Familjehistoria och släktforskning

Din historia, ditt narrativ, din berättelse. Vad känner du till om dig själv? Vilka har gått före dig och i vems fotspår går du?

Släktforskning är mer än en jakt på namn och datum. Det är en väg in i vår gemensamma historia. Sökandet gör det möjligt att se mönster och förstå hur våra liv länkas samman med andras – bakåt, åt sidan och ibland i spiralform. Och är det närmaste vi kan komma att resa i tiden.I denna bok får du hjälp att utforska din egen släkthistoria. Med steg-för-steg instruktioner lär du dig att söka i arkiv, använda kyrkböcker och tolka olika dokument. Här beskrivs också hur DNA-släktforskning kan hjälpa dig att kartlägga ditt genetiska arv och hitta okända släktingar – och hur du tar dig vidare när spåren verkar ta slut.

Författarna Ingeborg Arvastsson och Stina Loo är hängivna släktforskare som under många år samlat på sig kunskap, praktisk erfarenhet och inte minst insikter om vanliga fallgropar. Under din resa bakåt i tiden guidar de dig tryggt framåt, med kloka råd och peppande tips.

Detta är berättelsen om en liten by på västkusten som blev ett seglarnas paradis och en riktig pärla. Skildringen belyser utvecklingen från sillsalteri, lotsplats, kustpostering och badort till fashionabel förort i västra Göteborg. Vad var det som gjorde att ett litet kustsamhälle vid Älvsborgsfjorden blev ett känt utflyktsmål och kanske Göteborgsregionens mest populära bostadsområde?

Boken väver ihop byns, husens och släkternas historia med utgångspunkt i området kring Gamla Hamnen. Det som många göteborgare kallar en gräddhylla har, när man skrapar lite på ytan, en oväntad och mångfacetterad historia.

Följ med och upptäck det riktiga Långedrag med dess omvälvande utveckling och förstå varför platsen fortfarande lockar tusentals människor till segling och solnedgångar vid Saltsjön.

Britt Trude Petersen bor i Långedrag och är utbildad lärare i geografi och franska. Förutom ett arbete som översättare av fackböcker, är hon författare till ett flertal artiklar om Sardinien. Hon har under många år undervisat i historia och geografi, bland annat som gästföreläsare vid universitet i Danmark.

Så länge vi minns är en fängslande berättelse om platsen Särö och fyra familjer från senare delen av 1800-talet fram till idag. Med utgångpunkt i författarens mormor Gladys Heyman och hennes familjs liv får vi möta en ganska typisk Säröfamilj från förr. En av de många burgna familjer som hyr och köper fastigheter på Särö för att njuta somrarna i havets närhet. Genom privata brev, dagböcker, tidningsartiklar, andras och egna minnen möter vi Särös trolska landskap, havet och skogarna - och tidens passioner, svek, katastrofer och intrasslade familjeförhållanden.

Berättelsen som är en slags hybrid mellan minne, verklighet och fiktion är i hög grad kvinnornas historia. Kvinnor som skapar, förlåter och älskar. Dels starka, men oftast mycket svaga kvinnor vars villkor och val i livet helt domineras av samtidens värderingar, normer och förutsättningar.

Så länge vi minns är en mycket tilltalande bok byggd på dagboksanteckningar, brev och egna texter om tilltrasslade familjeförhållanden och om kvinnor som försakar sina karriärer för männens skull. Välskrivet och enormt fint illustrerat. Helhetsbetyg: 5. Lektör Elisabeth Brännström

Jessica Zandén är skådespelare, kognitiv terapeut och vd för textilföretaget Joy Zandén AB. Hon har tidigare skrivit artiklar, en kritikerrosad och prisbelönt pjäs om sin mormor och ingår med ett kapitel i antologin Jude i Sverige, utgiven 2021. Detta är Jessicas debutbok.

1929. Den unge Hilde Roszkowski gifter in sig i en av Danzigs mest välbärgade familjer. Hon vet att hon borde vara tacksam mot sin nya make som har gett henne ett liv i lyx. Men i takt med att Tyskland rusar mot avgrundens rand växer sprickorna i familjens välordnade yta.

1949. Hilde står som en av Tysklands första kvinnor inför en självständig politisk karriär. Hon drömmer om en ny tillvaro där en kvinna äger rätt till inflytande över sig själv och sitt lands framtid. Krafterna som motarbetar henne är starka, både i politiken och i hemmet.

2019. När läkaren Klaus kommer i konflikt med sin yrkesroll inser han att något inte står rätt till i familjens förflutna. Sökandet leder honom till Tyskland före och efter andra världskriget och hans mors släkthistoria; till ett trauma som gått i arv genom generationerna, men som ingen vågat beröra.

Det vi aldrig talade om är på samma gång en drabbande släkthistoria om Tysklands mörka 1900-tal och en skildring av hur historiska trauman lever vidare – både inom en enskild familj och i ett helt samhälle.

På väg till ett tv-framträdande om sin bok Samtycket får Vanessa Springora besked om att hennes far är död. När hon senare tömmer hans lägenhet hittar hon spår av ett dolt kärleksliv, men också äldre dokument som tyder på att hennes farfar inte varit den han utgett sig för att vara. När hon börjar nysta i gåtan – en undersökning som leder henne till franska, tjeckiska och tyska arkiv – inser hon att namnet Springora har en helt annan historia än den hon har fått höra.

"Patronym" är en häpnadsväckande självbiografisk berättelse om ett efternamn, om maskulina familjemyter och om en tystnad med långa efterverkningar.

Ingen människa är en ö, men tre människor kan tiga ihjäl mycket.

Pappa Lars och mamma Nitas förhållande byggde inte på stormande kärlek, men de delade det viktigaste i livet: ett barn. Nita dog tidigt. Far och dotter fick klara sig utan henne. Lars stod för trygghet och omsorg, men också för en orubblig tystnad. Vad hände med mamma? Och var pappa Lars det helgon som Sophia alltid trott? Hon letar efter sanningen med hjälp av tidigare okända brev.

I Sophia Janssons självbiografi förekommer tre öar: Tonga, som syskonen Jansson ville flytta till på 1940-talet, Ibiza som Sophia bodde på i den tidiga barndomen, och ön i Pellinge, där flera generationer Jansson vistats. Släkten Jansson kommer oss nära: farfar lider av depression och Tysklandsvurm, hans hustru Ham tecknar och står ut, Tove och brodern Lasse flyttar hemifrån för att bli självständiga. Det fanns människor runt Tove Jansson som man inte återfinner i Mumindalens karaktärsgalleri. Sophia Jansson skriver inkännande och frankt.

"En påläst och värdig betraktelse över tysk-judiskt liv." Göteborgs-Posten

Vad är ett hem? Och hur påverkar familjens historia de val man själv gör i livet? I Vändpunkt Tel Aviv reflekterar Mellan­östernforskaren Isabell Schierenbeck över hur hennes tyska bakgrund påverkat henne. Vad är det som gör att hon känner sig så hemma redan första gången hon kommer till Tel Aviv, staden som sedan gång på gång drar henne tillbaka? Som blir hennes andra hem. Vad är det som får henne att lära sig hebreiska, ägna sitt liv åt israelisk politik?

Isabell Schierenbeck inser att Tel Avivs historia, som präglats av de tyska judarnas flykt till Palestina undan nazismen, Bauhausskolans banbrytande arkitektur och det tidiga israeliska statsbyggandet, är nycklar till hennes egen uppgörelse med sin familjs historia. Hennes farfar stred för Tyskland och Wehrmacht under andra världskriget medan farmor Hannchen väntade på brev från honom hemma i Bremen med deras lille son, Isabells pappa. Men om detta, den tyska skulden, har familjen sällan talat.

Under sina vandringar i Tel Aviv reflekterar Isabell kring det tyska arvet stadens och sitt eget. Hon funderar över offer och förövare, skuld och skam, meningsskapande och samhörighet och över hemmets betydelse i människors liv. Hur börjar man om och vad tar man med sig? Hon rör sig vant på gator och torg och tar läsaren med på rundvandringar i staden då och nu. Det är en bildande, utforskande och fängslande bok som beskriver den vita staden och en familj på ett helt eget sätt.

Boken innehåller bilder tagna av Patrik Elgström, fotograf verksam i Göteborg som länge intresserat sig för att fotografera arkitektur som ett uttryck för filosofi, politik, makt och ideologi.

"Utan förenklingar eller generaliseringar ger "Vändpunkt Tel Aviv" en uttömmande och mångfacetterad bild av såväl dagens som det historiska Israel. Ett ständigt aktuellt, komplext och omdebatterat ämne - inte minst nu - där Schierenbecks prövande, resonerande inställning är välbehövlig, som motvikt till mer dualistiska beskrivningar. Särskilt givande är partierna som behandlar skuld och försoning, och om att finna acceptans inför vem man är och vad man kommer ifrån. (...) Därutöver är boken illustrerad med fotografier av Patrik Elgström, som varsamt fångar Tel Avivs karaktäristiska gatubild." BTJ, Viktoria Parmell

"En intressant och tänkvärd mosaik." Svenska Dagbladet

"Med hög personlig närvaro låter hon sitt eget liv utgöra basen för att förstå de kulturella banden mellan Tyskland och Israel - och dem som blivit klämda däremellan. (...) en finkänslig betraktelse över tysk-judiska flyktingars öden i Israel. (...) en påläst och värdig betraktelse över tysk-judiskt liv." Göteborgs-Posten, Björn Werner

Boken behandlar tiden från 1700-talets mitt till Ahlgrensföretagets försäljning vid slutet av 1980-talet. Adolf Ahlgren skapade och marknadsförde Läkerol med stor framgång från att ha börjat som springpojke åt sin äldre bror i en kemisk-teknisk fabrik.

Björn Ahlgren skildrar familjens entreprenörer, dess framgångar och motsättningar och strider inom släkten med de välkända produkterna Läkerols halstabletter och Ahlgrens bilar, som tillkom genom ett misstag.  

Berättelsen skildrar livfullt miljöerna och personligheterna i Gävle kring de stora företagen Läkerol, Gevalia och Pix. I boken framträder även kvinnorna i familjen med sina intressanta öden, maskeradfester på Kilafors Herrgård utanför Bollnäs och filminspelning med Laurence Olivier i Afrika.  

Författaren Björn Ahlgren är en av fyra bröder som alla till en början arbetade i familjeföretaget. Efter några år lämnade Björn sin anställning mot sin fars vilja och gjorde karriär i USA och Schweiz.  

Björn Ahlgren har nu bidragit till historieskrivningen om denna epok med en berättelse som ingen lokalhistoriker kan ge: Den personliga, skriven av ett tydligt subjekt. Läkerolfamiljen får läsas med medvetenhet om att det är just en subjektiv betraktelse. Som sådan utgör den ett värdefullt fragment av Gävles historia som osminkat skildrar en av de mest framstående familjerna i staden. --- En förvånansvärt ärlig berättelse.

Kristian Ekberg i Gefle Dagblad

Alla som släktforskar vet att kyrkbokens magra notiser väcker fler frågor än de ger svar.

Det är så mycket mer vi vill veta – om hur släktingar bodde, arbetade och reste, vad de åt, var på den sociala skalan de stod, vilken skolgång de kan ha haft eller vilka politiska rättigheter de åtnjöt.

Den här boken tar vid där de gamla längderna slutar och försöker besvara denna typ av frågor, som för oss närmare våra anfäders och anmödrars liv.

Samtidigt placeras de i ett större sammanhang. Boken spänner över sju hundra år av vår historia, men liksom släktforskaren börjar den i det nära förflutna och söker sig allt längre bakåt – så långt som källorna brukar kunna föra släktforskaren. Ett välvalt bildmaterial gör skildringen ännu mer levande.

Sveriges historia för släktforskare är det oumbärliga komplementet för alla som är nyfikna på sina släktingars omständigheter men är också till nytta för alla kulturhistoriskt intresserade. Den är skriven av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling, som inte bara är experter på sina respektive epoker utan också erfarna släktforskare själva.

”I januari 2020 befann jag mig på Förintelse-­museet i Washington för att hitta material till ett filmmanus. En kaffepaus skulle snart förändra mitt liv för alltid. När jag sökte på mitt släktnamn i en databas, upptäckte jag tre arkivlådor fyllda med brev, fotoalbum och dokument – och plötsligt öppnades en dörr till en förlorad värld. Jag fann en släkt som jag aldrig känt till, en släkt som hade försvunnit i nazisternas mörker och eftervärldens tystnad. Och jag fann de som, i sista stund, hade lyckats fly – de som bevarade minnet av de som mördades.”

I "Frimärkssamlaren" följer vi Hynek Pallas resa genom sin familjs förflutna. Genom brev, foto-­album och dokument kommer han i kontakt med Paula Brunners berättelse om flykt undan Förintelsen. Boken väver samman en dramatisk historia om Felix Brunner, en passionerad frimärkssamlare som fick en förvarning om ­nazisternas framfart och som på det sättet ­undvek döden. Men berättelsen stannar inte vid flykten från Europa och överlevnaden i koncentrationsläger – den sträcker sig in i efterkrigstidens tystnad, där de överlevande bär på traumatiska minnen av förlust och smärta. Hynek Pallas utforskar inte bara sin egen släkts öde, utan skildrar också den enorma tystnaden som omslöt dem som överlevde Förintelsen och den långvariga ­påverkan på tredje generationens minne. Genom en rörande blandning av personliga berättelser och historiska fakta växer en stark och djupt mänsklig skildring fram, där frimärken får en oväntad och symbolisk betydelse – både för det som var förlorat och för det som har överlevt.

Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.

Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet. 

Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria. 

Detta är en mycket annorlunda och i stort sett okänd historia från Sverige under andra världskriget. Lucky Strike kom ut första gången 2013 och utges här i en ny reviderad och utökad upplaga.

Boken berättar om de amerikanska flygplansbesättningar som störtade eller nödlandade Sverige under kriget, jänkarna som bjöd barnen på Chewing Gum och lärde flickorna att dansa Jitterbug. Vänskapsband knöts, ibland även kärleksband. Efter kriget följde en del svenska flickor med sina flygare till ett nytt liv i Amerika, någon gång efter giftermål iförd en brudklänning sydd av makens fallskärm. Andra blev lämnade att föda ett barn i ensamhet. Många år senare sökte författaren Jan-Olof Nilsson upp de inblandade, på båda sidor om Atlanten.   

I denna nya upplaga tillkommer mycket unikt material från nya forskningsresor i Sverige och USA under vilka författaren fångat några av krigsårens sista röster. Helheten har blivit rikare, erfarenheterna fler. Ett 40-tal nya fotografier har också tillkommit. Vi möter de åldrade flygarna, kvinnorna de förälskade sig i och barnen som blev följden av deras möten även de som först långt senare i livet fick reda på sitt ursprung. Även de barn som levde där bomberna föll har fått en röst här.

Jan-Olof Nilsson, född 1960, bosatt i Falkenberg är författare, filmare och föreläsare. Efter universitetsstudier i bland annat historia och internationell politik arbetade han tio år som antikvarie och utställningsproducent och föreläsare på museum. Sedan 1989 är han verksam som frilansjournalist. På senare år har han blivit en ofta anlitad och uppskattad föreläsare. Han har skrivit ett flertal böcker, bland andra de kritikerrosade Anrop red dog och Minnen av krig.

En värmländsk Downton Abbey  

Ha förtroende till solen är en historisk skildring av vardag och fest i den värmländska herrgården Agnhammar under 1800-1900-tal. Boken följer de många kvinnorna som hade sitt hem här.

Berättelsen om Agnhammars kvinnor är fylld av glädje, dramatik, upptåg och sorg. Marie Louise Matton, bokens huvudperson, var en av fyra döttrar som växte upp på Agnhammar. Här lade familjen grunden till sin livsfilosofi som hyllade kunskap, kultur och generositet. Familjens begåvade döttrar var omskrivna i dåtidens press. Den yngsta, pianisten Marie Louise, övertog gården tillsammans med sin man. Tillsammans fick de sex barn varav fem döttrar. De förvaltade arvet framgångsrikt. Marie Louise, familjens humanistiska matriark, blev en känd företrädare för den värmländska herrgårdstraditionen. 

Författarens mor var den sista att födas i herrgården. När hon åldrades sörjde hon att hennes liv och det gamla hemmet båda färdades mot slutet. Herrgårdsbyggnaden revs år 2009, men den entusiasm, fantasi och klokskap som en gång rymdes i det ståtliga huset har bevarats, inte minst i de hundratals brev och fotografier som berättelsen om livet på Agnhammar bygger på.    

Beata Arnborg är författare och har en bakgrund som kulturjournalist, bland annat i Svenska Dagbladet. Hon har skrivit hyllade biografier över Barbro Alving, Kerstin Thorvall och Zarah Leander. För sitt personhistoriska arbete har hon tilldelats priser av såväl Svenska Akademien som Samfundet de Nio.

"Beata Arnborg fyller historien om sin släkts herrgård med sorlande kvinnoröster, pianospel och fras av långa kjolar."

Gunilla Kindberg, nyhetsmagasinet Fokus nr 35

"Hon lyckas fylla historiska fakta med liv, ljus och scener så det blir en fin berättelse om kvinnoliv och om Sverige med många fotografier."

Kerstin Särneö, bokredaktör M Magasin