Filosofi

Vissa böcker är inte bara ord på papper, de är följeslagare genom livet. Det här är en sådan bok. "Med öppen hand" bär vidare arvet efter Björn Natthiko Lindeblad, vars ord och insikter har berört och inspirerat tiotusentals. Genom ett varsamt urval av hans texter, föredrag och reflektioner väver Caroline Bankler samman en bok att återvända till – i medgång såväl som motgång.

Det är en bok att bläddra i när tankarna snurrar, när tvivlet börjar riva, eller när en påminnelse om livets skönhet behövs. Här samsas stillsam klokskap med ögonblick av humor och mänsklig värme. Vi får möta en röst som inte predikar, utan delar – och som uppmuntrande pekar mot den skatt vi redan bär inom oss.

Att leva med en knuten näve eller med öppen hand är ett avgörande val för varje människa. I den här boken öppnas handen på ett sätt som är nyfiket, inbjudande och fullt av tillit. Precis så som Björn själv levde.

"Med öppen hand" är en bok att hålla i när stormen blåser.

"Resultatet är en eftertänksam bok som bjuder in till reflektion, tröst och närvaro. Hans visdom är aldrig påträngande – snarare delar han varsamt med sig av mänsklig erfarenhet, sårbarhet och humor." BTJ

”Med djup kunskap, pedagogisk skärpa och stilistisk lätthet tecknar Thurfjell såväl idéhistorien som dagens situation.” – Göteborgsposten

”Anspråkstagen är ingen självhjälpsbok, men det är en utsträckt hand i essäform.” – Aftonbladet

”Det finns mycket i Thurfjells resonemang som är värt att stanna kvar vid och låta den egna spaden sjunka ner i.” –  Svenska Dagbladet

”David Thurfjell tillhör den meningskrisande generationens föräldrageneration. Mellan raderna i boken ekar en pappas desperata ’vad har jag gjort för fel.’” –  Uppsala Nya Tidning

”Han gestaltar sina resonemang på ett empatiskt och ödmjukt sätt som skapar förtrolighet med läsaren och gör att det är berikande att läsa hans böcker. Tonen är opolemisk och öppen. Språket är jordnära även när det är intellektuella resonemang som ska fördjupas.” –  Helhetsbetyg 5 av 5  BTJ

Idag ser vi hur känslan av meningslöshet ökar i vår del av världen, speciellt bland unga. Detta trots att vårt materiella välstånd vuxit. Varför är det så? Vad kan vi göra för att finna mening i tillvaron, och hur hjälper vi dem som inte gör det?

I Anspråkstagen vänder sig David Thurfjell till religionshistorien för att få svar. Oavsett om det finns någon högre mening med existensen eller inte har vi människor en förmåga att uppleva livet som om det gjorde det, konstaterar han. Även under de mest förtvivlade omständigheter har vi genom historien alltid skapat sammanhang som odlat den förmågan. Frågan är om vi idag, utan att backa bandet, kan ta hjälp av denna uråldriga erfarenhet för att hitta en väg framåt.

Det blir en resa på jakt efter mening längs vindlande vägar i den mänskliga erfarenhetens utkanter. För känslan av mening är inget som lätt låter sig kontrolleras. Det är en känsla som måste lockas fram indirekt, och sökas längs de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld.

Om framtiden kräver andra sätt att vara människa, var finns erfarenheterna som kan bära en sådan förändring?

De undanträngda är den andra, fristående delen i Jonna Bornemarks projekt Vrida världen, och en filosofisk undersökning av det som inte får plats i den dominerande kulturen. Med utgångspunkt i samtal och texter från tolv autistiska skribenter prövar Bornemark vad som händer när undanträngda erfarenheter tas på allvar.

I centrum står vår relation till materia, platser och saker. Vad händer när de inte längre ses som resurser som bara är till för oss? Det som ofta uppfattats som avvikande framträder istället som bärare av en annan kunskap – en som inte i första hand abstraherar och kontrollerar, utan stannar i det levande och konkreta.

I mötet med dessa röster formuleras ett djärvt förslag. De undanträngda öppnar för en annan filosofi, och ett annat sätt att vara människa.

Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Södertörns högskola och en av Sveriges mest tongivande samtidsfilosofer. Med böcker som Det omätbaras renässans och Horisonten finns alltid kvar har hon påverkat den svenska samhällsdebatten genom sin kritik av mätbarhetens dominans och sitt försvar för det mänskliga omdömet. 

Våren 2025 kom den första delen, De levande, i bokprojektet Vrida världen.

De levande är den första delen i bokserien Vrida världen.

Jag vill försöka tänka annorlunda, göra annorlunda och lyssna annorlunda. Jag vet inte vad jag kommer att upptäcka. Men om jag redan visste vad jag skulle finna, skulle undersökandet inte vara på riktigt. Något lämnas, något fortsätter, något nytt uppstår.

I den här boken gör Jonna Bornemark handling av sin filosofi och filosofi av sina praktiker, som att simma med mörtarna i sjön vid sommarhuset och umgås med hästen Kaja på bådas villkor. Vad är det att vara människa i relation till andra levande?

Är livet värt att leva? Detta är enligt Albert Camus filosofins grundläggande fråga. Allt annat är tidsfördriv. Myten om Sisyfos tolkar Albert Camus som en revoltens filosofi, en lidelsefull protest mot det fundamentalt förtvivlade i människans livssituation: i en värld utan gud och utan mening vinner vi vårt värde i en medveten livsduglig hållning mot hopplösheten och en paradoxal kärlek till livet.

Albert Camus essä "Myten om Sisyfos" från 1942 är en av den moderna litteraturens och idédebattens ständigt aktuella klassiker. Denna utgåva innehåller ett nyöversatt kapitel som togs bort ur den franska originalboken.

Ett av den västerländska litteraturens storverk

Lev icke som om du hade tusen år framför dig.Döden svävar över dig. Så länge du ännu lever, så länge du ännu kan - var god!

Många mil från Rom, djupt indragen i krigen mot de germanska folken, började den romerska kejsaren Marcus Aurelius skriva ner sina tankar om tillvaron. Trots att texterna aldrig var avsedda att publiceras anses de ännu - nästan tvåtusen år senare - vara ett av den västerländska litteraturens största verk, och en av de främsta källorna till vår moderna förståelse av den stoiska filosofin.Uppdelad på tolv korta böcker låter Aurelius sina koncist formulerade, högst personliga funderingar förklara hur vi trots motgångar och lidande kan leva som goda människor, och hur vi genom att granska oss själva kan finna en väg som leder till mening och själslig tillfredsställelse. Ända sedan den skrevs har Självbetraktelser lästs och älskats av såväl världsledare som av de breda massorna. Här i översättning av Ellen Wester, reviderad av Vera Silverstolpe.

MARCUS AURELIUS [121-180] var en romersk kejsare och stoiker. Han var den sista av de fem kejsare som kommit att kallas »de fem goda kejsarna« och den sista att regera under den tvåhundra år långa fredsperioden Pax Romana. Det stoiska verket Självbetraktelser tillkom under de sista tio åren av hans liv.

En vacker bok som skänker tröst i oroliga tider!

En fin present till den du älskar, inklusive dig själv!

En vardagsfilosofisk tankebok, en modern fabel och en hjärtevärmande berättelse om vänskap och gemenskap.

Rikt illustrerad med vackra akvareller. Illustratören Charlie Mackesys bilder har berört en hel värld. I debutboken ”Pojken, mullvaden, räven och hästen” bjuder han in till en sagolik skogspromenad med fyra vänner som diskuterar vad som är viktigt i livet på riktigt: Vad är mod? När är du lycklig? Och finns det något problem som inte blir lite bättre av att äta tårta?

En bok för alla, om modet att våga be om hjälp och värdet av att vara snäll, mot sig själv och mot andra. Och, minst lika värdefullt, om kärleken till tårta!

Boken gavs ut i Storbritannien första gången 2019 och är nu den bok som haft flest förstaplaceringar på The Sunday Times försäljningstopplista någonsin. Den animerade kortfilmen baserad på boken har prisats med såväl Bafta som Oscar. I Sverige har den också blivit en bästsäljare som år efter år hittar nya läsare som berörs av de fyra vännernas promenad.

– – – – – – – – – –

”Det här är bland det finaste jag har läst. En hyllning till vänligheten och kärleken. – – – Det är nästan den enda bok man behöver.” Go’kväll

”…det var länge sedan jag läste något som gjorde mig så glad och eftertänksam… de fyra vännernas filosofiska tankar och resonemang fick mig att tänka bra, glada och tacksamma tankar.” Blekinge Läns Tidning

”Tröst, råd och visdom för stora och små.” Norra Skåne

”Den här golvade mig!” Amelia Adamo, M-magasin

Vi lever i en tid av siffror och statistik med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. När vårt förnuft bara handlar om att räkna blir såväl våra liv som samhället i stort alltmer omänskligt. Allt och alla blir siffror och det finns inget utrymme för omdöme eller eftertanke. Vi kan idag därför tala om ett pedanternas världsherravälde.

I Det omätbaras renässans gör filosofiprofessorn Jonna Bornemark just det. I boken tar hon sig an allt från vårdkris och new public management till vår syn på konst och religion. Med hjälp av tre renässansfilosofer visar hon på möjliga utvägar till ett mer humanistiskt, levande och rent av magiskt liv.

Vi lever i en värld som kräver att vi väljer sida.Svart eller vitt. Rätt eller fel. Vi och dem.

I Bortom dualismen undersöker Tobias Hietala de osynliga strukturer som formar vårt tänkande, våra relationer och vår självbild – ofta utan att vi märker det. Med utgångspunkt i egna erfarenheter av ångest, utanförskap och existentiell kris, samt filosofi, psykologi och samhällsanalys, skildrar han hur ett dualistiskt synsätt genomsyrar allt från politik och medier till vårt inre liv.

Boken rör sig mellan det personliga och det universella. Den ställer frågor om konformitet, rädsla och kontroll, men också om ansvar, helhet och inre balans. Vad händer när vi slutar se världen som en kamp mellan motsatser – och i stället vågar stanna i mitten?

Bortom dualismen är en inbjudan att tänka själv, känna efter och simma motströms i en polariserad tid. En bok för dig som upplever att något skaver, och som anar att det finns ett annat sätt att förstå både dig själv och världen.

Existentialismen är en humanism är en populär startpunkt för att närma sig och diskutera existentialistiskt tänkande. Här återfinns resonemangen om friheten, valet och ångesten som människans existentiella livsvillkor, vilket sammanfattas i Jean-Paul Sartres välbekanta devis: "existensen föregår essensen".

Existentialismen är en humanism är den omtalade föreläsning som Jean-Paul Sartre höll i Paris den 29 oktober 1945, strax efter Frankrikes befrielse. Den "fångade en generations fantasi", med filosofen Thomas Baldwins ord. Sartre understryker här att existentialismen är en handlingens filosofi, en hållning där vi måste ta ansvar och definiera oss själva en filosofi som således är djupt optimistisk och befriande, till skillnad från dess kritikers utmålande av den som demoraliserande och pessimistisk.

Här presenteras Existentialismen är en humanism i nyöversättning av Hans Johansson, jämte en introduktion av Arlette Elkaim-Sartre.

”Medan vi lever” är en intellektuell självhjälpsbok i skrollandets tid. Nina Björk diskuterar ämnen som autenticitet, mening, kärlek och sex, tillit, sanning och att leva i olika åldrar. Hur handskas vi med modernitetens löfte om frihet och självständighet för individen? Var finns hoppet, var finns hindren?

Björk utgår från såväl egna erfarenheter som historiska tänkare för att försöka ge svar på frågan om vad ett gott liv är. Exempel hämtas ur filosofi, skönlitteratur, samhällsdebatt och populärkultur.

"En lovsång till ödmjukhet och förundran", Jan Gradvall, DI Weekend.

"Bornemark presenterar en kritik som både är ödmjuk och rakbladsvass, och framför allt konstruktiv [ ] 'Saklig' är vanligtvis ett tråkigt och torrt ord; så är inte fallet hos Bornemark. Här är sakligt stringent", Dagens Nyheter.

"Det som gör Bornemarks bok verkligt angelägen är att hon påminner oss om att människan inte kan reduceras till en kalkylerande maskin. Och kanske är det en av filosofins främsta uppgifter: att påminna oss om att vi är människor. Samt att lära oss hur lite vi egentligen vet", Svenska Dagbladet.

"Djuplodande och direkt, vass och varierad, relevant och bitvis rolig, så kan boken sammanfattas", Opulens.

"Uppfriskande", Göteborgs-Posten.

"Det är trösterikt och ganska ovanligt. Det är helt enkelt på tiden att filosofer börjar tala [ ] Hon menar, och det har hon rätt i, att en del verksamheter inte kan fungera optimalt utan det hon kallar omdöme [ ] Bornemark argumenterar övertygande", Theodor Kallifatides, Dagens ETC.

Vid varje ny ö väntar en ny horisont.  

För varje ny upptäckt, för varje nytt hinder, inser vi hur mycket vi fortfarande inte känner till. Så hur ska vi leva med att vi, trots vetenskapens odiskutabla framsteg, aldrig kommer att besitta all kunskap?

Jonna Bornemarks svar är att utveckla det mänskliga omdömet, det som pressats ned av förpappring, floskelproduktion och digitaliseringstro, i jakt på kontroll och mätbarhet. I boken får vi lära känna dessa hinder, men också omdömets många möjligheter och värde samt hur vi ska främja det. Efter Det omätbaras renässans blev förpappring ett nyord. Efter att ha läst Horisonten finns alltid kvar kommer vi bland annat att prata om Den manualiserande klassen och igelkottarna.

I Horisonten finns alltid kvar tar Bornemark hjälp av bland andra filosoferna Aristoteles, Cusanus och Hannah Arendt för att finna handfasta råd för hur vi ska hjälpas åt att utveckla vårt omdöme. Gör mikromotstånd. Gör makromotstånd. Våga skriva jag. Våga tro på varandra.

Jonna Bornemark visar vägen till hur vi kan skapa ett mänskligare samhälle och leva ett mänskligare liv. Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Boken innehåller även hennes redan klassiska Högtidstal vid Riksmötets öppnande 2019.

Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola, är en ofta förekommande gäst i P1, i bland annat Filosofiska rummet och med ett uppskattat Sommar 2017. Efter framgångarna med föreläsningarna om Det omätbaras renässans kallades hon rockstjärnefilosof .

Av författaren till succéboken Pojken, mullvaden, räven och hästen.

En vacker bok som skänker tröst i oroliga tider.

En vardagsfilosofisk tankebok, en modern fabel och en hjärtevärmande berättelse om vänskap och gemenskap.

Illustratören Charlie Mackesys vackra akvareller har berört en hel värld. I sin nya bok, För alltid i hjärtat - Pojken, mullvaden, räven, hästen och stormen, bjuder han in till en ännu en sagolik skogspromenad med de fyra vännerna som diskuterar vad som är viktigt på riktigt i livet. De vet inte riktigt vad de letar efter, men de vet när livet bjuder på motgångar har de alltid varandra och att tårta är svaret på många av livets svåra frågor. Men kan pojken komma ihåg vad han behöver för att ta sig igenom stormen när de mörka molnen tornar upp sig?

En bok för alla, om modet att våga be om hjälp och värdet av att vara snäll, mot sig själv och mot andra. Och, minst lika värdefullt, om kärleken till tårta!

Charlie Mackesys debutbok Pojken, mullvaden. räven och hästen kom ut i Storbritannien första gången 2019 och är nu den bok som haft flest förstaplaceringar på The Sunday Times försäljningstopplista någonsin. I Sverige har den också blivit en bästsäljare som år efter år hittar nya läsare som berörs av de fyra vännernas promenad.

Sagt om Pojken, mullvaden, räven och hästen:

”Det här är bland det finaste jag har läst. En hyllning till vänligheten och kärleken." Go’kväll

”…det var länge sedan jag läste något som gjorde mig så glad och eftertänksam… de fyra vännernas filosofiska tankar och resonemang fick mig att tänka bra, glada och tacksamma tankar.” Blekinge Läns Tidning

”Tröst, råd och visdom för stora och små.” Norra Skåne

”Den här golvade mig!” Amelia Adamo, M-magasin

VÅRT MÄRKLIGA MEDVETANDE

1998 slog den ledande hjärnforskaren Christof Koch vad med filosofen David Chalmers om att vetenskapen inom 25 år skulle presentera ett tydligt exempel på hur hjärnan producerar en medveten upplevelse. – Inte en chans, sa Chalmers och antog vadet. 2023 medgav Koch att han förlorat vadet – inte ett enda tydligt exempel kunde presenteras – och vinsten, en låda fint portugisiskt vin tillföll Chalmers.Trots decennier av forskning och miljoner och åter miljoner i anslag är ännu ingen lösning i sikte på hur elektriska signaler i hjärnan kan ge upphov till medvetande och upplevelser.

Alltmer talar för att det krävs ett radikalt nytänkande för att förstå hur vårt medvetande uppkommer.

I VÅRT MÄRKLIGA MEDVETANDE diskuteras en rad nya idéer om hur man kan förstå medvetandet. Den centrala tanken är att inte bara människor (och vissa djur) är medvetna utan att medvetandet är av en helt annan natur än vad vi vanligtvis tänker oss – att medvetandet rentav, i likhet med tid och rum, kan vara en fundamental egenskap hos universum.Tanken är inte ny. Kvantfysiker som Max Planck och Wolfgang Pauli, liksom psykologerna William James och C.G. Jung har tidigare utvecklat liknande tankar. Dessa idéer har det senaste decenniet fått förnyad aktualitet i och med att allt fler forskare och filosofer nu börjat se panpsykism och idealism som alternativ till en materialistisk förståelse av medvetandet.Det är dock inte bara teoretiska spekulationer som talar för en helt ny syn på medvetandet. I boken presenteras också den senaste empiriska forskningen som pekar i samma riktning. Det gäller forskning om nära-döden upplevelser (NDU), synkronicitet, olika slag av exceptionella upplevelser och möjliga kopplingar mellan kvantteori och medvetande.I boken medverkar 13 framstående forskare och experter, bland annat psykologen Adrian Parker, professor (em) vid Göteborgs universitet, psykiatern och fysikern Jan Pilotti, idéhistorikern, fil dr. Suzanne Gieser och NDU-forskarna läkaren Göran Grip och psykologen Kersti Wistrand.

”Jag ser medvetandet som fundamentalt. Jag ser materia som kommet ur medvetandet. Vi kan inte komma bakom medvetandet. Allt vad vi talar om, allt som existerar, förutsätter medvetande.”Max Planck, Nobelpristagare i fysik 1918, kvantteorins upphovsman.

”Ingen överraskning om I grunden god blir den nya Sapiens för år 2020" The Guardian”I grunden god fick mig att se mänskligheten på ett nytt sätt."Yuval Noah Harari 

I grunden god handlar om en idé som är urgammal men som ofta glömts bort i samhällsdebatten. Idén har gott stöd i forskningen och vi får den vanligtvis bekräftad i möten med andra människor.Den här radikala idén kan förändra samhället i grunden, menar Rutger Bregman, som här tar sig an diskussionen om människans grundläggande natur. Utifrån forskning från olika fält tar han oss med på en resa genom historien för att hitta nya svar på gamla frågor: Hur gick det egentligen till när Homo Sapiens etablerade sig på jorden? Hur kan de största krigsutbrotten i människans historia förklaras? Vad ligger bakom när människan begår onda handlingar?

Synen på människans natur är en vattendelare för hur vi ska lösa några av de största samhällsutmaningarna i dag: klimatkrisen, politiken, skolan, hälsovården och mycket annat. Tiden är inne för en ny diskussion om människans natur.

"Välskriven, lättläst och med massor av exempel leder han i bevis att allt förändras så fort vi börjar tro på det goda i människan. Boken blir en strålande injektion i framtidstro och tillförsikt."M-magasin

"Historikern Rutger Bregmans forskningsdigra och tankeväckande bok I grunden god – en optimistisk historia om människans natur är en fascinerande uppgörelse med dessa gamla fördomar."Sydsvenskan

"I grunden god är en ljuvlig liten bok som kommer få den mest hårdhudade cynikern på gott humör."Arbetet"Rutger Bregmans nya bok är en välskriven och välargumenterad inlaga för godhetsförespråkarna i den svårbedömda trätan om huruvida människan i grunden är ond eller god."BTJ"Underbar läsning! Uppiggande, tillgänglig och full av fantastiska berättelser." The Sunday Times

"Välgörande och välkommet att läsa en så trovärdig och trevlig hyllning till människans inneboende godhet." The Observer

Mycket varmt rekommenderad." Stephen Fry

"Exceptionell läsning!" Matt Haig

 En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer

1900-talet började vid ett pyramidformat stenblock nära sjön Silvaplanersee i de schweiziska alperna på 1880-talet. Det var där Friedrich Nietzsche fick den grundläggande idén till Så talade Zarathustra. Profet Zarathustra har kommit till människorna för att deklarera Guds död, men också förkunna vad som måste ersätta religionen: Övermänniskan. Nutidens människa måste göra upp med sina illusioner och sina förljugna moralbegrepp, kasta sina fördomar om sig själv övervinna sig själv. Med en stil som lånar drag av Gamla Testamentet och andra antika texter, siktade Nietzsche på en tillräcklig höjd i språket för att kunna bejaka sin mest utmanande tanke, idén om »den eviga återkomsten«. Så talade Zarathustra [Also sprach Zarathustra, 1883-1885] är en av den västerländska filosofins mest klassiska och mest omstridda skrifter. Andra filosofer hade deklarerat »Guds död« före Nietzsche. Men ingen så misstänksamt, ingen så fokuserat på konsekvenserna av utsagan. I översättning av Tage Thiel.

FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, dåvarande Preussen, är en de mest betydelsefulla filosoferna för vår tid, inspiratör till en lång rad tänkare inom såväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort på litteraturen och konsten.

»Den nivå av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnådde har ingen annan människa uppnått och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud

Många stod undrande när Steve Bannon, Trumps chefsideolog, plötsligt och utan vidare förklaring refererade till den radikale 1900-talsfilosofen Julius Evola i ett tal. Plötsligt antyddes en oväntat stark koppling mellan Trumps stab och en beryktat dunkel världsåskådning: Den filosofiska traditionalismen. På senare tid har traditionalismen börjat dyka upp i sammanhang kopplade till den radikala högern, men tankegodset går långt tillbaka. I grunden finns den så kallade perennialismen (philosophia perennis), vars centrala idé är att alla religioner utgår från en gemensam kärna och bildar en evig helig ordning. Denna heliga ordning kan endast förstås av de verkligt djupsinniga tänkarna, även om dess inflytande kan sippra ut till allmänheten. Låter det dunkelt? Det är det också. Mark Sedgwick har med sin mångåriga forskning lyckats belysa en av världens mer ljusskygga antimodernistiska rörelser. För en bredare publik kartlägger han här traditionalismens samröre med alltifrån hinduiska kastsystem på 1600-talet, modern sufism, den högerradikala kritiken mot modernitet till dagens digitala kulturkrigare och antietablissemangsrörelser.