Betyg & recensioner av Per G
Antal betyg: 9
Antal recensioner: 9
Wien
Bra och informativ
Som vanligt är dessa guider bra upplagda med informativa texter. Litet typsnitt kan ställa till det om du har problem med sånt. Kolla alltid att det är den senaste utgåvan du beställer!
DK Eyewitness Travel Guide: Naples & the Amalfi Coast
Om du ska till Neapel
Håller med en annan recension att man ledas till att tro att det är mycket info om Amalfi och det området i denna bok. Det är det inte. Men om du ska till Neapel och området runt omkring så är det givetvis en bra bok, så jag rekommenderar den med den reservationen. Ett minus och varning som vanligt för den minimala storleken på texten i dessa guider! Se också upp så du beställer den senaste utgåvan, ibland finns flera tillgängliga samtidigt.
DK Eyewitness Travel Guide: Prague 2014
Liten text, annars bra!
Jag brukar köpa DK Eyewitness Travel Guide (alternativt Första Klass Reseguider om de finns tillgängliga på svenska i en ny utgåva) var än jag ska om den finns tillgänglig för den platsen. Mycket bra och informativt och med en karta som man kan ta ut ur boken. Det som är den stora bristen i boken och som kan vara ett problem för oss som har lite ålderssymptom på närsynen (jo, jag har korrigering för det) är att texten är väldigt liten. Speciellt när man är trött eller i halvdåligt ljus är det ett problem. Jag gillar annars att boken berättar om stadens historia över en tidslinje för att sedan gå in på olika områden och föreslå promenader. Det som ständigt är ett problem med de här böckerna är att de ofta blir utdaterade ganska snabbt. I synnerhet gäller det förstås sånt som restauranger, barer, shopping och priser, men det är såklart inte bokens fel. Det finns ju andra forum på nätet för att uppdatera sig om vad som gäller på resmålet för tillfället.
Eldvittnet
Varför läste jag klart den här?
"Hypnotisören" imponerade inte på mig men "Paganinikontraktet" var ett betydligt lyft. Jag hade ändå inte sådär jättehöga förhoppningar om "Eldvittnet". Alla farhågor besannades: huvudperson utan trovärdighet men med övermänskliga krafter och analysförmåga, en story hopkokad av gamla oförrätter och mord, onödigt detaljerade beskrivningar av våldsscener etc etc. Boken växlar irriterande mellan olika tempus. Mest irriterande är att greppet att använda presens som huvudtempus gör att allting känns som grumliga drömmar. Det kanske låter spännande men det fångar inte mitt intresse i alla fall. Sen avslutas boken med att grundlägga huvudpersonen för nästa bok. Efter att ha läst även den delen så befarar jag det värsta.
Den förlorade symbolen
Brown slirar vidare
DB:s två böcker före denna blev riktiga succéer och var relativt läsvärda. I denna bok försöker DB kopiera sig själv. Han slår knut på sig själv i sina ansträngningar. Historien är fullständigt ointressant och hela tiden upprepas ett och samma mönster: lös minimysteriet innan skurkarna tar sig in i samma utrymme. Personligheterna är fullständigt menlösa och detta kan vara bland den mest onödiga läsning jag genomfört.
Den farliga leken
Schabloner
Kommersiell framgång har hon, men Mari Jungstedt har också ett antal problem. Språket är helt livlöst, dialogerna och personernas tankar är som hämtade ur en Allers-novell. Hennes historier och persongalleri är schablonbilder som är närmast karikatyrartade. För mig känns det som om MJ skriver böcker som hon TROR att folk ska tilltalas av. Denna bok, som är den 4:e jag läser av henne, är inget undantag. En mordgåta i en schablon-skissad modellvärld och samma livlösa och menlösa huvudpersoner som vanligt. Det gick an att läsa ett par av de första böckerna, denna läste jag dock bara för att jag inte hade något annat till hands. Pekoral.
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Kul i början men...
Börjar riktigt kul, men urartar till ett långdraget skämt som inte hittar till sin poäng. Lite tjatigt och det vore roligare om trovärdigheten varit något högre. Totalt sett ändå ganska underhållande men inte till den nivå som den upphaussats till.
Live to win : låtarna som skrev mitt liv
Kändisfixerad snabbläsning
Det vore intressant att höra HUR han tog sig till toppen och HUR han arbetar med sina låtar och artister... MEN den här boken övergår snabbt från att vara marginellt intressant till att vara en snarkframkallande upprabbling av kändisar Andreas har träffat. Synd.
Först när givaren är död
Intrig från "Fem.."-böckerna?
Har just läst ut denna bok och kan bara konstatera att Anna Jansson läser jag inte frivilligt en gång till. Gillar man "Fem..." böckerna eller "Kitty"-böckerna så kanske intrigen är godtagbar, men AJ vänder sig väl till vuxna? Ibland blixtrar det till i persongalleriet men oftast känner jag absolut ingenting för huvudpersonerna i denna totalt osannolika historia.