Hela året kommer du här att kunna läsa mer om månadens författare. Vi presenterar varje månad en ny författare med en innehållsrik intervju och låter varje månad representera ett år ur vår historia. Ett perfekt sätt för den nyfikne att ta del av olika författares historier och få en glimt in i bokvärlden.

Camilla Läckberg är en Sveriges största deckarförfattare och hennes serie om Fjällbacka har sålts till över 50 länder och översatts till ungefär 20 språk. Nu är hon aktuell med Häxan, den gastkramande tionde delen i serien.

Isprinsessan var din debut och kom 2003 och blev starten på fullständig Läckberg-feber. Vilket minne är mest betydelsefulla från den tiden när du debuterade?
När jag för första gången såg boken fysiskt, packade upp den ur kartongen och - konstigt nog - läste ISBN-numret. Det var väldigt stort att se. Fantastiskt.

Hur hittade du egentligen Erica och finns det någon verklig förebild till henne?
Jag ville ha en kvinnlig huvudkaraktär. Dessutom ville jag ge henne ett yrke där hon kunde gå runt och ställa nyfikna frågor. Advokat och journalist var upptaget - men författare kan ju också ställa frågor, kom jag på. Jag gjorde Erica annorlunda än jag själv. Fem år äldre. Längre. Blond. Men efter ett tag märkte jag att jag skrev så mycket bättre när jag skrev om saker jag själv upplevt, att jag började lägga över mina egna upplevelser och tankar på Erica. Hon har blivit väldigt färgad av mig. Hon är femtio procent jag och femtio procent en egen person.

Nu är du aktuell med Häxan - går det att jämföra skrivandet med hur det är nu i jämförelse med när du började din författarbana?
På ett sätt är det lättare, jag har en publik som följer mig, som gillar det jag gör. Det underlättar. Samtidigt är det fler saker som drar i mig nu. Fyra barn. Och jobbmässigt är det ett högre tryck på mig. 60 länder vill att jag ska komma dit och prata om boken. Och i Sverige finns det också ett tryck. Det är svårare att hitta skrivtid. Men nu vet jag att jag är bra, jag har ett självförtroende, det underlättar. Jag var inte så säker på att jag var bra när jag skrev första boken.

På vilket sätt har deckargenren utvecklats sedan du debuterade enligt dig?
Den har fått mer respekt. Tidigare var den sedd som kiosklitteratur. Mångfalden är större, det skrivs olika sorters deckarlitteratur. Det är häftigt. Det har också blivit mer accepterat att marknadsföra sig som författare. Marknadsföring och reklam var något fult när jag började. Devisen var att en bra bok säljer sig själv. Idag är det mer accepterat att göra reklam, sitta i morgonsofforna, vara på tidningsomslagen, pratar för sin vara. Det är okej på ett helt annat sätt. I början var det verkligen så fult.

Var är det bästa stället att skriva på?
Hemma, i pyjamas. Eller på ett fik. Jag måste ha en ljudkuliss. Ibland har jag tv:n på, ibland musik.

Vad läser du själv helst för böcker - ge oss fyra av dina bästa boktips? 
Den hemliga historien, av Donna Tartt. Parfymen, av Patrick Süskind. Vi måste tala om Kevin, av Lionel Shriver. Och Vad jag älskade, av Siri Hustvedt.

Förhållandet mellan Erica och Patrik känns väldigt verklighetstroget. Är det något medvetet för att skapa kontrast till brotten som utspelas i dina böcker? 
Ja. Det är medvetet, ett dramaturgiskt drag. Jag ville ha en konstrast mellan extraordinärt drama - alltså drama väldigt få råkar ut för, mord, utredningar, jaga mördare. Sen har vi det ordinära dramat. Det dramatiska som de flesta av oss upplever. Att träffa en annan människa, flytta ihop, gifta sig, skaffa barn. Men vi ser det inte som dramatiskt eftersom så många upplever det. Jag vill ha hälften, hälften. Och jag tror att det är det som är framgångsfaktorn. Man vill följa Patrik och Ericas liv, man känner igen sig.

Fjällbacka är din hemstad och sättet du beskriver det visar verkligen din kärlek till platsen. Varför utspelas dina berättelser där?
Dels för att jag gräver där jag står. Det är den plats jag känner bäst, eftersom jag är uppvuxen där. Sen tycker jag att småstäder är intressantare ur ett dramaturgiskt perspektiv. I en småstad finns allt som finns i en storstad, vad gäller mänsklig logik och mänskliga reaktioner. Hat, kärlek, passion, girighet, välvilja. Allt. Men det blir satt i en tryckkokare eftersom allt är så litet. Det är många hemligheter i en liten stad. Det är spännande. Folk känner igen sig. En spansk journalist berättade att hon älskar mina böcker. Jag frågade varför. Hon kommer från en spansk by och känner exakt igen sig. Det är globalt, mänskligt

Vad har du för andra intressen?
Matlagning, barn, att umgås med vänner och latindans.