Socialism och vänsterideologier

Lea växer upp i det stalinistiska Albanien. Det är en tillvaro präglad av isolering, övervakning och umbäranden. Men Lea anar inget av detta. Hon är stolt över sitt fria och jämlika land, och helt ovetande om det pris hennes familj betalat för att överleva. År 1990 ändras allt. Regimen faller, men den nyvunna friheten visar snart ett annat ansikte, också det brutalt och skoningslöst.

Fri – En uppväxt vid historiens slut är en överväldigande och knivskarp berättelse om att växa upp i skiftet mellan kommu­nism och kapitalism.

Socialdemokraterna i Sverige är ett exempellöst framgångsrikt parti som har haft makten i mer än 75 år under det senaste seklet och hade under flera år 45–50 procent av väljarstödet. Och detta i en fungerande demokrati, utan riggade val. Det är stort. Partiet har varit skickligt på att förstå folkviljan, omsätta den i praktisk politik och genomföra reformer. 

De har förstås haft god hjälp av konjunkturer, efterkrigstidens krossade Europa och hotet från kommunismen på andra sidan järnridån – den demokratiska socialismen var för många bättre än rå kapitalism eller hårdför kommunism. Partiet lyckades med sin gyllene medelväg vara vän med både folket och kapitalet. 

Det är kanske just medelvägen som lett till att partiet så småningom tappar bort sin själ. Balanserandet, att hålla motstridiga krafter i schack – och samtidigt hålla sig kvar vid makten för att kunna bedriva politik – har gjort kompromissandet till en stor konst.

Sverige ansågs vara det land som kommit allra längst vad gäller välfärd, jämlikhet och jämställdhet i hela världen – och företrädare som Tage Erlander, Ernst Wigforss, Alva och Gunnar Myrdal, Olof Palme var omtalade vida omkring. Det gick att bygga socialismen i vår tid hävdade de.

Men vad hände sedan? Den djupa ekonomiska krisen på 90-talet omvandlade partiet i grunden. Den nyliberala vändning som partiet genomdrev har på sistone blivit allt tydligare med urgröpt välfärd och växande ojämlikhet.  

Kjell Östberg undersöker partiets utveckling från födelsen fram till i dag – och det han ser är ett parti som sakta men säkert bytt ut varje mening i partiprogrammet och som 2026 är något HELT annat från när det grundades. Så vad vill socialdemokratin idag? Kan partiet, vill partiet, hitta tillbaka till rötterna eller finns det en helt ny demokratisk socialism att utveckla? Det är en uppfriskande kritisk bok om världens mest framgångsrika parti.

"Mellan makten och rörelsen är välskriven, lärorik och lustfylld. Jag kan inte minnas något liknande verk av samma klass om den svenska socialdemokratins historia." Göteborgs-Posten, Roland Poirier Martinsson

"Det är allmänbildande läsning och en detaljerat tecknad samtidshistoria som varje röstande medborgare har anledning att känna till." BTJ, Emma Svensson Duque

"en bred exposé över den svenska socialdemokratins historia. (...) Östberg ägnar sig framförallt åt spänningen mellan ledning och gräsrötter, Mellan makten och rörelsen med en tydlig förkärlek för rörelsens perspektiv." Gefle Dagblad

En urstark självbiografi från en av landets starkaste, och viktigaste, röster.

Nalin Baksi har alltid vågat tala när andra tiger. Som en av Socialdemokraternas klarast lysande stjärnor tog hon första striden – för kvinnor, muslimer och andra utsatta minoriteter, mot hedersförtryck, islamism, gubbvälde och rasism. Och mot den konflikträdsla som är svår att beskriva som annat än typisk svensk.

Hon blev snabbt en av Sveriges mest tongivande politiker men hon fick betala ett högt pris för sitt mod.

Nu berättar Nalin Baksi för första gången om att spela fotboll i Kurdistan, fighterna med Göran Persson, den djupa vänskapen med Anna Lindh och maktspelet i socialdemokratins slutna rum. Men också om hatet och hoten som tvingade bort henne från politiken, hennes egen familjs mörka hemligheter – och morden på hennes två fastrar.

Mina strider är en berättelse om att bära smärta och styrka, om värmen i gemenskap och vikten av principer. Det är en berättelse om vad det kostar att vägra vara tyst.

"Personlig och rörande" Värmlands folkblad

"Bokens titel är Mina strider men den hade lika gärna kunnat heta Klar­språk . När Nalin Baksi säger som det är åker brallorna ner på såväl politiker som kulturpersonligheter." Svenska Dagbladet

"I en tid då så mycket i världen är outsägligt deprimerande ger Nalin Baksis nya bok en upplyftande insikt: att saker faktiskt går att förändra. (...) framför allt är den en bok om politik som något bortom motioner, riksdagsdebatter och rävspel. Något konkret." Dagens Nyheter

"Det är som om hon har konfronterat så många relativiserande resonemang i frågor kopplade till integration, identitet och kvinnors rättigheter att hon till slut måste samla sina dyrköpta erfarenheter i en slags stridsskrift." Jönköpingsposten

"Mina strider är en engagerande självbiografi och en viktig tidsspegel" Expressen 

»Det är bättre att ha fel med Sartre än att ha rätt med Aron«. Så löd ett populärt uttryck i Paris intellektuella cirklar under 1950-talet.

Men det är Arons idéer som har stått emot tidens tand. Hans klassiska uppgörelse med marxismen De intellektuellas opium har översatts och kommit ut i ständigt nya upplagor världen över. Nu publiceras boken för första gången på svenska. I översättning av Bo Gustavsson.

»De intellektuellas opium är en av de stora klassikerna från tiden när stalinismen av många intellektuella på allvar sågs som ett alternativ, och därtill rentav många gånger bättre, än den västerländska demokratin.«

Torbjörn Elensky i bokens förord

RAYMOND ARON (1905 1983) var en fransk författare, skribent och filosof, ständigt redo att ta strid mot totalitära idéer.

»Jag har alltid vetat vad jag ska göra med mitt liv. Jag vill, på det sätt jag kan, bidra till ett rättvisare Sverige. Det är ett privilegium att vara säker på sin uppgift. Det gör att jag alltid kan arbeta och verka helhjärtat.«

För många är Magdalena Andersson en gåta. Vem är hon egentligen, bortom rubrikerna? Vad driver henne? Varför är hon socialdemokrat? Och är hon verkligen så arg som det ibland påstås? 

I Helhjärtat berättar Sveriges första kvinnliga statsminister om sin bakgrund och sina värderingar. Men också om vad hon vill med Sverige, och varför. 

Med personlig röst och politisk skärpa resonerar Magdalena Andersson på ett ovanligt öppet sätt kring våra utmaningar framåt och de omvälvande tider vi lever i. Ändå blir det inte mörkt. För trots krig, kriminalitet och klimatkris ser hon lösningar. Vägar framåt. Möjligheter. I den riktningen vill hon gå. Helhjärtat.

Recensioner och citat om boken

Frisk luft i en galen tid. – Jonna Sima, Aftonbladet

Boken ger en mer nyanserad bild av både privatpersonen 'Magda' och fullblodspolitikern Andersson. – Jonna Sima, Aftonbladet

Det glimrar till. – Ulf Bjereld, Opulens

Strövar dagbokslikt genom 2025. – Viktor Barth-Kron, Expressen

Ett historiskt dokument över 2025. – Lovisa Broström, GP

Klimatförändringar, finanskriser och växande ojämlikhet får allt fler att ifrågasätta kapitalismen. Men är en demokratisk ekonomi överhuvudtaget möjlig? Hur skulle ett gemensamt ägande av banker och företag se ut? Och hur skapar vi en ekonomi som tillgodoser alla människors grundläggande behov?

I Nordisk socialism argumenterar Pelle Dragsted, tidigare ledamot av danska Folketinget,för att framtidens socialism måste inspireras av de nordiska ländernas erfarenheter av demokrati och välfärdsbygge.

Med förord av Jonas Sjöstedt.

Hans Dahlgren har i drygt ett halvsekel befunnit sig i maktens absoluta centrum. I sin bok I fem statsministrars tjänst tar han oss med bakom kulisserna i sitt arbete med de fem socialdemokratiska statsministrarna, från Olof Palme till Magdalena

Andersson. Öppet och personligt berättar han om vardagsarbetet i Regeringskansliet,

kriser som skakat om hela vårt samhälle och resan genom storpolitiken, både i Sverige och internationellt. Han ser tillbaka på pandemin, tsunamikatastrofen, morden på en statsminister och en utrikesminister, och på hur Sverige sadlade om och blev medlem först i EU och sedan i Nato. Insiktsfullt och engagerat beskriver Hans Dahlgren en lång epok i svensk historia.

Lea växer upp i det stalinistiska Albanien. Det är en tillvaro präglad av isolering, övervakning och umbäranden. Men Lea anar inget av detta. Hon är stolt över sitt fria och jämlika land, och helt ovetande om det pris hennes familj betalat för att överleva. År 1990 ändras allt. Regimen faller, men den nyvunna friheten visar snart ett annat ansikte, också det brutalt och skoningslöst.

Fri – En uppväxt vid historiens slut är en överväldigande och knivskarp berättelse om att växa upp i skiftet mellan kommu­nism och kapitalism.

”I sällskap med döden” är Ingvar Carlssons personliga berättelse om hur döden ett antal gånger har påverkat honom brutalt, förändrat hans förutsättningar och på sina villkor tvingat honom vidare. Om hur det är att leva med döden vid sin sida men ändå ha ett rikt liv. Om hur han ser att demokratin på allvar hotas av högerkrafter – men också om hur vi kan sluta upp kring frågor som rör frihet och mänskliga rättigheter.

Pressröster:

”'I sällskap av döden' blir så till en osedvanligt mänsklig politikers slutord. /…/ Det är omöjligt att inte tycka om den."

Björn Wiman, Dagens Nyheter

"I boken skildras det väldigt fint och känsligt hur djupt påverkad han blir av att hitta sin far död. /…/ När jag läst det gripande avsnittet är det verkligen som om något förändras i hur jag ser på Ingvar Carlsson."

Göran Greider, Aftonbladet

"Det sena 1900-talet var en rätt mörk tid i Sverige. /…/ Jag påminns om det när jag läser /…/ Flera gånger medan jag läser hans bok brister jag i gråt - av sorg och vrede, men också av rörelse."

Maria Küchen, Sydsvenskan

”Ingvar Carlsson har skrivit en vacker bok om alla sätt döden påverkat hans liv. /…/ detta präglas av hans numera nästan utdöda modus: stillsamt, men skarpt och principfast. Det är inte utan att man saknar hans sort bland dagens politiker."

Anna Hellgren, Expressen

"… en nätt men tung bok om livet och politiken"

Jonna Sima, Aftonbladet

"En bok som ingen annan kunnat skriva. /…/ Ingvar Carlssons 'I sällskap med döden' ger nya perspektiv på hans tid som statsminister, och på vad vi egentligen ska göra av vår egen tid. /…/ Att den lyckas med det har inte bara med Carlssons erfarenheter och perspektiv att göra, utan också med hans språk."

Måns Wadensjö, Norrländska Socialdemokraten

"Så blir 'I sällskap med döden' en nostalgisk resa tillbaka till en resa som började i Borås på 1930-talet, men också, när resan och boken nästan nått sitt slut, en högaktuell kampskrift. Jag, en konservativ man som alltid betraktat socialdemokratin som politisk motståndare, tvingas som vanligt konstatera att allt var bättre förr."

Roland Poirier Martinsson, Göteborgs-Posten

"Han skriver ledigt och enkelt, som genre är texten mest att likna vid ett antal essäer. Det fungerar, det är övertygande."

Mikael Hermansson, Smålandsposten

"'I sällskap med döden' är en klok, varm bok som jag tror få kan läsa utan att beröras."

Kristian Ekenberg, Jönköpings-Posten

"En mycket personlig och berörande bok."

Göran Kastlund, Dala-Demokraten

VINNARE AV AUGUSTPRISET 2022

"En jävla skurhink!"

1970 vinner en okänd 52-årig städerska Rabén & Sjögrens stora romantävling med Rapport från en skurhink, en dagbok från en hård låglönevardag. Maja Ekelöf får komma till Stockholm och ta emot priset från den tidens stora: Astrid Lindgren, Lars Gyllensten och Alva Myrdal. Över en natt har städerskan och fembarnsmamman från Karlskoga blivit en rikskändis. Plötsligt är hon en del av Sveriges politiskt engagerade kulturetablissemang. Alla vill ha med henne: Grupp 8, FNL, KFML(r), hon valkampanjar med Sven Wollter och Fred Åkerström och åker på kurser i DDR.

Men berättelsen om Maja Ekelöf är inte bara en framgångssaga. Hon ser igenom omgivningens välvilliga men nedlåtande attityder, hur hon blir ett slags maskot för de vänsterintellektuella, och mot slutet av sitt liv blir hon alltmer desillusionerad.

Jag har torkat nog många golv är en berättelse om en enastående kvinna, ett dokument över det politiskt präglade 1970-talets kulturliv, och en angelägen påminnelse om hur samhället fortfarande ser på kvinnor med låglöneyrken. För alla framsteg, all utveckling till trots – hur kommer det sig att så många lågavlönade kvinnor fått det sämre och inte bättre? Vad skulle Maja Ekelöf ha svarat på det?

I stort sett alla nu levande svenskar känner till vad som hände på Sveavägen den 28 februari 1986. Många har exakta minnen av var de befann sig och vad de gjorde när nyheten att Sveriges statsminister blivit mördad nådde dem. Det var ett extraordinärt levnadsöde som tog slut i förtid, och bilden av Olof Palme är motsägelsefull. Älskad av sina meningsfränder men hatad av sina motståndare var han överklassgrabben som blev arbetarrörelsens förkämpe, en svensk statsminister som i skuggan av kalla kriget gjorde internationellt avtryck på båda sidor om järnridån.

I denna biografi skildrar Dick Harrison en av Sveriges mest inflytelserika politiker i modern tid. Palme drev många frågor som splittrade opinionen, men hans politik gjorde avtryck som än idag präglar det svenska samhället.

"Från de stora drömmarnas tid skildrar en brandröd frihetsdröm." Dagens Nyheter

Maj var pigan som drömde författardrömmar där hon låg, på kökssoffan hos postmästarn i Avesta: hon skulle minsann visa dom! Gunnar var grovarbetaren som slet tio timmar om dagen i smedjor och verkstäder med huvudet fullt av tankar om antimilitarism, konst och litteratur. Båda sökte sig till ungsocialismen den radikalaste delen av arbetarrörelsen i Fattigsverige, åren före första världskriget. Kärleken mellan dem var full av tidens frågor: om anarkism, filosofi och inte minst kvinnofrågan. Deras ungdomshistoria utspelas i ett Sverige före demokratisering och välfärd, men där framtiden lyser hoppfullt och deras drömmar skulle med tiden slå in.

När Yvonne Hirdman tar sig an berättelsen om sina farföräldrar, blir det med en skicklig historikers kritiska blick och som alltid med en stor portion kärlek till människan.

"Personligt skriven biografi med ett fantastiskt brevmaterial om farföräldrarna Maj och Gunnar Hirdman, hon feministisk författare, han en av Sveriges stora folkbildare (ABF, Brunnsviks folkhögskola). Här börjar det moderna Sverige." Expressen, Ebba Witt-Brattström

"Yvonne Hirdman är idéhistoriker och folkbildare och har kommit att bli en av mina favoriter. Den här gången har hon dykt djupt ner i Arbetarrörelsens arkiv och sökt efter sitt material. Alltid väl påläst när det gäller politiken och rörelserna i samtiden. Hon skärskådar världen, ständigt med kritisk blick och drar sig aldrig för att vara brutalt ärlig och uppriktig också när det gäller den egna familjen. Hon väjer aldrig för det svåra och obekväma, det som skaver. Den här boken är inget undantag. (...) Yvonne Hirdman har skrivit en riktigt viktig bok om en tid i ett ojämlikt Fattigsverige där förhoppningarna om en ljusare framtid och ett annat liv var stora. En påminnelse som leder till eftertanke." SocialPolitik, Heléne Nellvik

"Från de stora drömmarnas tid skildrar en brandröd frihetsdröm. (...) Breven är guld och den historiska informationen står tät: om tidens feminism, filosofi och socialistiska förgreningar. Vi får en oväntad och fascinerande bild av relationer mellan Maj och Gunnar och tidens världsförbättrare, socialliberala och kyrkliga. (...) Allt inräknat skildrar Från de stora drömmarnas tid en makalös bildningsresa som samtidigt var ett existentiellt frihetsprojekt." Dagens Nyheter, Maria Södling

Med socialistiska reformer och en näringslivstillvänd ekononomisk politik hade Socialdemokraterna styrt i Sverige större delen av tiden sedan andra världskriget. I början av 1980-talet var det så dags för ännu en reform, som gick ut på att demokratisera arbetslivet med så kallade löntagarfonder. Men något gick fel. Det svenska näringslivet kraftsamlade och den 4 oktober 1983 hölls en av de största demonstrationerna under det svenska 1900-talet, när tiotusentals personer tågade genom Stockholm för att stoppa löntagarfonderna. I denna bok skildras för första gången den rafflande historien om när socialdemokratin och näringslivet bröt upp och gick skilda vägar in i en ny era.

Vänsterpartiet bildades genom en utbrytning ur Socialdemokraterna, revolutionsåret 1917. Under många decennier var partiet Moskvatroget och isolerat av de andra partierna. Sedan 1990 kallar partiet sig inte längre kommunistiskt och anses numera av de flesta som ett helt vanligt parti.  

I Partiet som kom in från kylan skildrar Magnus Utvik Vänsterpartiets utveckling över dryga hundra år och granskar partiets vision om ett socialistiskt samhälle. 

Han visar att socialismen är den bärande balken genom Vänsterpartiets historia. Men vad innebär denna vision idag? Hur föreställer sig Vänsterpartiet och Ung Vänster ett socialistiskt Sverige? Och hur tänker rörelsen att detta mål ska uppnås? 

Magnus Utvik är författare och tidigare litteraturrecensent i SVT. Detta är hans första bok på Timbro förlag. 

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. 

Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

"Det är läsvärt, oängsligt och ofta dråpligt roligt. Men också väldigt sorgligt. När partiet skyller sina tillkortakommanden på tidsandan, högern eller nån annan blir det väldigt tydligt att problemen finns inom den egna rörelsen." Göteborgs-Posten

En kättersk betraktelse över klass, antagonism och en socialdemokrati som gått vilse.

Alla, inte minst Socialdemokraterna själva, är numera överens: sossarna har gått vilse. Partiet skyller på tidsandan, högern, någon annan. I själva verket finns problemen inom den egna rörelsen. Men varför? Hur hittar socialdemokratin rätt igen? Och vad innebär det för Sveriges framtid?  

Med utgångspunkt i en tydlig klassanalys har arbetarrörelsen historiskt verkat för en stor och inkluderande samhällsgemenskap. Pliktkänsla, solidaritet och vikten av att ge alla människor ett värdigt liv byggde folkhemmet och gjorde de svenska Socialdemokraterna till ett av världens mest framgångsrika partier.  

Idag har balansen mellan individ och kollektiv ersatts av liberal individualism och ett naivt omfamnande av naturliga gemenskaper. Politiken har sedan länge slutat vara ett gemensamt projekt, och många av dagens samhällsproblem kan spåras till detta misstag. 

I Gemenskap visar Anders Kalat och Jan Emanuel en ny väg för arbetarrörelsen. Deras djuplodande, egensinniga och ibland provocerande analys bygger på årtionden av politiskt engagemang och erfarenhet av partiets förändringar.

”Jag har inte på länge läst en så omvälvande, insiktsfull och samhällskritisk berättelse där idéerna verkligen blivit människor.” Sveriges radio

”Fri är komisk, spännande, sorglig, dramatisk. Och viktig: Ypi sätter på spel, individens relation till samhället, till andra – och till sig själv.” Expressen

”Fri är rolig, skriven med svart humor och lätt hand. Men den ställer svåra frågor. Vad är frihet, och var finns den? Ypi är en skarp politisk teoretiker som vill komplicera ideologiernas teoretiska modeller.” Aftonbladet

”Ypis storhet är att hon ändå lyckas skildra människans svårkuvliga solidaritet.” Dagens Nyheter

”Jag kan inte tänka mig mer angelägen läsning detta val-, krigs- och krisår.” Svenska Dagbladet

”En djuplodande personlig historia som drabbar och berör.” Tara Westover

”Underbart rolig och gripande … en berättelse om familjehemligheter och uppvaknande” Observer

”Totalt fängslande … briljant observerad och politiskt nyanserad - och bäst av allt – en rolig och viktig bok.” Guardian

”En blivande klassiker” TLS

”Om du bara läser en memoar detta år, låt det bli denna.” Sunday Times

Lea växer upp i det stalinistiska Albanien. Det är en tillvaro präglad av isolering, övervakning och umbäranden. Men Lea anar inget av detta. Hon är stolt över sitt fria och jämlika land, och helt ovetande om det pris hennes familj betalat för att överleva. År 1990 ändras allt. Regimen faller, men den nyvunna friheten visar snart ett annat ansikte, också det brutalt och skoningslöst.

Fri – En uppväxt vid historiens slut är en överväldigande och knivskarp berättelse om att växa upp i skiftet mellan kommu­nism och kapitalism.