Oerhört suggestiv dystopisk (eller?) science fiction....
Oerhört suggestiv dystopisk (eller?) science fiction. Dessutom rent språkfilosofiskt intressant. Det enda negativa är att den är så smärtsam. Karin Tidbeck är en stigande stjärna på science fiction-himlen! Läs, plågas och njut!
Ugh. Jag förväntade mig så mycket mer av den här boken...
Ugh. Jag förväntade mig så mycket mer av den här boken att det slutade i ren besvikelse. Början av boken var allt som jag älskar med dystopier; en okänd ny värld där invånarna inte ifrågasätter någonting dit Vanja dyker upp med frågor som alla undviker. Vi får små ledtrådar som till en början inte betyder så mycket och förvirrar mer än de förklarar vilket är bra. Men sen när själva upplösningen kom så blev jag bara frustrerad.
Vad det här allt?
Det kunde ha blivit så mycket bättre; så mycket mer trovärdigt.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om Tidbecks prosa; det hela flöt ju på i sin egen takt utan märkvärdigheter. Det var inte dåligt, men inte heller bra bara meh.
En fantastisk bok! Jag kunde knappt lägga den ifrån...
En fantastisk bok! Jag kunde knappt lägga den ifrån mig, och både karaktärer som miljöer är nyanserade och väldigt fint beskrivna. Jag kunde riktigt känna kylan. Vår tids Kallocain!