Språkvetenskap och lingvistik

”Ana ugglor i mossen” är ett stående uttryck som vi tar till när vi inte vill vara tråkiga och helt enkelt säga ”ana oråd”. Den språkvetenskapliga termen för sådana uttryck är idiom. Det finns tusentals sådana i det svenska språkets kollektiva minne. Några av dem har varit i bruk i hundratals år, andra har tillkommit på senare tid. De ser oskyldiga ut till dess att man börjar titta närmare på dem. Då öppnar sig de märkligaste perspektiv.

Detta är en bok om några av författarens favoritidiom och om det ljus de kastar över språket och den mänskliga naturen

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2024

»En pärla för nördar.« M magasin

»Latin – handbok i odödlighet är […] nästan lika mycket en berättelse om vår civilisations framväxt som om latinet i sig.« Språktidningen

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas?

När romarriket var som störst sträckte det sig över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.

Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.

I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flflätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

Ny upplaga av välkänd lärobok i fonetik

Alla som undervisar i svenska som andraspråk behöver kompetens i andraspråksinriktad fone­tik. Den här boken är skriven just för er.

Bosse Thorén har under många år arbetat med att göra uttalsundervisningen effektivare och mer lätt­illgänglig för både lärare och inlärare, genom att förenkla och prioritera inom svenskans uttalslära. 

Svensk fonetik och uttalsundervisning innehåller såväl teori som didaktiska tillämpningar. Till de flesta kapitel hör ett avsnitt där de aktuella uttals­dragen sätts in i ett and­ra­språksperspektiv, och många av exemplen finns som ljudfiler på morfem.se.

Förhoppningen är att boken ska ge metodisk och didaktisk vägledning och underlätta för lärare att planera uttalsundervisningen för olika åldersgrupper i sfi, svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. 

Bosse Thorén har lång erfarenhet av undervisning i sfi och svenska som andraspråk och fortbildning av lärare. Han är fil.dr i fonetik och har aktivt forskat inom svensk prosodi och dess koppling till begriplighet. Han är för närvarande knuten till Högskolan Dalarna.

”Populärvetenskap av högsta klass. Alla de nödvändiga ingredienserna finns där: en påläst författare, ett pedagogiskt sinnelag och en prosa med gott flyt.”Svenska Dagbladet

Hur blev människan med språk? Var, när och varför bör­jade vi tala? Det är en av historiens stora gåtor. Än är vi långt ifrån en lösning, men med hjälp av så olika vetenska­per som arkeologi, neurologi, lingvistik och biologi kan vi numera dra några slutsatser, avfärda vissa äldre hypoteser och uppställa nya frågor.

Med entusiasm och sakkunskap lotsar Sverker Johansson läsaren genom en djungel av ledtrådar och teorier. Sök­andet efter språkets ursprung börjar många miljoner år tillbaka i tiden, då dagens apor och människor gick skilda evolutionära vägar. Det slutar vid den punkt dit det går att härleda förlagorna till de språk som talas i dag, det vill säga för omkring fem tusen år sedan. Däremellan får vi stifta bekantskap med Homo erectus och neandertalare, med Darwin och Chomsky, med delfiner och näktergalar, med syntax och interjektioner.

Men hela tiden tycks spåren leda tillbaka till den omväl­vande period för omkring en och en halv miljon år sedan, då våra förfäder i Afrika ställdes inför nya situationer och alltmer började skilja sig från övriga djur – och där språket av allt att döma tycks ha spelat en nyckelroll.

”En formidabel bildningsresa … Det här är boken lingvisterna i Sverige behövt så länge… Jag kräver en augustprisnominering.” Expressen

”Johansson berättar med entusiasm och vilja att folkbilda. Förtjusningen smittar.” Språktidningen

”Detta är vetenskap och populärvetenskap av bästa märke, och det finns ingen bok på svenska som kommer i närheten vad det gäller bredd och djup.” BTJ

"En fascinerande och intressant översikt kring människans språk."Smålandsposten

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem.

Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa.

Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.

Sagt om boken:

”Infallsrik, påläst och välskriven.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

”Halldorf håller internationell klass.”– Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

”Bokens folk väcker många känslor i mig – läsglädje, tacksamhet, nyfikenhet, frustration – men aldrig någonsin leda.”– Åsa Linderborg, Expressen

”En högst personlig och lärd framställning, som mynnar ut i en stimulerande och provocerande civilisationskritik.” – Björn Linnell, Svenska Dagbladet

Belönad med Augustpriset 2021 i kategorin Årets fackbok!

Av all litteratur på svenska är ungefär hälften översatt från andra språk. Ändå är dess förutsättningar okända för de flesta. I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Vad gjorde reformationen med den svenska Bibeln? Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Finns det ett korrekt sätt att översätta? Med djupgående kunskap och slående exempel från forntid till nutid visar Nils Håkanson hur synen på översättning har varierat mellan epokerna. Hans bok blir lika mycket en kulturhistorisk fresk, full med udda gestalter och genier, som en insiktsfull handbok i läsning och litteratur.

Nils Håkanson (född 1975) är författare, översättare och förläggare. Utöver romaner har han skrivit en avhandling om rysk litteratur i svensk översättning och verkat som forskningsredaktör för Svenskt översättarlexikon.

"... ljuvligt egensinnig och spränglärd". Kristina Lindquist, Dagens Nyheter

"Om någon bok kan sägas fylla ett hål i fackboksutgivningen så är det Dolda gudar. Pedagogiskt föredömligt, humoristiskt och stilsäkert." Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet

" ... med denna litteraturhistoria - för det är vad det är - visar sig sakta gudarna, de dras rent av fram ur historiens mörka garderob, ut i ett efterlängtat och välförtjänt ljus." Claes Wahlin, Aftonbladet

"Nils Håkansons bildningsfyrverkeri Dolda gudar är med sin originalitet och bågnande kunskap allt man önskar av en Augustvinnare." Annina Rabe, Expressen  

Det är inte särskilt vågat att påstå att Sara Lövestam är det mest intressanta som hänt det svenska språket på senare år. Ingen har som hon lyft fram och levandegjort det, gett oss verktyg att vårda och använda. I bok efter bok har hon stimulerat oss språkväktare samtidigt som hon pekat på vikten av att kunna och att vårda vårt språk. Lasse Winkler, Alba

Du har blivit antagen till språkpolishögskolan. Du har fått din rödpenna och ser fram emot att börja arrestera språkmissbrukare med de klassiska orden "det heter faktiskt" .

Men hur ligger det till med Luciasången, är det förlät eller förgät? Hur hårt ska man bestraffa en särskrivare, och vilket kommateringsreglemente är det som gäller?

Handbok för språkpoliser är din vän i en värld där ligister svär på engelska och språket är i ständigt förfall.

Sara Lövestam är författare, lärare, språkvetare och en flitigt anlitad föreläsare. Hon skriver krönikor i en mängd tidningar, och tillsammans med Patrik Hadenius utgör hon tv-inslaget Språkakuten i TV4 Nyhetsmorgon. Hon är också ständig domare i radiotävlingen Lantzkampen i P1.

Hennes grammatikböcker har blivit stora succéer där hon med humor och pedagogisk skicklighet lockat in sina läsare i språklärans värld.

Jag har saknat en etymologisk ordbok som visar vilka svenska ord som är besläktade med varandra och hur. Eftersom det inte fanns någon sådan bok fick jag skriva den själv. Samtidigt ville jag dela med mig av de aha-upplevelser som man får när alla samband och oväntade släktskap avslöjas och har därför försökt att skriva så att så många som möjligt kan läsa. Den här boken riktar sig till alla ordvitsare, alla korsordslösare, alla språkpoliser och språktjuvar, alla som tittar på frågeprogram på teve, läser språkspalter i tidningar eller lyssnar på programmet Språket i radio, alla svensklärare och alla svenskstudenter, alla som skriver på svenska och alla som läser Kort sagt till alla som är nyfikna på ord och vill bli lite mer ordkloka.

Staffan Fridell (f. 1952) är professor emeritus i ­nordiska språk vid Uppsala universitet med historisk lingvistik tillämpad på nordisk språkhistoria som specialområde. Ett forskningsfält som inkluderar namnforskning, dialektologi, runologi, ljudhistoria och etymologi. Han är även etymologisakkunnig åt Svenska ­Akademiens ordbok.

"Hennes grammatikböcker är små mästerverk av pedagogik och lustfylld läsning ... Det här är utan tvekan guldkornet i samlingen." Fokus

"Lövestam fördummar inte, utan behandlar grammatiken med den respekt och leklust som hon uppenbarligen hyser och vill dela med sig av. Boken tvingar till skratt på var och varannan sida ... mer pedagogisk än de flesta." Arbetarbladet

Vad är likheten mellan ett subjekt och en sockerkaka? Varför ska man inte jämföra bisatser med tjocka fjärilar, hur kan ett enkelt så vara både mystiskt och hjälpsamt, och hur mycket kan ett bråkigt satsadverbial egentligen ställa till med?

Ordföljd är sammanhang, intrikata mönster och den livsavgörande skillnaden mellan är inte det där ett stup? och det där är inte ett stup .

I denna uppföljare till de hyllade Grejen med verb och Grejen med substantiv får du äntligen djupdyka i mänsklighetens favorithobby: att foga ihop satsdelar!

"Man hör i hennes tonfall [som domare i Lantzkampen i P1] att hon har rävar bakom öronen så det visslar om det. Alltid lågmäld men ändå pregnant. Och det kommer fram i Grejen med ordföljd ... En perfekt uppslagsbok." SVT Gokväll

Krösamos, klabbsaltare och feminina substantiv

Mysse och bysse, krösamos och klabbsaltare är småländska ord som de flesta känner igen. Men vad betyder vuplann, pixaburk, böstel, snickaren är placered eller träpäran är ong? Och hur låter småländska egentligen?

  Den här boken presenterar småländsk dialekt, och beskriver bredden i detta stora landskap, skillnader såväl som likheter. Ordboksdelen tar upp småländska ord och uttryck tillsammans med språk­exempel och förklaringar. Grammatikdelen beskriver och exemplifierar uttrycksmedel som man finner i småländska.

  Men är småländska en enda dialekt? Det låter ju så olika på olika ställen. Här använder författarna småländska som ett samlingsnamn. Att ange hur många dialektvarianterna är eller var man ska dra gränser är inte enkelt, för trots skillnaderna är likheterna stora. Utgångspunkten är en äldre småländska som talades då Småland och resten av Sverige huvudsakligen beboddes av bönder, men här finns också inslag av en mer samtida småländska, som man finner till exempel i litteratur och medier.

  Boken börjar med ett avsnitt om dialekter i allmänhet och Smålands i synnerhet, beskriver småländskt uttal och hur ord kan bildas och förändras. I bokens sista kapitel ställs frågan om småländskan lever. Svaret är ett entydigt ja. Många smålänningar firar, med stolthet och glimten i ögat, fössta tossdan i mass med massipantååta och hyllar hembygdens egen småländska.

  Kanske är det den mjuka, varma, melodiska prosodin som är den småländska dialektens hjärterytm. Man känner igen en smålänning när man hör en så man gör.

Sociolingvistik riktar sig till alla som är intresserade av språkets sociala sida.

Sociolingvistiken utforskar förhållandet eller det ömsesidiga beroendet mellan språk och samhälle och tar fasta på språkets sociala funktion. Det är ett mångfasetterat ämne med många olika forskningsfält, och i den här introduktionsboken presenteras viktiga områden av olika författare.

Sociolingvistik används som kurslitteratur på olika språksociologiska och sociolingvistiska kurser vid universitet och högskolor, men den riktar sig också till andra som är intresserade av språkets sociala sida. Boken uppskattas bland annat för att den ger en heltäckande bild av ämnet och har en tydlig struktur.

Under de tio år som har gått sedan förra upplagan av Sociolingvistik kom har mycket hänt, och i den här tredje upplagan inkluderas forskning och teorier från de senaste åren. Några kapitel är helt nyskrivna, och i stället för ett kapitel om ungdomsspråk finns nu Språk och ålder som inte bara tar upp ungdomars språk och samtalsstil utan också andra åldersgruppers språkbruk. Dessutom tillkommer två kapitel, nämligen Förortsförankrat tal och Namnens sociolingvistik.

Redaktör:

Övriga författare:

Vi kan knappt öppna ögonen utan att få syn på bokstäver. De finns på skyltar, i böcker och tidningar – du stirrar på några i detta nu. Men varför ser de ut som de gör? Vilka språkliga och kulturella manglar har de passerat på vägen hit och vad har de haft för sig på senaste tiden? Här får du följa bokstaven A:s väg från feniciskt oxhuvud till vårt latinska A fångat i en vokaldans (sedermera försett med snabel) och lära dig när pricken sattes på i, men också djupdyka i senare bokstavsfenomen. Vad är ett A-barn, och varför heter det ”sätta p för något”? Vem var först med dansbands-Z? Och den eviga frågan: Hur uttalas egentligen k:et i kex?

"Sara Lövestam skriver lätt och ledigt om komplicerade historiska skeenden utan att bli varken slarvigt slängig eller långrandigt akademisk.… Fastän vi använder och ser bokstäver varje dag så tänker vi sällan på deras historia, skriver Sara Lövestam. Det borde vi. För vår tid här är kort jämfört med bokstävernas och bergens. ABC-bok för vuxna får tanken att svindla och sammanhangen att klarna."

Språktidningen

För länge sedan fanns inte det svenska språket. Nu finns det, men en gång i framtiden kommer det inte längre att finnas. På samma sätt är det med alla språk: de uppkommer, används en tid och försvinner. Varje språk har sin historia och sitt öde. En del sprids över hela världen, en del förblir små. Hur kommer det sig?Tore Janson besvarar den frågan genom att ta oss med på en upptäcktsresa i tid och rum. Den börjar för ett par miljoner år sedan och sträcker sig långt in i framtiden. Från samlares och jägares språk går resan vidare till de första stora skriftspråkssamhällena i Egypten och Kina, och via grekiskan, latinet och arabiskan får vi sedan se hur de europeiska språken vuxit fram och brett ut sig över världen. Det är underhållande läsning, fylld av intressanta fakta och oväntade sammanhang.De två viktigaste språken i Sverige i dag, svenska och engelska, behandlas utförligt, och i slutet av boken tar Tore Janson en titt långt in i framtiden. Kommer vi alla att tala engelska om 200 år? Eller kanske kinesiska?Tore Janson har varit professor i latin och senare professor i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. I sina vetenskapliga artiklar och böcker har han ägnat sig mycket åt språks förändringar och åt förhållandet mellan språk och samhälle.

Hur skapar vi en språkmiljö i förskolan som ger varje barn förutsättningar till ett väl utvecklat språk?

Språklig förebild i förskolan visar hur ditt eget språkande – i varje vardaglig situation i förskolan – kan göra avgörande skillnad för barns språkutveckling, tänkande, delaktighet och framtida lärande, med stöd i både forskning och praktik. Genom exempel på kognitivt och språkligt utmanande samtal, slutna frågor och öppna frågor synliggörs hur pedagogens språkande formar barns delaktighet, motivation och engagemang.

Så hur kan vi språka och kommunicera i förskolan för att stärka barns identitetsutveckling och självbild? Och hur skapar vi en språkmiljö som ger varje barn förutsättningar till ett väl utvecklat språk? Utvecklingen av kommunikation, språk och samspel är central genom hela barndomen. Med språket kan vi kan signalera delaktighet, respekt och trygghet. Att arbeta med språk och kommunikation är ett värdegrundsarbete.

Boken handlar om att vara samtalspartner till barn och hur vi vuxna kan utvecklas som språkliga förebilder. Författaren beskriver hur barn utvecklar sitt språk och sin kommunikation och belyser hur språknäring, språkrika interaktioner och språklig agens påverkar barns språkutveckling redan från spädbarnsåldern och tidig barndom.

Språklig förebild i förskolan vidgar förståelsen för varför och hur vi behöver tänka som språkliga förebilder. Den ger också konkreta tips på hur vi kan arbeta för att stimulera barnens språkutveckling, till exempel genom vårt sätt att ställa frågor, kroppsspråket, samarbetet med vårdnadshavarna, högläsning eller responsivitet. Eftersom barn speglar sig och sitt språkande i vuxna behöver pedagogen rikta sin uppmärksamhet mot sig själv som samtalspartner istället för att fokusera på barnet.

Denna andra upplaga är uppdaterad med ny barnspråks- och förskoleforskning och har en stärkt vetenskaplig grund i linje med den nya läroplanens krav.

Karolina Larsson är leg. logoped, doktor i medicinsk vetenskap och författare. Hon arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstads kommun, där hon också bedriver forskning om språk och interaktion i förskolan. Karolina driver det egna företaget Ut med språket AB, där hon anlitas som föreläsare, skribent och konsult inom språk-, läs- och skrivutveckling.

Formgivare: Anna Hild.

Sagt om boken:"Boken är skriven med stor kunskap och starkt engagemang. Den är vetenskapligt förankrad men även praktiknära i sitt tilltal. De tre delarna rymmer kapitel med en mängd underrubriker, vilket gör den lättläst och behändig att orientera sig i. [...] ...framför allt ger Karolina Larsson konkreta tips på hur vi som språkliga förebilder kan stimulera barnens språkutveckling. Litteratur- och referenslista avslutar. Föregående upplaga bör ersättas med denna. Helhetsbetyg: 5."/Ulf Malmqvist, BTJ-häftet nr 7 2026

"Pedagogisk skicklighet kombinerad med finurlig humor" (Språktidningen)

"Tur då att Sara Lövestam finns. Efter de smarta böckerna "Grejen med verb", "Grejen med substantiv och pronomen" och "Grejen med ordföljd" dundrar hon nu vidare mer humoristiskt än nånsin tillförne." (Nina Lekander, Expressen)

"Perfekt för den som läser språk men även för den som på ett underhållande sätt vill veta mer om och fräscha upp sina grammatikkunskaper." (Mariestads-Tidningen)

Det var en gång ett litet substantiv, som förnöjt meddelade varje främling som det mötte: "Jag är ett substantiv!" En dag mötte det lilla substantivet en språkpolis. Vid den glada hälsningen höjde språkpolisen bara på ögonbrynet och svarade: "Nej. 'Jag' är ett pronomen."(Ur Sagan om substantivet och språkpolisen)

Välkommen in i en värld av prinsessor och riddare, språkpoliser på moped, en skälmsk katakres, makthungriga världsledare och introverta interjektioner! En sagobok för språkälskare, en grammatikbok för sagoälskare.

Sara Lövestam är författare, radioröst, krönikör och SFI-lärare. Hon följer upp succéerna Grejen med verb, Grejen med substantiv och Grejen med ordföljd med något alldeles sagolikt.