Geovetenskap

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Framtidig är en inspirerande och praktisk guide för oss som behöver navigera framtiden utan facit, med andra ord: Alla.

Världen går igenom genomgripande förändring, men våra tankemönster och metoder gör det inte. Att tänka framtidigt innebär att inte fastna i hur världen är, utan att öva sig i hur den skulle kunna bli. Att vara framtidig är att visa vägen genom handling.  

Boken är din träningsplats för att tänka bortom nuet. Här möter du ditt framtida jag, lär dig använda framsynens verktyg och förstå och rikta kraften i tekniksprång. För där teknologier som artificiell intelligens möter hållbarhet finns både framtidens idéer, banbrytande innovationer och en värld värd att anstränga sig för.

Framtiden skickar redan signaler, de framtidiga upptäcker dem.  

– Förstå varför prognoser slutat fungera, och framsyn är framtidens verktyg.– Vad av det vi gör idag, påverkar framtiden? – Upptäck och agera på det som skymtar vid horisonten. – Vilka trender och megatrender driver morgondagens utveckling? – Vad i våra hjärnor hindrar oss från att tänka nytt?– Varför hoppfull realism är viktigt vid förändring, och vad olika mindset gör med vår handlingskraft. – Hur mötet med ditt framtida jag påverkar vad du prioriterar att göra idag.Judith Wolst är entreprenör, författare, rådgivare och en av Sveriges mest anlitade föreläsare inom teknik, framtidsfrågor och hållbar utveckling.

Världspolitiken har alltid styrts av geografiska förutsättningar: floder, berg, hav, råvaror naturliga gränser och källor till välstånd. Med utgångspunkt i tio kartbilder förklarar den prisbelönta utrikeskorrespontenten Tim Marshall världen på ett sätt som öppnar ögonen för geografins makt historisk, i nutid och i framtiden. Geografins makt har legat på New York Times bestsellerlista och sålt i över en miljon exemplar. Nu finns den äntligen på svenska.  

Här är det gott om litterära referenser, till grekiska myter, Bibeln, Alice i Underlandet ... Trots att Carson står så otroligt stadigt på vetenskaplig mark är hennes språk befriat från de tungrodda termer som klimat- och miljölitteraturen ofta dras med. Jag hittar ren och skär poesi här när Carson förundras över naturen och försvarar ogräs och rovinsekter som garanterar biosfärens mångfald.  Göran Greider, Aftonbladet

"Den faktarika och intresseväckande texten utgör idag precis som när den publicerades för nästan sextio år sedan en alarmerande väckarklocka som varken kräver kemiska eller biologiska förkunskaper för att ge fullt utbyte." BTJ, som ger klassikerutgåvan 4 av 5 möjliga i betyg

"Den är briljant skriven: med tydlighet, kontroll och auktoritet; med säkert poetiska formuleringar som blixtbelyser passage av kyligt klarsynta framställningar en av de böcker genom tiderna som haft störst, verklig effekt" The Guardian  

"Tyst vår är ett av det allra tydligaste exemplen på vikten av att det finns människor som med kunskap, engagemang och djupt känd förståelse vittnar om de konsekvenser människans framfart har på jordens mångfald och allt det liv som omger oss." Patrik Svensson, författare till Ålevangeliet  

"Rachel Carsons Tyst vår var väckarklockan som förlöste västvärldens miljöengagemang." Andreas Malm, DN  

"Tyst vår var larmklockan som gav genljud i hela världen startskottet för den moderna miljörörelsen" Sydsvenskan  

"Få böcker har gjort så stor skillnad" Sveriges Radio  

"Världens viktigaste bok" Göran Berggren, författare och biolog  

"Rachel Carsons största arv är insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske det också behövs fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera." Joel Gordon Hultsjö, supermiljöbloggen.se    

Rachel Carsons epokgörande Tyst vår visar med få motsvarigheter på den enorma kraft som är inneboende i välformulerad och kunnig populärvetenskap. Böcker har genom historien inte bara burit stora idéer utan även förskjutit själva gränserna för vad vi förmått tänka och förstå. Rachel Carsons klassiker är ett strålande exempel på en sådan bok.  

Storheten i det Carson gjorde med Tyst vår låg inte minst i att hon så tydligt visade på kopplingen mellan de skador vi åsamkar naturen och de plågor vi utsätter oss själva för. Trots att det gått närmare sextio år sedan boken först gavs ut är det få saker som kunde vara viktigare i en tid när effekterna av våra framfarter i naturen nu så tydligt pekar mot vår egen undergång

Tyst vår lästes inte bara av en stor publik utan påverkade direkt lagstiftning och myndigheternas agerande i sin tid. Den är urkällan för den moderna miljörörelsen. I Rachel Carsons fotspår går författare och konstnärer, opinionsmakare och aktivister som idag står på barrikaderna för att återigen väcka oss inför det vi gör med vår planet.

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet

Idag finns mängder av skattefinansierade prestigeobjekt som lovat gröna jobb och hållbar utveckling men som sedan kollapsat. I Gröna bubblor avtäcker Christian Sandström hur vår tids förhoppningar om världsledande teknik och grön industri resulterat i nedskrivningar, förluster och fullständiga härvor.

CHRISTIAN SANDSTRÖM, forskare och författare, är biträdande professor vid Handelshögskolan i Jönköping och docent vid Chalmers.

Ted Gärdestads sång Sol, vind och vatten har i den gröna omställningens namn uppdaterats till Stål, vind och vätgas. I Gröna bubblor 3 fortsätter forskaren Christian Sandström sin granskning av satsningar som slår fel och där andra står för notan.

Läs om vindsnurror som är räntesnurror, påstådda klimat hjältar som lever gott i Luxemburg, och om likheter mellan dagens stålsatsningar i Norrland och 70-talets fiasko Stålverk 80.

En mycket välbehövlig granskning av den så kallade gröna omställningen CHRISTER GARDELL, grundare Cevian Capital

Kinesiska staten shoppar vindkraftverk i Norrland, Skövde biogas polisanmäls för stanken från sin hantering av slaktavfall och fl era kommunala bolag åker till Indonesien på biogasäventyr.

I uppföljaren till succén Gröna bubblor (2023) fortsätter forskaren Christian Sandström sin upptäcktsfärd bland lustiga snedsteg och dyra haverier. Med komisk ton identifi erar han bidragskapitalister och andra som skor sig i den gröna omställningens namn.

Gillar du svart humor kommer du att älska boken. Christian Sandström bjuder på stor underhållning när han slaktar gröna bubblor med glimten i ögat. JAN BLOMGREN, författare och professor i kärnfysik

Klimatförändringar är vår tids stora ödesfråga. Utsläppen av växthusgaser är på väg att förflytta hela mänskligheten in i okänt territorium. Vi är på väg att lämna ”livets korridor” – den globala medeltemperatur som är säker för att bibehålla mänskligt liv och civilisation.

Det som krävs för att vända utvecklingen är, enligt FN:s klimatpanel IPCC, enorma, snabba förändringar i alla delar av våra samhällen. Här har den tredje statsmakten – journalistiken – ett bärande ansvar. Men hur? Hur ska reportrar, redaktörer och mediechefer agera och rapportera?

I handboken Att låta världen få veta har journalisterna Alexandra Urisman Otto och Lisa Röstlund med hjälp av ledande forskare och journalister över hela världen tagit fram grundkunskaperna om klimatkrisen, resonemangen om lösningarna och perspektiven som måste finnas i bevakningen.

Alla journalister, oavsett ämnesområde och medieformat, behöver ha dessa kunskaper med sig för att kunna uppfylla det journalistiska uppdraget.

*

Självklart är detta jobbig läsning, men uppriktigheten och den gedigna researchen väcker faktiskt lust och kampvilja. Alexandra Urisman Otto och Lisa Röstlund har skrivit en i det närmaste perfekt handbok. Här finns allt som behövs för att redaktionerna ska göra det som krävs: ge klimatkrisen högsta prioritet. Nu. Betyg: 5/5. BTJ

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Robert Macfarlane utforskar i denna vackra bok en uråldrig men högst aktuell tanke: att floder inte bara är vatten i landskap utan levande väsen, värda att älskas, lyssnas till – och skyddas. Med sin karakteristiska poetiska stil tar Macfarlane med oss på tre storslagna resor: genom Ecuadors molnskogar, Indiens sargade vattenvägar och Kanadas vilda floder. Parallellt löper berättelsen om den stillsamma bäck som rinner nära hans hem – och genom hans liv. Har floden ett liv? utgör en fängslande väv av reseskildring, naturhistoria och idévärld. En bok som öppnar våra ögon, vidgar våra hjärtan och påminner oss om att människans öde sedan tidens början är sammanbundet med flodernas. Den brittiske forskaren Robert Macfarlane anses vara en av vår tids allra främsta naturskildrare. Han har som författare blivit känd för sina poetiska och djupt reflekterande böcker om landskap, språk och människans relation till naturen. Hans verk, däribland Underland, har hyllats internationellt, blivit prisbelönta och översatta till många språk.

Insekter finns överallt – på de högsta bergen, men också i Londons tunnelbana där till och med en egen, unik art av myggor utvecklats. De finns inuti valrossars näsborrar och i datorer! De bär sina skelett på utsidan, som en rustning. De kan ha öron på knäna, ögon på sina penisar och tungor under sina fötter.

Insekterna får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – men inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter. För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats.

Insekternas planet är en passionerad och spränglärd berättelse om de små varelserna som vi inte kan leva utan.

Andra reviderade upplagan

För första gången presenteras på svenska resultaten från den senaste klimathistoriska forskningen för en bred publik.

Historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist bjuder på en lättläst exposé över klimatförändringar från den senaste istiden fram till den nutida globala uppvärmningen och hur de påverkar människor och samhällen runt om på jorden. I en cocktail av historia och klimatvetenskap får läsaren följa med på en resa genom världshistorien med kraftiga och abrupta klimatförändringar som ibland dramatiskt förändrat livsvillkoren för miljoner människor.

I Klimatet och människan under 12 000 år får vi följa med när Sahara för mindre än sex tusen år sedan var savann i stället för världens största öken, samtidigt som det var varmt nog för sköldpaddor att leva i Sverige. Vi får följa hur centralasiatiska stäppnomader vid upprepade tillfällen drevs av torka till Europa och Kina och hur monsunregnen i Asien varierat och styrt välstånd och svält för hundratals miljoner människor. Resan tar oss till indiancivilisationer som kollapsat på grund av torka vid samma tid som ett varmare klimat tillät nordbor att bosätta sig som boskapsuppfödare på södra Grönland.

I boken beskrivs hur lilla istiden, som kulminerade på 1600-talet, orsakade försörjningskriser och bidrog till elände på många håll, bland annat i Europa. Men här finns också många exempel på att människor anpassat sig till och även dragit nytta av klimatförändringar. Det ger viktiga insikter i vår tid när den pågående globala uppvärmningen, och de konsekvenser den för med sig framför allt på många håll i den fattigare delen av världen, är en av de största utmaningarna för mänskligheten.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia, särskilt historisk geografi, samt docent i naturgeografi vid Stockholms universitet. Han är författare eller medförfattare till ett drygt hundratal vetenskapliga artiklar samt ensamförfattare till två vetenskapliga och fem tidigare populärvetenskapliga böcker. År 2016 belönades han med Cliopriset för sina två första populärvetenskapliga böcker, och år 2022 tilldelades han Kungl. Vitterhetsakademiens Rettigska pris för sina vetenskapliga arbeten.