Media och underhållning

Det här är berättelsen om Romson reklambyrå, verksamma 1996 – 2002, en tid då dagstidningarna fortfarande var jättestora, både till läsekrets och format, då internet fortfarande var ett spännande framtidslöfte, och då reklamkreatörer fortfarande var förlänade med en slags rockstjärnestatus. Berättelsen följer byrån: dess tillblivelse, uppgång och fall. Det är en historia som rymmer både passion och svek, och som ger en underhållande inblick i en reklambyrås vardag åren runt förra sekelskiftet.

Jan Lindforss var verksam inom reklambranschen i över 30 år på flera av Sveriges mest framgångsrika reklambyråer. Nedlagd på grund av framgång är hans minnesskildring av hur han kom in i branschen, och om personer och händelser som kom att forma hans yrkesbana.

En Handbok om Musikbranschen – Aktörerna, Avtalen & Sedvänjan är en unik redogörelse för hur musikindustrin fungerar och ett måste för alla som vill veta mer om den. Sissi riktar sig inte bara till dig som är artist, låtskrivare, producent, manager, skivbolagsrepresentant, jurist och redovisare utan även till dig som är förälder, partner eller kompis till en aspirerande stjärna.

Den kan användas som en uppslagsbok – där du hittar förklaringar till det stora antalet termer som används i branschen – och som en guide med kärnfulla kapitel som ger dig vägledning kring rättighetsfrågor, branschvanor och de viktiga avtalen såsom artist-, producent-, management-, och bandavtal för att nämna några.

Sissi delar även med sig av sina personliga erfarenheter och ger konkreta och praktiska tips på hur du ska förhandla till dig bättre villkor, eller så kanske du undrar:

och många, många fler frågor.

Boken är skriven av musikjuristen och bransch-insidern Sissi Hagald som har gedigna kunskaper och lång erfarenhet av branschspecifika frågor. Hon har bland annat arbetat som inhouse-jurist på indie- och majorskivbolag och musikförlag samt drivit en egen juristbyrå med tonvikt på musikbranschen.

Under fyra decennier har jag haft förmånen att arbeta med några av världens mest ikoniska varumärken inom spel och film. Jag vill ge er en inblick i brädspelens glädje och videospelens evolution, genom försäljnings- och marknadsstrategier, teknikskiften och personliga upplevelser. Den handlar om spelens utveckling, människor som jag jobbat med, olika kulturer och beslut som jag fattat. Välkommen in bakom kulisserna i spelvärlden. Det här är min berättelse.   Stefan Lampinen

Stefan Lampinen har jobbat med spel i över fyrtio år. Med start i Luleå och egen brädspelsbutik, vidare till Stockholm och rollspel, befann han sig snart mitt i händelsernas centrum i samband med BRIO:s lansering av SEGA i Norden. Det här var en tid då TV-spelmarknaden växte i rekordfart.

Efter att ha byggt upp Electronic Arts nordiska verksamhet tog han klivet ut i Europa i tunga chefspositioner som Vice President of European Sales och senare VD för affärsområdet Central­europe med bas i Tyskland.

Karriären gick vidare till Microsoft, först i den intensiva Europalanseringen av Xbox 360 och därefter i rollen som VD för Emerging Markets. Sedan rekryterades han till Warner Bros. där han ledde transformationen in i den digitala eran. Genom dessa nyckel­roller var Stefan en tongivande pionjär bakom det som idag är det svenska spelundret. Idag verkar Stefan som rådgivare inom spel och media. Här delar han med sig av sitt perspektiv på spelbranschens utveckling – från pionjärandan 1982 – till den mogna industri vi ser idag. Från hobbyprogrammerare till Det Svenska Spelundret. Från utskälld barnafiende till erkänd kulturyttring.

I ”Bäste bokförläggare!” tar Per I. Gedin, förläggare sedan mer än fyrtio år, med oss bakom kulisserna på ett förlag – långt ifrån bilden av den framgångsrike förläggaren och hans berömda författare. Här berättas om blandningen av de vitt skilda sfärer som en förläggare rör sig i, med allt från slarviga tryckerier och nyckfulla bokhandlare till negativa eller uteblivna recensioner och oförstående bibliotekarier. Med författarna kan det vara ett harmoniskt samarbete, men lika ofta dispyter om honorar, omslag, annonsering, friexemplar och ändringar i texten. Boken baseras på brev till förlaget, från berömdheter som García Márquez och Ulf Lundell men också från förhoppningsfulla debutanter.

På 1840-talet gavs de första manualerna för stickning och virkning ut på svenska. I små häften med färgglada pappersomslag förmedlades mönster och instruktioner för att tillverka diverse dekorativa föremål, som börsar i silke eller färgglatt ullgarn dekorerade med pärlor, eller kragar, barnkläder och spetsar i tunt vitt bomullsgarn. I manualernas förord lyfts stickning och virkning fram som de vackraste av alla fruntimmershandarbeten, såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Vid 1850-talets mitt minskar utgivningen av manualer för stickning och virkning, och mönster för allehanda textila handarbeten blir istället ett regelbundet inslag i modejournaler. På stora planscher i tunt papper trängs mönsterritningar med tillskärningsmönster och bilder på det senaste klädmodet. Skillnader mellan dessa publiceringssätt väcker frågor kring hur förmedlingen av mönster och instruktioner för stickning och virkning förändrades över tid, och vad dessa förändringar innebar för utövandet av dessa handarbeten.

Hanna Bäckström undersöker hur mönsterförlagor och instruktioner för stickning och virkning utformades och spreds i tryckta publikationer under 1800-talets mitt, en period när nya publikationsgenrer introduceras på den svenska marknaden. Förutom att ge en detaljerad bild av de första mönster för stickning och virkning som gavs ut på svenska görs jämförelser med liknande publikationer i Tyskland och Storbritannien, och en stor mängd manualer som inte uppmärksammats inom tidigare forskning belyses och sätts in i en kulturhistorisk och mediehistorisk kontext.

Hanna Bäckström är textilhistoriker, verksam vid Uppsala universitet. Förmedling av mönsterförlagor för stickning och virkning. Medierna, marknaden och målgruppen i Sverige vid 1800-talets mitt är hennes doktorsavhandling. 

Strindbergs lilla röda är en både nördig och allmänbildande resa genom bokens, typografins och läsningens historia. Med Röda rummet som prisma berättar Alexandra Borg och Nina Ulmaja hur allt började och hur det fortsatt. Det är oavbrutet lärorikt och underhållande, och varje vackert formgiven sida genomsyras av kärlek till Boken.

"Man köper heldre en vacker bok för en krona än en ful för 50 öre.""

August Strindberg

Den har kallats »Sveriges första moderna roman«. Röda rummet utkom första gången 1879 och väckte omedelbart stor uppmärksamhet. Sedan dess har boken utkommit i över 140 utgåvor, filmatiserats, blivit serieroman och översatts till ett stort antal språk. Men förutom att vara en klassisk roman är Röda rummet en Bok. Skriven, formgiven, tryckt, såld och läst. Hur gick det till på Strindbergs tid? Hur går det till idag?