Marxism och kommunism

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete Das Kapital, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet.

I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av Kapitalets första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet.

I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av Att studera Kapitalet. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt Supplement till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i Kapitalet.

"En gång var Kapitalet sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om Kapitalet i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Bokförlaget Nixon ger ut det Kommunistiska manifestet av Marx och Engels i en ny inbunden utgåva. Boken ingår som kurslitteratur på flera universitetskurser och är ett klassiskt idéhistoriskt dokument.

Många av Manifestets grundteser stämmer än idag, och används fortfarande av dagens revolutionärer. Men det är inte för att Marx och Engels var några profeter som satt inne med alla de rätta svaren. Marxismens teorier har växt fram utifrån arbetarrörelsens behov och klassförhållandenas utveckling. Teorierna är lika aktuella idag som när de började formuleras. De är analysverktyg som inte är fasta i sin tid, utan som arbetarrörelsen fortfarande utvecklar för att förstå sin egen situation. Däremot var manifestet inte Marx sista ord, och boken måste förstås som en historisk ögonblicksbild. Marx egna tankar om kapitalismen, kommunismen och arbetarklassen fortsatte att förändras och utvecklas även efter att manifestet gavs ut. (Ur förordet)

"Vänsterns nya fixstjärna." SvD.

Inför klimatkrisen blir Karl Marx ekologiska kritik mer relevant än någonsin. Den japanska forskaren Kohei Saito visar varför marxister under 1900-talet mestadels bortsåg från Marx idéer om ekologi och hur livet under antropocen – människans tidsålder – slutligen får dem att finna sin verkan. Utifrån nytt material som publicerats i Karl Marx och Friedrich Engels samlade verk presenterar Saito en helt ny sida av Marx alternativ till det kapitalistiska samhället och föreställningen om tillväxt. Denna radikala nytolkning av den sene Marx gjuter nytt liv i debatten om förhållandet mellan människa och planet, samhälle och natur, rovdrift och klimatapokalyps.

Kohei Saito (född 1987) är en japansk filosof, verksam vid University of Tokyo. Han var medredaktör för volym 18 i Marx-Engels-Gesamtausgabe, ett arbete som också utgjorde en avhandling vid Humboldtuniversitetet i Berlin 2017. År 2021 gav han ut boken Capital in the Anthropocene, som startade en våg av marxistiskt tänkande hos yngre japaner och sålde en halv miljon exemplar i hemlandet. Marx i antropocen utkom 2023 och blir Saitos första bok i svensk översättning.

". . . ett glasklart manifest tar form som parar ihop det röda och det gröna." Göran Greider, Aftonbladet.

"Vi agerar så totalt irrationellt nu. De som inser det måste tänka tvärs emot allt vad som räknas som rimligt." Nina Björk, DN.

I Rött minne - Att minnas och glömma Kinas Kulturrevolution lyfter Tania Branigan fram aldrig tidigare hörda berättelser från individer som överlevt Maos decennium av galenskap, och låter dessa spränga genom fyrtio år av tystnad. Resultatet blir ett unikt undersökande av Kulturrevolutionen som berättar om hur den forstätter forma och påverka dagens Kina.

En 13-årig vakt från det röda gardet njuter av det stora äventyret och kämpar med sin inre tvivel. En tystad kompositör som står inför döden bestämmer sig för att försöka fånga kaoset i sitt skapande. En idealistisk student blir 'likmästare'. Mer än femtio år senare går Kulturrevolutionen som ett djupt ärr genom hjärtat av det kinesiska samhället, och genom dess medborgarnas själar.

Stationerad i Peking för The Guardian, insåg journalisten Tania Branigan att detta brutala och turbulenta decennium fortsätter att driva och forma Kina till denna dag. Återkommande förtryck och personliga trauman har lett till en nationell minnesförlust; ärret existerar, för det mesta, i form av en starkt närvarande frånvaro.

Rött minne utforskar berättelserna om dem som drivs av rädsla att konfrontera eran - eller längtar tillbaka. Vad händer med ett samhälle där man inte längre kan lita på dem närmast sig? Vad händer med nuet när det förflutna begravs, utnyttjas eller helt har ritats om?

Och hur lever man med sig själv, när det värsta är över?

Nils Flyg och Sven Olov Lindholm var under 1930- och 40-talen ledare för två skilda politiska partier i Sverige. Flyg var kommunist och Lindholm nationalsocialist. Under sina respektive liv kom de båda dock att göra uppseendeväckande ideologiska förflyttningar. Flyg styrde från det sena 1930-talet och framåt sitt parti i armarna på den tyska nazismen. Lindholm å andra sidan blev småningom FNL-demonstrant och fredsaktivist och förkunnade att han röstade på Vänsterpartiet kommunisterna. Kommunisten Flyg blev alltså nazist, medan nazisten Lindholm blev kommunist.

I Renegater analyserar och jämför historikern Johan Stenfeldt dessa mäns individuella ideologiska utveckling. Vilka likheter i tankesätt står att finna? Och var uppstår skiljelinjerna? Även om symmetrin i det svenska fallet är unik har liknande politiska ståndpunktsbyten och uppbrott kunnat ses också på andra håll i Europa under 1900-talet. Hur förhåller sig Flygs och Lindholms avhopp till andra renegaters? Kanske representerar de svenska fallen i själva verket en fast punkt i en föränderlig omvärld?