självutlämnande bok om Psykisk sjukdom
"Eli är psykiskt sjuk, hon hör röster och styrs av de samtidigt är hon författare, jobbar inom teater , skriver böcker, pjäser och föreläser, hon åker in och ut på psykiska institutioner. Eli har stora likheter med författaren Beata Grimsrud och det är sannolikt att boken är självbiografisk. Beate sätt att beskriva psykoser och ångesten , förvirring är levande och svårt att tro att någon som inte själv har upplevt det kan skriva som Beate Grimsrud.
Dårfinkar behövs !!!
En lågmäld historia från en som inifrån vet o kan beskriva vad det är att leva som flykting i sin egen kropp
Det är en mycket modig roman Beate Grimsrud har...
Det är en mycket modig roman Beate Grimsrud har skrivit. Man funderar över hur mycket av innehållet som är självupplevt. Texten känns så nära, så intim och så inkännande att den får en slags självbiografisk prägel även om den kanske inte är självbiografisk. Det är en otroligt fascinerande berättelse om livet med psykisk sjukdom med de absurda situationer man så lätt kan hamna i när tidsbrist alltid råder, när resurserna i psykvården aldrig finns när de bäst behövs utan man testar mediciner och doser som på labbråttor, för då vet man i alla fall att man har gjort någonting, snabbt får någon form av resultat och kan hasta vidare. Den här världen verkar Grimsrud känna på ett så erfaret vis att berättelsen knappast skulle kunna ha tillkommit enbart med hjälp av en noggrann research. Det är ärligt, det är prestigelöst, det är svettigt, skitigt och helt underbart skrivet!
Egentligen känns betyget 5 stjärnor för futtigt. Kära Beate... Läs hela recensionen
Gripande från början till slut
Beate Grimsruds "En dåre fri" är fylld av känslor. Romanen handlar om författaren Eli som lever med en svår psykisk sjukdom som gör att hon hör röster i huvudet. Sjukdomen leder till att hon drabbas av psykoser och vanföreställningar som sakta men säkert förvränger bilden av hennes värld. Samtidigt beskrivs Eli som en stark person som lär sig skriva, läsa och får högsta betyg i skolan trots sin svåra dyslexi och det faktum att hon dagligen brottas med sig själv.
Historien om Eli känns levande och bjuder med mig som läsare på en känslomässig bergochdalbana genom hennes innersta tankar. Jag får starka känslor för henne och vill inget hellre än att sagan ska få ett lyckligt slut. När Eli går sönder, går även jag sönder och mitt hjärta brister i flera tusen bitar.
Det här är en bok som belyser viktiga frågor och som inte lämnar någon oberörd.
Wow!
Jag har precis läst ut "En dåre fri" och jag kan inget annat än att rekommendera denna insiktsfulla, lekfulla och begåvade roman som jag inte finner ord att beskriva, men det är annars en talang som författaren besitter!
Gripande och lättläst
Den här berättelsen är fantastiskt intressant och gripande. Så verklig och trovärdigt det kan vara. Man följer huvudpersonen och hennes "röster" som styr och ställer i tillvaron. Förtvivlan, ångest och en enorm vilja att kämpa på. Boken ger en god inblick i hur det kan vara att vara ung och leva med en psykisk sjukdom. Boken är lättläst trots att den handlar om ett allvarligt och svårt ämne med en mycket utsatt och skör person i huvudrollen Jag rekommenderar denna bok till alla som är intresserade av människor.
Hur många dårar finns det som inte får hjälp?
Kan en bok som denna skrivas utan att man själv upplevt något liknande? Kan man ha sådan fantasi att man kan hitta på något som känns så verkligt och sant att man som läsare känner sig som delaktig i behandlingen? Boken om Eli, Erik, Emil, Espen och prins Eugen är lätt läst och välskriven och väcker tankar och känslor om den psykvård som vi läser resultatet av i morgontidningarna iform av oprovocerad misshandel och dödsfall. Vad hade hänt om Eli hade fått den hjälp hon sökte första gången? Hur kan någon bli portad som söker hjälp med orden att du är påverkad eller du är för svårt sjuk? Vi följer Eli genom barndom och livet, genom sorg och glädje och där någonstans växer en bild fram av en splittrad personlighet som några såg men inte alla de som hade möjlighet att göra något. Och samtidigt, när ser man de första tecknen? Kanske är det inte så lätt att säga att någon är klok eller inte? Bör Läsas!