Pedagogik

Svensk skola hör till världens absolut bästa.Om du råkar ha högutbildade föräldrar. Om du inte har det, är det en helt annan historia. Varför accepterar vi att det är så här? Linnea Lindquist är skolledaren som utmanar och kräver ställningstagande. För allt börjar med att någon vågar vara obekväm och säger som det är: På den här skolan accepterar vi inte mobbning, islamism, stök, hedersförtryck, normbrytande beteende eller gangsterkultur – och det gör man ingen annanstans i samhället heller.Av rädsla att framstå som auktoritära och intoleranta har vi låtit hundratusentals elever komma ur den svenska skolan utan vare sig betyg eller framtidshopp. Det är en skam. Om man verkligen älskar sina elever är man inte rädd för att trampa dem på tårna. Då gör man allt som krävs för att de ska lyckas. Och om inte skolan utbildar eleverna, ger dem möjligheter att integreras och bidra till samhället – vem ska då göra det?*Linnea Lindquist är skolledare, debattör och skribent. Hon är lärare i samhällskunskap och religion, och har under nästan två decennier verkat i skolor i Stockholms och Göteborgs utanförskapsområden.»En ovanlig bok om skolan. Ovanlig eftersom författaren är ovanlig. Ovanlig i sitt engagemang, i sitt kunnande, sina erfarenheter, sin oräddhet och dessutom – i sin förmåga att sätta ord på detta.« Fokus

Att undervisa i religionskunskap kan vara både roligt och utmanande! Roligt för att ämnesinnehållet är så brett och mångfasetterat: Religionsämnet omfattar alltifrån fakta om stora religioner och livsåskådningar i historia och nutid, till mer personlighetsutvecklande teman som etik och livsfrågor. Att ämnet också är utmanande beror på att det innefattar frågor och perspektiv som ofta kommer nära eleverna, och som därför kan uppfattas som känsliga. Eftersom tiden därtill är begränsad är det av stor vikt att som religionskunskapslärare göra genomreflekterade och kloka undervisningsupplägg. Undervisa i religionskunskap – didaktik och metodik för ämneslärare är en introducerande bok om religionsundervisning. Texterna i boken är baserade såväl på aktuell religionsdidaktisk forskning som beprövad erfarenhet. Kapitlen berör bland annat teman som levd religion, religion och plats, etik och religionskritik. För att göra innehållet lätt att använda finns det i varje kapitel flera konkreta exempel på hur innehållet kan anpassas till en klassrumssituation. Förhoppningen är att boken ska ge både kunskap och inspiration för kommande religionsundervisning. Redaktörer för boken är Olof Franck, professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, Bodil Liljefors Persson, professor i religionshistoria vid Malmö universitet och Malin Löfstedt, docent i religionsvetenskap vid Uppsala universitet. Alla har arbetat som ämneslärare i religionskunskap. Thérèse Britton är fil dr i samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik med inriktning mot religionsdidaktik och gymnasielektor vid Globala gymnasiet i Stockholm.  Emma Hall är fil.dr. i Historia och historiedidaktik och arbetar på Malmö universitet vid institutionen Samhälle, kultur, identitet.  Frederik Wallenstein är fil.dr. och universitetslektor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Anna Wrammert är universitetslektor i religionsdidaktik vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.  

Bibliotekstjänst 5/5: "Boken är briljant och borde vara obligatorisk läsning för blivande och yrkesverksamma pedagoger, rektorer och elevhälsopersonal på grund- och gymnasieskola. Mycket bra referens- och innehållsförteckning." 

Tänk om du kunde se in i den unga hjärnan och förstå varför elever beter sig som de gör! Det är precis det som den här boken bjuder på. 

Välkommen med på en fascinerande upptäcktsfärd i den unga hjärnan som ger dig många aha-upplevelser och hög igenkänning! Du får en fördjupad förståelse för elever och deras hjärna tillsammans med insikter om hur du kan samspela med den för att få ökad studiero och bättre resultat.

Detta är en bok för dig som är lärare/skolledare eller utbildar dig till det och för alla som möter elever i sin profession såsom yrkesverksamma inom socialtjänsten och bup med mera. Boken kan med fördel även läsas av föräldrar för att få en ökad förståelse av hur det är för barn och deras hjärna i skolans kontext.

I boken får du svar på vad som händer i den unga hjärnan och hur du kan hantera: konflikter i klassrummet, bråk i matkön eller om en elev vägrar gå ut från klassrummet trots uppmaning och många andra skolsituationer. Du får förklaring till vilka nätverk som hindrar respektive bidrar till inlärning och hur du aktiverar dessa. Du får även reda på vad som händer i och hur du behöver möta en överbelastad ung hjärna och hur du kan göra vid problematisk skolfrånvaro.

Vetenskapligt baserad, samtidigt pedagogisk och lättillgänglig med många konkreta exempel från skolans vardag.

Sagt om boken:

”Boken borde vara obligatorisk läsning för alla som på något sätt arbetar med barn/ungdomar: lärare, rektorer, elevhälsa, socialtjänst, vården, andra yrkesgrupper inom skolan. Och inte minst politiker, skolforskare och allmänna skoldebattörer som påverkar skolans riktning.” Christian Persman – Utbildningsledare, rektorsutbildningen Karlstads universitet

”En ovärderlig resurs för lärare och annan personal i skolan, men också för dig som förälder! Boken innehåller en mängd praktiska tips och strategier för att hantera vanliga utmaningar i klassrummet och som underlättar kommunikationen mellan lärare och elev.” Maria Henriksson - Lärare, förälder och regionchef, Binogi Nordics

Lena Skogholm har som beteendevetare och pedagog de senaste 25 åren specialiserat sig på hur vi kan ha praktisk nytta av hjärnforskning i vardagen. Med mångårig erfarenhet av att möta barn och unga bland annat som lärare under 10 år, kombinerat med stora insikter om den unga hjärnan, har Lena den pedagogiska förmågan att omvandla avancerad hjärnforskning till en hjälpsam guide för samspelet med elever. Hon är författaren bakom flera bästsäljande böcker såsom Bemötandekoden – Konsten att förstå sig på människor, Livskoden enligt hjärnan och Koden till tonårshjärnan som tillsammans har sålts i över 150 000 exemplar och finns utgivna i flera länder. År 2021 tilldelades Lena Stora Talarpriset. Som föreläsare är hon väl anlitad och har med sina gedigna kunskaper och smittande energi inspirerat tiotusentals människor.

Läs mer på: www.lenaskogholm.se

Exemplen om hur du kan hantera olika skolsituationer är skrivna i samarbete med Mona Liljedahl som är leg. gymnasielärare i svenska och engelska och sedan många år verksam som specialpedagog i grundskolan. Mona är en uppskattad föreläsare och handledare inom ämnen som npf, språkstörning, särskilt begåvade barn och problematiskt skolfrånvaro.

Ps. Har du läst Koden till tonårshjärnan där både barn- och ungdomshjärnan beskrivs kommer du att känna igen delar av forskningen som beskrivs. I den här boken är det elever och skolan som är i fokus och det finns även flera helt nya kapitel.

Omsätt Lpfö 18 rev. 25 i praktiken – konkret och praktisk vägledning för förskolans arbetslag.

Läroplanen i fokus är en konkret och praktisk vägledning för förskolans arbetslag som tillsammans vill bearbeta och förstå förskolans läroplan, Lpfö 18 rev. 25, och omsätta dess intentioner i praktiken. Genom reflektion, kollegialt lärande och gemensamma övningar får arbetslaget stöd i att skapa samsyn och riktning i det pedagogiska arbetet.

Boken bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet och använder sig av tre steg för att tydliggöra arbete: gemensam förståelse, gemensam undersökning samt gemensam handling och analys.

Syftet är att göra läroplanen levande i vardagen – inte som ett dokument på hyllan – utan som ett verktyg för gemensam utveckling, kvalitet och barnens bästa: varje barn har rätt till en riktigt bra utbildning. Med en unik kombination av praktisk erfarenhet och strategiskt utvecklingsarbete inspirerar författaren med konkreta exempel och insikter.

Boken visar hur arbetslaget kan använda den didaktiska relationsmodellen (DRM) och en cyklisk process för att planera, genomföra och analysera undervisningen i relation till barns lärande.

Genom att utveckla kollektiv kapacitet och ett gemensamt professionellt språk skapas förutsättningar för att systematiskt tolka, pröva och följa upp utbildningens kvalitet.

Boken konkretiserar hur uppföljning, utvärdering och analys används för att synliggöra barns förändrade kunnande och leda till åtgärder som utvecklar utbildningen.

Läroplanen i fokus vänder sig till alla i arbetslaget i förskolan och kan läsas enskilt men är i första hand tänkt att användas som underlag för gemensamt arbete, exempelvis vid arbetsplatsträffar, reflektionstillfällen eller planeringsdagar.

Till boken finns även konkreta mallar och reflektionsunderlag som stödjer arbetslaget i att systematiskt arbeta med läroplanen i den egna praktiken.

Författaren Malin Ring är legitimerad förskollärare och utbildad rektor med lång erfarenhet av arbete i förskolan – både i barngrupp och i ledande roller. Hon är chefredaktör för Förskoletidningen och Grundskoletidningen, samtalsledare för podden Förskolesnacket och arbetar som föreläsare inom förskolans utvecklingsarbete.

Formgivare: Anna Hild.

Bildning är en väv av kunskap som vi människor vävt tillsammans, men också många små personliga vävar av vad någons håg står till; bildning – den generella och den specifika och den personliga – tillhör den framtida bilmekanikern lika mycket som den blivande poeten.

Att svensk skola har haft en helhetssyn på eleven, med praktiska och estetiska ämnen, har tjänat oss väl. Människan är naturligt vetgirig och tänkande, men upptäcker det inte alltid – ett skolväsende kan i bästa fall förlösa bildningslängtan. Därför handlar Den spanande ugglan – bildning som motstånd om skolväsendet, även om bildning är för livet. Ingen lär ett språk, eller ett hantverk eller hela molekylärbiologin, enbart under skoltimmar.

I Den spanande ugglan sätter sexton skribenter – akademiker, lärare och debattörer – bildning och skolväsendet under kritisk lupp. Det är personligt, politiskt, poetiskt och ibland rasande. En uppgörelse men också ett försvarstal för människans nyfikenhet, intellekt och bildningslängtan.

Redaktör för antologin är Jenny Maria Nilsson, författare och journalist.

Kalender, mallar och pedagogiskt stöd – Året i förskolan är det pedagogiska arbetsverktyget som räcker hela året.

Året i förskolan är inte bara en kalender. Den är ett pedagogiskt arbetsverktyg som ger struktur, stöd och riktning genom hela förskoleåret – från introduktion och undervisning till reflektion, dokumentation och övergångar. Med sin grafiska utformning, struktur och innehåll är det här en årskalender som är oumbärlig i förskolans vardag och ett praktiskt stöd i det pedagogiska arbetet.

Året i förskolan tar sin utgångspunkt i uppdraget enligt Lpfö 18 (reviderad 2025). Här får arbetslaget ett gemensamt stöd som knyter an till vardagens planering med läroplanens mål och intentioner.

Varje månad har ett tydligt pedagogiskt fokus med genomtänkta texter, reflektionsfrågor och konkreta tips som hjälper arbetslaget att stanna upp, samtala och utveckla undervisningen mitt i vardagen. I veckouppslagen möts planering, dokumentation och läroplanscitat. Det gör kalendern till ett levande verktyg för systematiskt kvalitetsarbete.

Dessutom innehåller Året i förskolan ett noggrant urval av mallar som svarar mot förskolans behov, för bland annat didaktisk planering av undervisningen, trygghetsvandring, riskbedömning, krisloggbok samt observation, dokumentation och reflektion.

Året i förskolan är spiralbunden. Den har tagits fram av Gothia Kompetens i samarbete med Malin Ring, chefredaktör för Förskoletidningen.

Kan man stärka sitt matematiska självförtroende? Absolut!

Det här är Eleonora Svanbergs personliga berättelse om resan från ung tjej med mattetvivel till forskarstudent i en mansdominerad värld på ett av världens mest prestigefyllda universitet. För dig som själv tvivlar öppnar hon en dörr till matematikens möjligheter och ger dig studietips, uppmuntran och inspiration.

Du får möta inspirerande förebilder, utmana dina förutfattade meningar och blicka in i framtiden, men framförallt visar Eleonora att alla som vill har en plats i matematikens värld. Verktygen finns, även för dig som kanske inte tror att du är smart nog!

I undervisningen i svenska som andraspråk, liksom i svenska, ska eleverna få läsa, reflektera över och samtala om skönlitteratur. Litteraturen ska bidra till språkutveckling, ge estetiska upplevelser och fördjupad förståelse av sig själv, andra och världen. Vad utmärker då litteraturundervisningen i svenska som andraspråk?

Vilka undervisningsformer kan göra det möjligt för elever som ännu inte behärskar svenska fullt ut att uppleva allt skönlitteraturen kan erbjuda? Hur kan skönlitterär läsning dessutom bidra till elevernas andraspråksutveckling?

Denna antologi innehåller arton kapitel skrivna av forskare och verksamma lärare, som ger sina perspektiv på litteraturdidaktik i andraspråksundervisningen. Kapitlen erbjuder många konkreta exempel på undervisningsmodeller och arbetssätt, från de yngsta årskurserna till vuxenutbildningen.

Boken vänder sig till lärare i svenska som andraspråk och svenska samt till lärarstudenter med denna inriktning.

Om författarnaRedaktörer är Mikael Olofsson, Kristina Aldén och Maria Wiksten. Alla är verksamma på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Av tradition har svenska elever i stor utsträckning inkluderats i ordinarie klassrum, oavsett funktionsnedsättning. Intentionerna har varit goda och med elevernas bästa i förgrunden. Måluppfyllelsen uppnås emellertid inte av alla elever, och skillnaderna mellan de elever som lyckas bäst och sämst i skolan ökar. Elevers långvariga skolfrånvaro ökar också. Denna problematik måste adresseras för att skapa en skola med rättvisa möjligheter för alla elever att få tillgång till den kunskap som krävs för att klara ett självständigt vuxenliv med meningsfull sysselsättning.  

Den här boken har fokus på elevers innehållsmässiga inkludering, det vill säga elevernas möjlighet till utveckling av kunskaper inom det innehållsliga område som behandlas i klassrummet. De elever som har misslyckats eller som riskerar att misslyckas att uppnå skolans mål, det är deras behov som sätts i förgrunden genom att använda ett specialdidaktiskt perspektiv. Modeller för att identifiera och förebygga skolmisslyckanden med fokus på undervisningsinnehållet presenteras. Boken lyfter även elevernas perspektiv i undervisningen, hur lärares professionsutveckling kan organiseras i ett specialdidaktiskt perspektiv, samt innehållsinkluderande undervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  

Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet samt fil.dr och docent i pedagogik.Michael Arthur-Kelly är hedersprofessor vid School of Education, University of Newcastle, Australien.Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, fil.dr i sociologi och ämneslärare i historia och religionskunskap.Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt chef för Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) vid Karolinska Institutet.Helén Egerhag är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Linnéuniversitetet.Linda Plantin Ewe är fil.dr och lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Malin Gardesten är fil.dr och universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Kamilla Klefbeck är fil.dr i pedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Christine Kim-Eng Lee är docent och fil.dr i pedagogik och adjungerad senior medarbetare vid National Institute of Education (NIE), Nanyang Technological University (NTU), Singapore.Emma Leifler är med.dr och arbetar som universitetslektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet.Balli Lelinge är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet.Birgitta Lundbäck är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Camilla Nilvius är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.Linda Petersson-Bloom är fil.dr och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.Jordan Shurr är fil.dr och docent i specialpedagogik.Helena Sjunnesson är fil.dr i pedagogik och arbetar vid Högskolan Kristianstad.Catarina Wästerlid är fil.lic. i pedagogik och adjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem.

Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa.

Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.

Sagt om boken:

”Infallsrik, påläst och välskriven.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

”Halldorf håller internationell klass.”– Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

”Bokens folk väcker många känslor i mig – läsglädje, tacksamhet, nyfikenhet, frustration – men aldrig någonsin leda.”– Åsa Linderborg, Expressen

”En högst personlig och lärd framställning, som mynnar ut i en stimulerande och provocerande civilisationskritik.” – Björn Linnell, Svenska Dagbladet

Many professionals find that during written communication or presentations, it is harder to organise their thinking than to write the words. When ideas are not arranged in a clear and logical order, it may confuse the readers. This often leads to documents that are difficult to understand and do not make a strong impact. The Pyramid Principle offers a proven method to help you organise your thinking before you start writing. 

The Pyramid Principle is an international best seller that teaches how to write clear, direct and effective business documents. The book explains how to organise your ideas using a pyramid structure. It explains the difference between deduction and induction. It also shows you how to question and review the problem-solving process. 

This book will help you present your thinking in a clear way so that readers can easily understand your ideas. You will spend less time preparing your final draft and make your writing much clearer. It is ideal for professionals who want to improve their writing and presentations, especially those who want others to listen to their ideas and grow in their careers. 

Ett strukturerat arbetssätt för att identifiera, förstå och åtgärda skolfrånvaro – med ökad närvaro som mål.

Skolfrånvaro är en av skolans största utmaningar. Så hur kan vi tidigt upptäcka skolfrånvaro, förstå dess orsaker och skapa effektiva insatser?

Denna handbok presenterar Prinsmodellen – ett forskningsbaserat, datadrivet arbetssätt för att identifiera, analysera och åtgärda skolfrånvaro. Modellen adresserar inte bara skolfrånvaro med stöd i forskning och beprövad erfarenhet utan kopplar också tydligt insatser till de specifika orsakerna bakom varje enskilt frånvarofall. Prinsmodellen erbjuder en gemensam grundsyn kallad grundbultar och ett strukturerat arbetssätt i fem steg: att identifiera och utreda frånvaro, utforma handlingsplaner, genomföra insatser och följa upp resultaten.

I boken får du bland annat kunskap och verktyg för att hantera all sorts skolfrånvaro, redskap för att analysera, förebygga och åtgärda orsaker på individ-, grupp- och organisationsnivå samt strategier för att skapa hållbara arbetssätt och stärka samverkan inom skolan, men också mellan skola, familj och andra aktörer.

Boken är skriven för alla som möter skolfrånvaro, såväl skolpersonal och skolledare som beslutsfattare. Den är pedagogiskt upplagd så att du kan läsa den från pärm till pärm eller slå upp specifika delar för att direkt hitta det du behöver just nu. Med boken som stöd kan all din erfarenhet, kunskap och professionalitet ännu bättre bidra till att förebygga och effektivt hantera skolfrånvaro – alltid med ökad närvaro som övergripande mål.

Aggie Öhman är civilekonom, skolutvecklare och engagerad debattör med spetskompetens inom skolfrånvaro. Hon är grundare av Prestationsprinsen (prestationsprinsen.se) som började som en blogg och i dag är både en ideell förening och en konsultverksamhet. Med sin Prinsmodell stödjer hon kommuner och skolor i hela Sverige att utveckla sitt arbete med skolnärvaro.

Formgivare omslag: Hanna S. Larsson.

Sagt om boken "Boken riktar sig till personal inom skolan, både lärare, skolledare och elevhälsans personal som möter elever i behov av stöd på grund av frånvaron. [...] Det går att göra nedslag i boken och använda delar i metoden som beskrivs. Texten är lättillgänglig och tydlig. Helhetsbetyg: 4." /Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 8 2025

Boken presenterar effektiva strategier som du kan använda när du bemöter barn i situationer med kraftfulla känsloyttringar och ger metoder för ett förebyggande arbete.

Med ökad kunskap kan du bemöta, förstå, och förebygga situationer där barnet misslyckas och i stället skapa en trygg och stödjande miljö där barnet kan lyckas, växa och rustas för utmaningar senare i livet.

Matematik som väcker nyfikenhet och når fram

När undervisningen ger utrymme för olika arbetssätt och uttrycksformer öppnas nya vägar in i matematiken – eleverna blir delaktiga och utvecklar en djupare förståelse. En varierad matematikundervisning gör det möjligt att möta elevernas olika behov, skapa engagemang och samtidigt erbjuda utmaningar på rätt nivå.

Boken visar hur du som lärare kan organisera din undervisning så att den förenar tydlig struktur med kreativ variation. Genom konkreta lektionsupplägg, klassrumsexempel och praktiska verktyg får du stöd i att planera för helklassundervisning, stötta elever i matematiksvårigheter och ge alla möjlighet att utvecklas.

Det här är både en inspirationskälla och en handbok för lärare, speciallärare och specialpedagoger som vill göra matematik mer tillgänglig, meningsfull och stimulerande för alla elever i klassen.

Läs, reflektera och utvecklas tillsammans Det här är en bok som passar lika bra för personlig utveckling som för kollegialt lärande i bokcirkel. Ladda ner bokcirkelmaterial från Lärarförlagets webb.

FörfattareJohanna Bolling är speciallärare i matematik och biträdande rektor. Hon har över 20 års erfarenhet av matematikundervisning, främst i årskurs F–6, och har även arbetat som matematikutvecklare, föreläsare och läromedelsförfattare.

InnehållFörord Inledning

DEL 1 ORGANISATION AV UNDERVISNING I HELKLASS Grundläggande förhållningssätt God undervisning för alla Sammanfattning och reflektion del 1     DEL 2 FLER TIPS FÖR EN GOD VARIERAD UNDERVISNING Mer om hur du kan arbeta med matematik i helklass Planering Prov i matematik Nationella prov   Stationsundervisning Tips till vårdnadshavare Sammanfattning och reflektion del 2     DEL 3 MATEMATIKSVÅRIGHETER Introduktion till matematiksvårigheter Vilka orsaker finns det till matematiksvårigheter Vad är matematiksvårigheter Matematiksvårigheter – vi kan göra skillnad Sammanfattning och reflektion del 3   DEL 4 ELEVER I MATEMATIKSVÅRIGHETER OCH UNDERVISNING Den viktiga undervisningen – vikten av att aldrig ge upp Screening och kartläggning RTI – undervisning i lager 2 och 3 Explicit undervisning Konkret material Tydliggörande pedagogik – stödstrukturer i undervisningen Färdighetsträning av aritmetiska basfärdigheter och textuppgifter Till sist Sammanfattning och reflektion del 4   AVSLUTNING Tabeller

Särskilda undervisningsgrupper – kunskap och vidgade perspektiv

I dag är särskilda undervisningsgrupper en etablerad del av skolans organisation. Samtidigt väcker de komplexa frågor om styrning, pedagogik, elevstöd och inkludering. I den här boken ges en fördjupad och nyanserad genomlysning av särskilda undervisningsgrupper – från skolans vardag till övergripande strukturer och styrformer. Författarna visar på den stora variation som finns i hur grupperna organiseras och används, och problematiserar både möjligheter och risker i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Boken vidgar perspektiven på hur skolor kan organisera sin verksamhet och sitt elevstöd. Den vänder sig till alla i skolan som vill fördjupa sin förståelse av särskilda undervisningsgrupper och använda den kunskapen i skolutvecklingsarbete samt i välgrundade beslut om lärande och stödinsatser.

Författare:

Max Hjorton är legitimerad lärare för åldrarna F-6 och specialpedagog. Han har arbetat som lärare i förskola och skola, specialpedagog inom skola och övergripande specialpedagog i central elevhälsa. Fokusområden är samverkansfrågor, problematisk skolfrånvaro, processledning och professionsutveckling.

Innehåll:

1. De särskilda undervisningsmiljöernas återkomst i ett historiskt och framåtriktat perspektiv, av Gunnlaugur Magnússon   

2. Byggstenar och hinder med särskilda undervisningsgrupper – spaning från ett forskarperspektiv, av Emma Leifler   

3. Demokrati och särskilda undervisningsgrupper, av Niclas Fohlin     

4. Att tro på varje elev, skolkultur som möjliggörare, av Denice Sverla   

5. Särskilda undervisningsgrupper – i spänningsfältet mellan elevens behov och skolans organisatoriska villkor, av Sabina Durakovic    

6. Att känna att man fungerar – och lära sig hur: Metakognition och undervisning i särskilda undervisningsgrupper, av Petri Partanen    

7. Utred för att förstå – anpassa för att tillgodose behov, av Max Hjorton     

8. Lagom är inte bäst, av Maria Wiman   

9. Att arbeta i särskild undervisningsgrupp, av Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd    

10. Att organisera för tillgänglighet, av Elinor Kennerö Tonner

HUR VÄNDER MAN UTVECKLINGEN I EN SKOLA – OCH EN HEL FÖRORT – NÄR ALLA REDAN GETT UPP? När Marco Damgaard klev in genom dörrarna till Tingbjerg skola var området känt som ett av Danmarks mest utsatta. Gängvåld, låg framtidstro och en skola i fritt fall hade skapat en känsla av hopplöshet. Elva år senare talar man om miraklet i Tingbjerg. Elevantalet har ökat dramatiskt, motivationen och ­resultaten likaså, brottsnivåerna har fallit och skolan har gått från symbol för misstro till ett internationellt exempel på vad som faktiskt fungerar. Miraklet i Tingbjerg är en konkret och inspirerande bok om ledarskap och socialt ansvar. Det är en ofiltrerad berättelse om vad som händer när en skolledare vägrar att acceptera att vissa barn är dömda att misslyckas. Om modiga lärare, föräldrar som vågar förändras, ungdomar som hittar sin röst — och om hur en hel stadsdel reser sig när någon äntligen säger: Vi kan bättre.*Marco Damgaard (f. 1985) är tidigare rektor för Tingbjerg skola i Köpenhamn och numera borgmästare i Herlevs kommun.Diamant Salihu, grävande journalist och författare till bästsäljarna Tills alla dör och När ingen lyssnar, har skrivit svensk introduktion till boken.

Samhällskunskap är ett av de mest centrala ämnena i skolan för att ge elever de kunskaper och förmågor som behövs för att förstå och engagera sig i ett komplext och demokratiskt samhälle. I samhällskunskapsundervisningen berörs politiska, ekonomiska, sociala och juridiska samhällsfrågor. Men för att elever ska kunna förstå, analysera och diskutera dessa frågor måste också deras egna erfarenheter av samhället inkluderas. Den här boken ger ett stöd i genomförandet av en sådan komplex undervisning. Samhällskunskapsdidaktik belyser de utmaningar och möjligheter som kan uppstå i samhällskunskapsundervisningen. Den ger även konkreta råd om hur undervisningen kan planeras, genomföras och utvärderas. I boken flätas teori och praktik samman för att åskådliggöra vilka ställningstaganden och vägval som lärare kan stå inför i sin undervisning och vilka konsekvenser sådana vägval kan leda till. Innehållet i boken är anpassat till Lgr22 och Gy25, och lyfter dessutom frågor som har betydelse bortom läroplanens skrivelser. Boken riktar sig till blivande såväl som verksamma ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasielärare, men innehållet är också aktuellt för grundlärare eftersom resonemang och exempel kan anpassas för undervisning i årskurs 1–6. Bokens författare är professor Johan Sandahl och universitetslektor Mattias Björklund, båda verksamma som forskare och lärarutbildare vid Stockholms universitet. De har också lång erfarenhet av samhällskunskapsundervisning i skolan.

Minnen skapas när vi lär oss något. Det gäller både när vi tar till oss teoretisk kunskap och utvecklar praktiska färdigheter. Enkelt förklarat skapas ett minne genom en permanent förändring av nervcellers kopplingar i hjärnan.

Lärandet är alltså i grunden en biologisk process. Biologin ger både förutsättningar och sätter gränser för vad som är möjligt för en elev att prestera.

Genom att ta hänsyn till elevers biologiska förutsättningar kan pedagogiken få ytterligare verktyg att stödja lärande på ett effektivt sätt. Denna bok ger en introduktion till vad neurovetenskaplig forskning kan lära oss om minne, inlärning och undervisning. Du får en grundläggande förståelse för hjärnans funktioner. Boken förklarar även vad minnesprocesser är och hur olika minnessystem fungerar. Den beskriver också vad som krävs för att minnen ska kunna hämtas och helst stanna kvar i våra hjärnor som långtidsminnen. Du får dessutom konkreta råd om hur kunskap från neurovetenskapen kan användas i skolans vardag.

Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare, speciallärare och rektorer. Förhoppningen är att denna kunskap kan stödja den pedagogiska praktiken för att ge alla elever möjlighet att lyckas i skolan. Kanske är det du som läser denna bok som är med och skapar framtidens pedagogik med hjälp av de grundläggande kunskaper om hjärna och minne som boken förmedlar.

Om författarenGöran Söderlund är ursprungligen gymnasielärare och har doktorerat i psykologi. Hans forskning handlar bland annat om hur brus kan förbättra kognitiv prestation hos barn med ADHD. Göran är professor i specialpedagogik vid Høgskulen på Vestlandet i Norge, och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.