Sociologi

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.

Nominerad till Augustpriset 2025Juryns motivering:Med tålamod, precision och varm blick mejslar Sohl fram en kollektiv berättelse om kvinnor på en tvätt i Rimbo. Porträtten präglas av förtroende och närhet, möjliga genom författarens egna erfarenheter av det slitsamma arbetet. Hon förenar dokumentär noggrannhet med litterär känsla; inkännande men utan schabloner eller sentimentalitet. Resultatet är en envis arbetarklasskildring som är både gedigen och befriande otidsenlig."Med Lena Sohls blick blir detta tvätteri Sverige - och ger en kristallklar bild av hur vår arbetsmarknad och därmed våra liv de senaste sex decennierna genomgått en förändring att likna vid fintvätt körd i 90 grader, torktumlad tills att det nästan brinner."Svenska Dagbladet

"Tvätten är sakprosa när den är som bäst – en lärd och levande berättelse om kvinnor på ett tvätteri."Dagens Nyheter

"Lena Sohl skriver dynamiskt och nyanserat om tvätteriet i Rimbo"AftonbladetTvätten handlar om kvinnor på ett tvätteri. Lena Sohl tecknar kvinnornas porträtt men berättar också delar av sin egen familjs historia. Om en mormor som fyllde lägenhe­ten i bostadsområdet Hagen med reakläder och vars kropp gick sönder av arbetet på tvätteriet.

Vi möter Sara som får blickar från sina grannar när hon berättar var hon jobbar. Hon kom till Sverige för att plugga på universitetet och såg framför sig att hon skulle bli psykolog. Men livet i Sverige blev inte som hon tänkt sig. Vi träffar Linnea som hoppas att hennes kropp ska hålla fram till pensionen för hon drömmer om att köra husbil ut i Europa. 

Det är en bok om klass. Och om drömmar.

Men boken handlar också om något mer. Om hur ett landstingstvätteri säljs ut och privatiseras. Om den nya arbetsmarknaden och upphandlingar som skapar oro. Kommer jobbet ens att finnas kvar?

Tvätten befinner sig i gränslandet mellan litterär sak­prosa och sociologi."En angelägen skildring av svensk arbetsmarknad."Expressen"Lena Sohl skriver enkelt och utan värderingar, vilket inbjuder läsaren till egna reflektioner och tankar."BTJ

När vi människor får frågor om globala trender svarar vi nästan alltid fel. Studenter, Nobelpristagare och ledande politiker - alla blir besegrade i ­omvärldskunskap av aporna på zoo. Hur kan det komma sig?

I Factfulness visar Hans Rosling, Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund varför vi ständigt missförstår världens utveckling, och vad vi kan göra för att rätta till våra missuppfattningar. Med utgångspunkt i tio misstag vår hjärna gör visar de hur vi kan bryta med våra tankefel och förstå världen bättre.

Med samma passion och folkbildningsiver som gjort Hans Rosling berömd visar han hur vi alla kan slippa stressas av en föråldrad bild av världen. Bara genom att ha en världsbild grundad på fakta kan medborgare, politiker och företagsledare fatta rätt beslut i en globaliserad samtid.

Boken är skriven av Hans Rosling tillsammans med Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling.

Hans Rosling (1948-2017) var professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Han var även medgrundare av stiftelsen Gapminder, och en enormt uppskattad föreläsare och folkbildare.

Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund är stiftelsen Gapminders andra två medgrundare. De arbetade tillsammans med Hans Rosling under 18 år. I dag föreläser de över hela världen och deras arbete med att tillgängliggöra forskning är flerfaldigt prisbelönt.

Hans Rosling berättar historien om 'den mänskliga utvecklingens tysta mirakel' som bara han kan. Men Factfulness gör mycket mer än så. Boken förklarar också varför framsteg ofta sker så hemligt och tyst, och lär läsarna hur man kan se dem tydligt.

Melinda Gates

Närmare ett testamente i bokform kommer man inte. En gedigen och underhållande självhjälpsbok för världen ... De behärskar till fulländning den svåra konsten att få fakta att dansa. Det är spänstigt, personligt och hela tiden angeläget. Trion serverar nämligen oceaner av genomanalyserad kunskap i kondenserat godisformat, på en nivå som man emellanåt frestas tro att även en amerikansk president borde kunna ta till sig. Överblicken blir nästan svindlande ibland.

Dagens Nyheter

En av de viktigaste böcker jag någonsin läst - en oumbärlig guide till hur man lär sig att se klart på världen.

Bill Gates

"Det är fascinerande läsning, inte sällan förfärande - somligt måste jag bläddra förbi snabbt - och rakt igenom välskrivet och engagerat."Göteborgs-Posten"Kristina Lindquist läser en fängslade bok om längtan, makt och vanmakt."Dagens Nyheter"Maja Larssons bok är skakande och spännande, både för föräldrar och alla med intresse för samhällsutveckling."UNT

"Föräldrarnas födelse en välskriven och i verklig mening tankeväckande bok. Ur sin omfattande research plockar författaren fram pricksäkra exempel för att illustrera då rådande uppfattningar och ringa in det som en gång var självklart."Aftonbladet

"Trots att vi bara är i början av året så vågar jag tro att jag redan läst en av årets bästa böcker, nämligen Föräldrarnas födelse"Modern psykologi

"Men denna andra bok har Maja Larsson börjat skapa sig en egen nisch, där sådant som tidigare lyst med sin frånvaro i historieböckerna sätts in i en samhällelig och politisk kontext. I den nischen får hon mer än gärna fortsätta att verka."Barometern"Maja Larsson skriver med schvung och driv, och visst är det oavbrutet fängslande."Expressen

Du ska älska ditt barn.Du ska aga ditt barn.Du ska aldrig ta upp ett spädbarn som skriker.Du ska lära ditt barn att leka för sig självt och somna ensamt.Du ska aldrig slå ditt barn. Det är bättre att stänga in det i ett rum.Du får aldrig kränka ditt barn.Du ska inte låta ditt barn bli ett ”zapparbarn”.

Ett barn föds, och föräldrarnas uppgift är att få det att överleva. En ursprunglig och självklar relation, kan man tänka – men så är det inte. År 1755 lanserades Sveriges första statliga föräldrarådgivning. Sedan dess har det svenska föräldraskapet bytt skepnad flera gånger om.

Föräldrarnas födelse är en bok som gräver djupt i det moderna föräldraskapets framväxt. Den handlar om de expertråd som har präglat svenskt familjeliv sedan 1700-talet och om föräldrarollens förändring från självklar auktoritet till kärleksfull kamrat. Men framför allt handlar den om de människor som har levt familjeliv på en spelplan som ständigt har ritats om – och om hur tidigare generationers föräldraskap alltid verkar eka inom oss.

"En gedigen, innehållsrik, intresseväckande och fascinerande bok om föräldraskap under tre sekler i svensk historia."BTJ, Betyg: 5 av 5

Tack vare den teknologiska utvecklingen är behovet av mänsklig arbetskraft mindre än någonsin. Det välstånd som i början av 1900-talet krävde tio människors arbetsinsats kan i dag produceras av en enda människa. Ändå arbetar vi mer än vad man gjort under större delen av historien. Utbrändhet och stress ökar, jobb fylls av »tomt arbete« och pensionsåldern höjs. I arbetssamhället är det ett självändamål att jobba oavsett vad vi gör på jobbet.

Roland Paulsen ifrågasätter idén om arbetet som samhällets grundbult. Arbetssamhället är en vass och tankeväckande introduktion till arbetskritiken. Roland Paulsen är författare och doktor i sociologi. Han har även gett ut Empty labor (2014) och det breda genombrottet Vi bara lyder (2015), som tilldelades Johan Hansson-priset.

Arbetssamhället utkom första gången år 2010, och gav den arbetskritiska debatten ett uppsving. Denna nya utgåva är kraftigt reviderad och utökad. Arbetssamhället består av fyra delar: Den första delen handlar om framväxten av arbetsideologin och hur synen på arbete har förändrats genom människans historia. Den andra delen handlar om hur överproduktionens problem tar sig uttryck inom konsumtionssfären, och den tredje delen om hur det präglar produktionssfären. Den fjärde delen diskuterar hur arbetskritik kan bedrivas i praktiken samt alternativ till arbetssamhället.

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att kunna tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 2 – Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd, är den andra av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker vars teorier belyser hur människor samt sociala interaktioner formas genom samhällets normer och ojämlikhetsstrukturer. Bokens kapitel är indelade i tre teman:  •    Normalitet och andragörande •    Subjektskapande och förkroppsligad erfarenhet •    Kunskap, makt och motstånd

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser. Em Andersson (red.) är fil. dr i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.

Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.

Julia Bahner är socionom och fil. dr i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. 

Tobias Davidsson är socionom och lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Sabine Gruber är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. 

Mirjam Hagström har disputerat vid Tema Barn, Linköpings universitet, och är idag verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Marcus Herz är docent i socialt arbete och socionom, verksam vid Göteborgs universitet. 

Jessica Jönsson är socionom och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. 

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. 

Lars Plantin är utbildad socionom och professor i socialt arbete och är verksam vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. 

Anna Siverskog är fil. dr i äldre och åldrande och verksam vid avdelningen för socialt arbete, Jönköping university samt vid genusvetenskap, Södertörns högskola. 

Johanna Sixtensson är intresserad av hur maktstrukturer och skillnadsskapande processer manifesteras, upplevs och omförhandlas i människors vardagsliv. Sixtensson är särskilt intresserad av ungdomars erfarenheter och hennes forskning anlägger ofta rumsliga perspektiv. 

Maria Andersson Vogel är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hanna Wikström är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Therése Wissö är socionom och docent i socialt arbete och är verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet  

Södermalm är den mest baktalade, föraktade, älskade och mytologiserade stadsdel vi har i det här landet. En plats man egentligen aldrig behöver ha besökt för att ha en åsikt om.

Med 70 års avstånd till Per Anders Fogelströms böcker om Söder är det dags för en ny historia om allt som kom därefter. Historikern Håkan Forsell, känd bland annat från podcasten Staden, använder Södermalm för att fördjupa bilden av urbanitet i Sverige och världen. Hur vissa stadsdelar har förändrats, uppvärderats med ekonomiska och kulturella investeringar och blivit sinnebilder för ett polariserat samhällsklimat.

Söder är en bok om en folklig stadsdel som hamnat i malströmmen av nationell stads- och bostadspolitik och global finansurbanism under andra hälften av 1900- och början av 2000-talet. Men där historien fortfarande lever starkt under ytan.

"Håkan Forsells bok är lika grundad som stadsdelen han skriver om, lärd men lätt, myllrande men tydlig - en sällsynt syntes av akademisk noggrannhet och essäistisk nyfikenhet." - Recension i Dagens Nyheter

"Forsells välformulerade och eftertänksamma röst känns igen i boken; han verkar ha läst varenda tidningsnotis och utredning om stadsdelen och kryddar texten med livfulla citat och egna reflektioner." Forskning & Framsteg

Hans kunskaper är imponerande och hans skildring av hur det moderna Södermalm växte fram är bitvis både intressant och spännande. Jan Jörnmark, Smedjan

"Den som är intresserad av bostadspolitik, arkitektur och hur livet på Söder gestaltat sig under perioden kommer att finna mycket stort nöje i den välskrivna och intressanta boken." - Recension i BTJ

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära. Det menar författaren och teologen Joel Halldorf som i sin bok Gud: Jakten följer de existentiella strömmar som flyter genom vår kultur.

Halldorf undersöker de religiösa dimensionerna av vår samtid – i såväl politik och konsumtion som religion och radikalisering. Han placerar så kallade sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam, pingstväckelse och Knutby-församlingen och argumenterar för att det inte är så stor skillnad på det religiösa och sekulära som vi ibland antagit.

Alla drabbas vi då och då existentiell svindel, och vi söker svar på eviga frågor som: Vem är jag, vad är meningen – och finns det något som är värt att kalla heligt?

Hur rustar man sig som vårdpersonal för att hantera starka känslor och människor som är i sorg, kris eller har en obotlig sjukdom? Vad är viktigt att tänka på inför och under ett sådant möte?

Denna antologi vänder sig till den som arbetar inom vård och omsorg men också till volontärer och närstående som i sin vardag möter människor i kris och sorg och i samband med obotlig sjukdom. Det är en bok som sätter fokus på det existentiella i mötet, en dimension där det finns en kunskapslucka och där det finns en rädsla för samtal som inte rör det rent medicinska eller konkreta.  

Hur vi möter människor som hamnat i en krissituation? Vad behöver vi, som personal/volontärer, för att kunna och orka vara kvar i det svåra? Och hur gör vi för att inte drabbas av compassion fatigue?  

Medverkande skribenter har olika professioner såsom psykoterapeuter, läkare och övrig vårdpersonal. Anna Kågström som är redaktör för boken är också redaktör för tidskriften Palliativ vård.

Några av kapitlen i boken:  

Att möta patient och närstående vid obotlig sjukdom  

Att förmedla hopp  

Att möta barn som har förlorat ett syskon

Att möta närstående som har förlorat någon i suicid  

Att reflektera kring död, sorg och krishantering i personalgruppen

Metodpraktikan är en handbok för den som vill ta ett helhetsgrepp på empirisk samhällsforskning. Boken ger ett samlat perspektiv på hela forskningsprocessen – från de viktiga inledande stegen med att formulera forskningsfråga och välja metod till undersökningens genomförande och presentation av resultaten. Boken tar upp de vanligaste kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningsmetoderna.

Metodpraktikan är, som titeln anger, praktiskt orienterad och fokuserar på de konkreta val och problem man kan ställas inför när man ska göra en bra samhällsvetenskaplig undersökning. Bokens ledord är nyfikenhet: Vetenskaplig metod är ett fantastiskt verktyg för att lära sig mer om världen, inte en hindrande regelsamling.

Metodpraktikan har vuxit fram ur en metodkurs för studerande på fördjupningsnivån som belönats med pedagogiskt lagpris. Denna sjätte upplaga är helt omskriven, med en ny struktur och många helt nyskrivna kapitel. Andra kapitel har skrivits om från grunden. Målet har varit att behålla de uppskattade elementen från tidigare upplagor men att göra den ännu mer konkret och praktiskt användbar.

Boken är i första hand skriven för universitetsstuderande på olika nivåer, men den är också användbar för alla dem utanför universiteten som intresserar sig för samhällsvetenskapliga undersökningar.

Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Anders Sundell, Ann Towns och Lena Wängnerud är alla verksamma som forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Vilka är de rosa buden som svischar förbi i staden? 

Pandemin har drabbat kulturarbetaren Anders Teglund hårt. Ur en vilja att dokumentera samtiden och för att sysselsätta sig när kultursektorn tvärbromsat tar han jobb som cykelbud på Foodora. Parallellt med budjobbet försöker han hitta nya sätt att nå ut med sin musik. 

Med tiden tar han sig djupare in i företagets strukturer och den mobilisering av fackligt arbete som pågår. Ju fler bud han träffar som delar med sig av sin historia, desto viktigare blir det att fortsätta cykla och att fortsätta skriva. Cykelbudet skildrar ett drygt års arbete från sadeln. Det är en bok om prekariatet, drömmar och om att anta en ny yrkesidentitet. Men också om att cykla sig igenom en kris.

Det sideriska Amerika. Den rena cirkulationens lyriska karaktär i motsats till den europeiska analysens melankoli. Den omedelbara förbländningen i det vektoriella, det signalerande, det vertikala, det rumsliga. Ställd mot den kulturella blickens febrila distans. Obscenitetens glädje, den blottlagda obsceniteten, den uppenbara makten, simuleringens makt. Blicken! Den horisontella från bilen; den vertikala från flygplanet; den elektroniska från tele­visionen; den geologiska från öknarna; den »stereo­lytiska« från megastäderna; den transpolitiska från maktspelet, allt som strömmar från det maktmuseum som Amerika har blivit för världen.

Den franske filosofen Jean Baudrillard (1929-2007) reste till USA och nedtecknade sina intryck, tankar, analyser och observationer i boken Amerika (1986). Det är en filosofisk resedagbok, sociologisk betraktelse, en samling aforismer och kultur­spekulativ essä. Idag på många sätt lika aktuell som när den skrevs. 

Johan Öberg har översatt till svenska och i ett utblickande efterord av Daniel Pedersen beskrivs Baudrillards analys mot dagens situation.

Taking you on a voyage of discovery through R and RStudio, this completely updated second edition combines real-world examples and humour with a hands-on 'how to' approach that brings statistics and programming to life. 

In his characteristic irreverent and engaging style, Andy Field takes a fun and flexible yet rigorous approach to doing statistics in a book that:

With an exciting new look and new characters to meet, this is the go-to text for anyone in the social and behavioural sciences who wants to learn about statistics in R and R Studio.