nationalism och drömmar om expansion har den inspirerat till krig och invasioner. Som ledmotiv har den haft den starkes överlevnad, på bekostnad av förnuftet.

Dick Harrison berättar om fascismens framväxt med fokus på grundaren Benito Mussolini, den italienska nationens obestridde ledare i två decennier. Från Italien spred sig ideologin över hela jorden, till ett myller av grupper från Latinamerika till Östasien.

Med erfarenheterna från historien visar Harrison hur viktigt det är att vara på sin vakt, för människan är sällan farligare än när hon ikläder sig rollen som diktatorisk drömmare och visionär.

Hur kan det komma sig att det stora flertalet tyska universitetsfilosofer gav sitt stöd till Hitler och nazismen 1933. Vilka argument användes för att legitimera det som Martin Heidegger kallade rörelsens ”inre storhet och sanning”? Hur ska man förklara den utbredda antisemitismen bland tyska filosofer långt före Hitlers makt­övertagande?Boken är en skrämmande skildring av en intellektuell civilisationskollaps, av hur tyska filosofer inte bara var villiga att gå den nya regimens ärenden utan redan under Weimarrepublikens kaotiska år bidrog till att utveckla det totalitära tankegodset. Tre filosofer som bekände sig till det nationalsocialistiska projektet behandlas in­gående: Martin Heidegger och de idag glömda, men den gången centrala gestalterna, Alfred Baeu­mler och Ernst Krieck. Den så kallade ”judefrågan” ges en idéhistorisk belysning och vi får ta del av nationalsocialistiska filosofers och teologers försök att frikoppla kristendomen från judendomen och att anknyta till fornnordisk religion. En fråga som diskuterades på största allvar var: vilket blod rann i Jesu ådror?Nils Gilje är professor emeritus i filosofi. Han har varit verksam vid universitetet i Bergen. På svenska finns böckerna "Samhällvetenskapernas förutsättningar" (med Harald Grimen) och "Her­meneutik som metod: en historisk introduktion". Båda är utkomna på Daidalos.

»I ett rappt tempo med tydlig struktur i kapitlen, där personliga berättelser blandas med analys, fångas ännu ett av 1900-talets fascinerande men också skrämmande skeenden.« Sundsvalls tidning »En utomordentlig skildring, med utförlig analys av soldaternas drivkrafter« Hemvärnet

Med dödskallar och SS-runor på sina uniformer marscherade de ut i andra världskriget. De svor Adolf Hitler evig trohet och blev hans politiska soldater, hans livgarde. Under nazisternas tolv år vid makten växte Waffen-SS från några hundra man till en miljonarmé - varav så många som 250 000 var icke-tyska frivilliga - som sattes in på nästan alla fronter i kriget. Djupt indoktrinerade med nazistisk ideologi stred de för att förvandla Europa till ett tusenårigt storgermanskt rike.

Med stöd av senare års forskning, egna arkivstudier och brevväxling med SS-veteraner tecknar Lennart Westberg bilden av Waffen-SS ideologiska rötter, organisationens framväxt, dess massförbrytelser och dess fall. Det är en fascinerande och skrämmande inblick i Tredje rikets innersta krets. Men här ryms också berättelsen om hur SS-veteranerna åter blev en del av samhället efter kriget och hur många av dem försökte föra det nazistiska tankegodset vidare till nya generationer.

En ny form av fascism breder i dag ut sig över världen och förstör själva grunden för all samvaro. Den nya fascismen opererar i det mellanrum där samliv, mening och politik blir till. Genom att överlasta detta mellanrum, genom att fylla det med ett överskott av mening, gör fascismen samexistensen tvetydig och tömd på mening. Vår tids fascism är en tvetydighetens fascism som kortsluter allt den vidrör, inklusive antifascistiskt motstånd. Där denna tvetydiga fascism drar fram förblir inget entydigt, inget utom själva det fascistiska slutmålet: död och utplåning.

Hur kan vi förstå detta dödsbringande skeende och hur ska vi bemöta det? I sju kapitel undersöker Marcia Sá Cavalcante Schuback den nya fascismen och dess kopplingar till historien, till kapitalismen, till den moderna tekniken och till vad hon beskriver som en ontologisk mutation, en förvandling av förvandlingen själv. Som motakt mot den fascistiska ödeläggelsen genomför hon också tre precisionsövningar som tar stöd i musik och poesi. Boken avslutas med en brevväxling mellan författaren och poeten Gabriel Itkes-Sznap och med essän "En metodisk erövring" av poeten och filosofen Paul Valéry.

Mellan lögn och verklighet: en essä om tvetydighetens fascism är en reviderad och utökad version av en essä från 2021 skriven på brasiliansk portugisiska. Stora delar av den essän har översatts av Fredrika Spindler, men författaren har också tillfogat nya kapitel och fortsatt sitt tänkande med en svensk publik för ögonen.

»En utomordentligt värdefull bok.« Henning Mankell

»Ett modigt och spännande projekt.« Alex Schulman

“Bengt Liljegren har skrivit en fascinerande biografi där tyske rikskanslerns liv sätts i fokus.”Smålands-Tidningen“Bengt Liljegrens biografi är välskriven och ger en delvis ny bild av Hitler. Den har intressanta fotografier och boken öppnar för nya frågor om och kring Hitler och hans tid.”Dagbladet“Fruktansvärt bra, känns så gediget genomarbetad.” Lasse KronérHan var 176 cm lång, vägde runt 70 kg, led av kroniska magbesvär och älskade chokladkaka. Han skrattade ofta så mycket att han vek sig dubbel och fick tårar i ögonen. Det förstår väl alla att det är Adolf Hitler vi talar om?Trots att han är en av 1900-talets mest omdebatterade män, finns det lite skrivet om Hitler som person. Många historiker menar att den tyske diktatorn inte hade något privatliv och har därför fokuserat på hans roll som Führer.Bilden av den tyske diktatorn har ofta blivit svartvit: för nazisterna var han en övermänniska, för omvärlden gick han till historien som en djävul. Och de stora brott Hitler var skyldig till gör det lätt att bortse från hans karisma, politiska skicklighet och obestridliga intelligens. Reflexmässigt reduceras han till en galning.I biografin Adolf Hitler skildrar Bengt Liljegren skickligt och personligt hela Hitlers liv. Det är över trettio år sedan en bok om Hitler gavs ut på svenska. Sedan dess har en mängd nya uppgifter kommit fram: dagböcker, brev och memoarer. Med utgångspunkt i detta material skapas här en mer fullständig bild av personen Adolf Hitler. Liljegren ger en bakgrund till Hitlers ogärningar, förlåter inte men förklarar.Bengt Liljegren är adjunkt och historiker samt verksam som kritiker i Sydsvenskan. Han har tidigare haft stora framgångar med biografierna Karl XII (2000) och Alexander den store (2005).

De ville bli hustrur till tyska SS-män, med uppdrag att föda flest möjliga ariska barn åt Adolf Hitlers Tredje rike. På så sätt skulle kvinnorna med kropp och själ bidra till att säkra nationalsocialismens långsiktiga existens.I National Archives i USA har författaren och journalisten Christoph Andersson hittat spåren efter 218 500 kvinnor som alla ville gifta in sig i SS:s gemenskap, under Heinrich Himmlers ledning. Ett 20-tal av dem var svenskor, och deras äktenskap en hemlig statsangelägenhet. Kvinnorna tvingades genomgå gynekologiska undersökningar, med syfte att utröna om de dög som föderskor. De behövde också bevisa att de var goda nationalsocialister, rasrena, genetiskt perfekta - och utan judiskt påbrå.Det här är berättelsen om de svenska SS-fruarna, men också om deras SS-män. Några av paren återvände till Sverige efter kriget, fast beslutna att aldrig prata öppet om vad som varit. Inte ens med sina barn, en gång avlade för det Tredje rikets räkning.

»Välskrivet, tänkvärt och rent ut sagt jäkligt spännande läsning. [...] Hög potential att bli en av årets mest omtalade fackböcker.« Niclas Sennerteg recenserar i Kristianstadsbladet

Tidigt en morgon 2009 gick två av Auschwitz säkerhetsvakter sin sedvanliga runda. Efter bara några minuter gjorde de en makaber upptäckt: den fem meter långa och 40 kilo tunga smidesskylten »Arbeit Macht Frei« var borta. Portalsymbolen för nazismens ondska hade slitits bort från ingången till den plats där miljoner människor utsatts för historiens mest avskyvärda brott.

Knappt fyra månader senare ledsagade svenska poliser en handfängslad 34-åring till ett väntande polskt militärflygplan. Den gripne var Anders Högström, avhoppad nazistledare och sedan antirasistisk frontfigur; hyllad i Globen av den svenska artisteliten, QX-galans stjärna, en kille som i åratal turnerat runt med Palmepristagaren Björn Fries. Utöver att vara hjärnan bakom Auschwitzkuppen misstänktes han nu för att ingå i ett globalt högerextremt terrornätverk.

I Extremisten berättar Anders Högström för första gången om hela sitt turbulenta liv. Det är en historia om våld, lögner och svek, men även om en längtan efter gemenskap och en Gud värd att tro på. Boken skildrar också den moderna svenska högerextremismens framväxt under rasistmordens 1990-tal och de starka motkrafter som mobiliserades av både myndigheter och enskilda människor.

Står dagens samhälle lika väl rustat för en polariserad tid?

»Extremisten är en viktig och intressant bok, mycket lämplig för ungdomar.« Elisabeth Sköns, BTJ   

Bosse Gustafsson är journalist och bevakade den nynazistiska rörelsen under 90-talet. Han har nu intervjuat Anders Högström under fem års tid.

Vem är den gåtfulle tysken......som åker runt i Sverige våren och sommaren 1804? Han beskriver kärleksfullt Sveriges natur, ljus och folk – särskilt kvinnor. Samtida svenskar säger förtjust att han upptäckt ett nytt storslaget Sverige åt dem.

Men han förvandlas till en hätsk propagandist som gällt predikar hat och hetsar mot judar och fransmän. Han kom att ses som en av Tysklands största propagandamakare – som lärt sig sin aggressiva stil av svenskar.

Ernst Moritz Arndt (1769–1860), född i dåvarande Svenska Pommern, var en gång den mest omtyckte tysken samtidigt som han ofta ses som en tidig föregångare till nazism och ”ekofascism”.

Järnår skildrar hans resa, hans förvandling och stämningarna i ett Sverige som tyngs av censur och åsiktsförtryck. Boken följer även den fanatiske censorn Bergman som övervakar Arndt på resan och på kuppen lär sig älska Sverige.

Arndt har idag blivit kultklassad av nynazister och har tidigare hyllats både av Hitlers nazister och av DDR:s kommunister, ett omdebatterat människoöde under en omvälvande tidsepok. Än idag strider man i Tyskland om hans eftermäle.

För att förstå mekanismerna bakom nazismen, den tyska variant av fascism som växte fram i början av 1900-talet, måste man söka sig långt tillbaka i Tysklands historia. En historia av förödmjukande förluster - och en fatal feltolkning av begreppet germaner - som i förlängningen gav näring åt drömmen om ett bländande tredje rike.

I backspegeln klarnar bilden av hur den grumliga mixen av nationalism och rasism kunde få så katastrofala följder. Nationalismen hämtade näring ur 1800-talets romantiska tankar om en folksjäl , och rasismen hade sina rötter i Tysklands imperialistiska era.

Historikern Dick Harrison lägger i denna bok ett skrämmande pussel av tankegods som ledde den nationalsocialistiska rörelsen fram till ofattbara beslut och handlingar. Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

»Martin Gelins och Erik Åsards fallstudier av Polen, Ungern och USA övertygar. Inte för att de avslöjar något som tidigare varit okänt, utan för att de identifierat och kondenserat vissa oroande tendenser. Deras bok är i första hand en klar, tydlig och övertygande genomgång av det hot som ligger i högerpopulismens dna.« Göteborgs-Posten

Ett spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen: högerpopulismen.

Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA.

Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism?

Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger oss en djupare förståelse för ett samtida fenomen som i hög grad har satt agendan för det politiska samtalet.

Fler pressröster om boken:

»I takt med att exempel läggs till exempel sjunker det in. Allvaret. Vidden av den högerpopulistiska våg som sveper fram över världen. Jämförelsen mellan de tre länderna gör att man förstår vad som står på spel. Att det är själva demokratin som är hotad. Inte bara perifert, utan i grunden.« Dagens Nyheter

»En skrämmande berättelse om hur demokratin kan attackeras från insidan ... det är författarnas förmåga att gestalta allvaret i situationen som utgör bokens främsta styrka.« Tidskriften Respons

»Boken ger en bra sammanfattning av diskussionen om populism liksom av den högerpopulistiska utvecklingen i dessa länder.« BTJ

»Högerpopulismen är en fara för demokratin var den än sticker upp huvudet. I Polen, i Ungern, i USA, här hemma hos oss. Det är budskapet i denna bok som kommer i rättan tid.« Borås Tidning

Nils Flyg och Sven Olov Lindholm var under 1930- och 40-talen ledare för två skilda politiska partier i Sverige. Flyg var kommunist och Lindholm nationalsocialist. Under sina respektive liv kom de båda dock att göra uppseendeväckande ideologiska förflyttningar. Flyg styrde från det sena 1930-talet och framåt sitt parti i armarna på den tyska nazismen. Lindholm å andra sidan blev småningom FNL-demonstrant och fredsaktivist och förkunnade att han röstade på Vänsterpartiet kommunisterna. Kommunisten Flyg blev alltså nazist, medan nazisten Lindholm blev kommunist.

I Renegater analyserar och jämför historikern Johan Stenfeldt dessa mäns individuella ideologiska utveckling. Vilka likheter i tankesätt står att finna? Och var uppstår skiljelinjerna? Även om symmetrin i det svenska fallet är unik har liknande politiska ståndpunktsbyten och uppbrott kunnat ses också på andra håll i Europa under 1900-talet. Hur förhåller sig Flygs och Lindholms avhopp till andra renegaters? Kanske representerar de svenska fallen i själva verket en fast punkt i en föränderlig omvärld?

»Som väntat är det en bok byggd på gedigen sakkunskap och ambitiös research. Lodenius är en av landets främsta auktoriteter på högerextremism« Dagens Nyheter

Han föddes i Sillbodal i västra Värmland och var under många år verksam som distriktsveterinär. "Kodoktorn", som han allmänt kallades, utmanade såväl demokratin som den goda smaken. För eftervärlden är han känd som Birger Furugård, ledaren för det första svenska nazistpartiet.

Det svenska partiet bildades inte långt efter det tyska och var det första utanför den tyskspråkiga världen. I boken tecknas för första gången en bild av hur det gick till under de år då nazismen kunde ha blivit en faktor att räkna med även i vårt land. Det handlar om hemliga beväpnade skyddskårer, öppet judehat, falska attentat, umgänge med det tyska nazistpartiets höjdare men framför allt om drömmar om en annan värld.

I centrum står en charmig, vältalig men ytterst problematisk politisk ledare med uppenbara privata tillkortakommanden som hölls om ryggen av de höga ledarna i det tyska nazistpartiet.

Anna-Lena Lodenius är en av Sveriges skarpaste författare när det handlar om att granska våldsbejakande politiska rörelser. Boken om Birger Furugård bygger på ett omfattande grävande i svenska och utländska arkiv. Framställningen ger en unik inblick i den tidiga nazismen i Sverige.