Den sanna historien om Pinocchios näsa

Rekomederar boken för den som vill läsa om kriminella berättelse. Det var inte riktigt min stil fast Leif GW Person använder ett bra språk.

Det är första gången jag läser om
Evert Bäckström & jag gillar det. MEN
När han kom till Pinocchios näsa blev
allt tjatigt. Jag har läst 300något &
känner mig trött & less. Tappat bokens
intresse helt & lägger den till Erikshjälpen.
Tänker inte läsa 300sidor till.

Tar man GW Persson för den han är - en underbar historieberättare - och småler åt hans effektsökande formuleringar - så kan jag konstatera att jag hade väldigt svårt att släppa boken.

jag tyckte den döende detektiven var väldigt bra, men den har inte samma flyt, tråkig i början

Synd för GW Person kan bättre än så här.

Hur många komplex slåss Persson med???
Försökte lägga in en ironisk/sarkastisk växel
för att kunna stå ut med denna kvalificerade
smörja.... men, näe, det får bli bokbålet på
Valborg!

Verkar som han skrivit för killar som vill öka storleken på sin Salami! Jag har alltid gillat Leif GW men denna gång var det inte i min smak

Det här är nöjesläsning av ovanligt slag. Du hör GW:s röst när du läser och språket är kryddat med många uttryck som du aldrig hört. Bladvändare är det ord som närmast slår mig, när jag ska beskriva boken. Jag läser snabbt och hungrigt och sidorna flyger fram. Jag har läst 400 sidor och vet inte hur det har gått till. Intrigen tätnar mer och mer mot slutet . Det är en bok för nöje och avkoppling, samt en del rysningar efter ryggraden, med tanke på det allvarliga innehållet. Läs och njut, blir det enkla rådet.

Har gillat allt vad GW skrivit i polissammanhang. Dock på något sätt känns det som om denna bok är inte helt naturligt framsprungen. Kanske har trycket från Evert-fans varit för stort (själv en stor beundrare av den "lilla feta olyckan"), kanske har trycket från förlaget varit varit för stort? Understundom känns vissa utvikningar vara i längsta laget. Men vad jag förstår så har väl GW krattat manegen för en uppföljare. Ankan måste väl ges möjlighet att snygga till bokslutet.

En komplex historia med internationella kopplingar som centrerar kring ett misstänkt mord. Högsta nivå av Leif GWP när det gäller karaktärer, story, humor och spänning.

GW tar oss som vanligt i handen och leder oss in i polisernas vardag med lata och stockkonservativa snutar med bögskräck.
Bäckström framstår som ett GWs alter ego med god mat och dryck samt framgång hos kvinnorna. Hoppas att GW använder Bäckström som ett varnande exempel. Jag vet inte vilka sidor av Bäckström som GW verkligen gillar. Han är onekligen en skicklig kommissarie, inte minst med tanke på att han sällan är på jobbet.
Låt vara att en del poliser kan ha bögskräck och många n... Läs hela recensionen

Boken, som tur är, riktig tjock så man har det roligt länge och dessutom bli allmänbildad på köpet!
Leif G Persson känner till polisyrket både utan och innan och ingen kommer undan hans ironiska och skarpa blick. Romanen innehåller en hel del beskrivningar av historiska händelser, som berikar berättelsen.

Leif GW Persson kan skriva, så också här. Men för mig funkar inte en deckare med en kommissarie, som bara sysslar med att vara gubbslemmig. Kanske skrattar man högt vid läsningen i en annan ålders- och könskategori.

Trots - eller är det möjligen p.g.a. - den maximalt osympatiske kommissarie Bäckström en helt fascinerande bok. Man sörjer när den tar slut.

Brukar älska GW Perssons böcker, just för att språket är rikt broderat och tonen tydlig, men i det här fallet är jag besviken. Det är alldeles för mycket upprepningar för min smak. Alla "hör vad du säger", att Everts säng är från Hästen kan väl ingen missat (är herr Persson sponsrad?) och alla personer har samma språk i dialogerna, även om beskrivningarna av dem säger något annat.

Jag kan leva med alla tankar och händelser kring supersalamin, eftersom det är en del av Everts karaktär... Läs hela recensionen

En typisk Persson bok, man hör honom på boksidorna. Tröttsam med detta manliga organ, salamikorv, som tjatas om, först i början var det kul, men det blev för mycket av det goda. Man måste även imponeras av huvudpersonens spritintag, ärvt goda gener från släkten. Kul är att det handlar om dagens Sverige och extra roligt hade jag åt hans Ockelbonisse - jag såg författaren framför mig lyftande brillorna. Slutet helt perfekt, kunde inte vara bättre!!!

Jättebra och underhållande. Tyckte inte om Komm. Bäckström, vulgär och elak, dessutom mycket oärlig.
Undrar om Persson har träffat honom i verkligheten ?
Intressant med lite historia också.
Med vänlig hälsning Ingrid Carlsson

Jag blev verkligen besviken - har läst "Den döende detektiven" och hade förväntat mig lite mer! Det är verkligen inte kul att läsa om en supertönt till polis som har alla negativa egenskaper man kan tänka sig! Dessutom var boken seg - för mycket prat! Ska ge författaren en chans till genom att läsa "Gustavs grabb" men då hoppas jag verkligen att jag får mer valuta för den tid jag lägger ner!

Marianne Nilsson

Boken är på tok alldeles för lång, vilket alla Leif GW Perssons böcker förvisso är. De 300 första sidorna är en enda lång transportsträcka. Persson behöver sätta fokus på själva handlingen och gallra ordentligt innan han lämnar in manuset. Ett annat problem är karaktärerna som är för ointressanta och aldrig utvecklas under berättelsen. Dialogen tycks följa någon slags mall som gör att alla uttrycker sig på samma sätt. Dessutom är författaren alldeles för road av huvudpersonen Evert Bäckström,... Läs hela recensionen

En stor besvikelse. Jag har läst alla GWs böcker och gillat dem. Han har framstått som en briljant författare men den om Pinoccios näsa är riktigt dålig.

Som Ballmer sprang och skrek "Develeopers" utan orsak

Upprepning, upprepning, upprepning, upprepning....

Det blir väl lätt så flört väldigt framgångsrika...

GW är stilisiskt säker som vanligt och flikar in med en del roande beskrivningar av Kommisarien Evert. Trevlig underhållning och spännande.

Bra deckare!
Men kass berättelse om en ständigt ätande, drickande och knullande kommissarie. Han borde ha dött för länge sedan.

Blev besviken efter att ha läst hans två tidigare böcker. En mellanbok! En bra historia som blev alltför lång pga alltför många och detaljerade beskrivningar av Bäckströms kulinariska och sexuella utsvävningar,
Författaren skriver ju annars rappt och roligt.

Riktigt trist och dålig. Låg nivå med snuskprat. Kämpade mig igenom 2/3-delar, men när jag inte hittade någon handling så långt in i boken la jag av.

Fantastiskt bra bok, Leif GW skriver mycket bra och lätt lästa böcker, men jag har precis börjat att läsa denna bok.

Bäckström förnekar sig inte. En mycket händelserik deckare, där man ett flertal gånger blir förvånad och förbluffad. "Det var ju intressant att få höra den sanna historien om Pinocchios näsa".

Det tog ju mer än halva boken innan den krångliga intrigen dök upp. Dessutom tål jag inte bäckströms kvinnoförakt trots att förf. balanserar det med många kvinnopoliser

Bra röd tråd igenom boken. Men har svårt för författarens stereotypa personbeskrivningar, de är plumpa och irriterande på många sätt. Ett bra berättelse ihopknåpat på drängkammaren, men det är väl så författaren vill ha det, det ska vara lite burdust.

GW:s bästa bok hittills! Spännande hela boken igenom och det är skickligt av GW att nysta ihop alla trådar i slutet!

En tjock bok om den fete och osympatiske Evert Bäckström. Den kunde ha bantats ner lite, eftersom den är seg och pratig, men ungefär i i mitten av boken kommer intrigen, som är vansinnigt rolig, typiskt Persson. Vem är den största skurken, Bäckström, advokaten eller buset? När jag väl hunnit till mitten av boken,fnissade jag mig igenom resten.

En spännande historia med oväntad upplösning. Bäckström är i sitt esse. En kvarvarande undran är hur det skall gå för honom i framtiden.

Jag tycker mycket om GW:s böcker och i vanliga fall är Bäckström alltid en höjdare men här blir det för mycket Bäckström, konstigt nog.
Den är inte dålig, men heller ingen topp.

Jag tycker att GW håller stilen, men jag är inte rätt person att dela ut betyg på det han skriver eftersom jag läser allt han skriver och tycker allt är bra !!

Absolut max med två poäng. Begrav Bäckström. Osympatisk man komb med en seg historia.. Första Bäckströmboken jag läst. Hade tydligen för höga förväntningar.

Annorlunda att läsa en deckare som är skriven av en författare som väl känner till hur polis och åklagare arbetar och även till att en och annan - även i Sverige - kan vara korrumperad.
För oss som tillhör "den ironiska generationen" kittlar de då och då och inlagda ironiska vinklingarna och då ibland även ett visst mått av självironi.

En fantastiskt lättläst bok med GW:s småfumliga humor skickligt invävd i en riktigt bra kriminalroman. GW är den moderna polisromanens Shakespeare med ett persongalleri som är lätt att visualisera.
De många ibland knappt förtäckta gliringarna gör boken dessutom till en underhållande nutidsskildring.

Både jag och min man har läst boken och vi gillade den båda två. Rekommenderas till både kvinna och man.

Jag gillar den bedrövlige Bäckström och ser fram emot hans äventyr i Ryssland när han får medalj av Putin. Klarar han sig bland många lika korrumperade som han själv?

Spretig och rörig story, där ett antal nya personer måste involveras på slutet för att boken skall kunna avslutas. Allt för lång. Beskrivningen i varje kapitel av Bäckströms tveksamma karaktär samt hans supande och supersalami är direkt plågsam.

Driv i berättelsen bitvis mindre bra svenska GW skriver väl som han pratar boken har en härlig avslutning för lång hade räckt med 400 sidor.

Leif G W Person är verkligen i sitt esse. Bäckström är nog den värsta sortens polis man kan tänka sig!

Tomgång. Hur kan någon tycka att det här är bra? Känd från TV-syndromet. Förstår att amerikanarna tackar nej till Bäckström. Inte p.g.a. supersalami och annat pubertalt nonsen utan för att det är tråkig läsning. GÄSP!

En roman berättad med samma suveränitet som GW tidigare böcker. Han skapar en nästan obehaglig vana! Språket är unikt och jag hoppas att det så förblir!!

Intressant bok, men aningen ordrik. Historien skulle mått bra av att bantas till 80%-s omfång. All kunskap om nutidshistorien var dock ett intressant grepp.

Hans böcker är alltid bra. Bäckström är ju en lustig figur. Ganska rolig emellanåt . De tidigare böckerna har varit bättre.

Ganska beige anslag i denna fristående del av GW's polisthrillers. Sämst av alla "moderna" GWböcker. Tunn historia kring side-kicken Evert B. som inte lever upp till mina förväntningar.

Eftersom jag inte har haft möjlighet att läsa boken någorlunda kontinuerligt, långa avbrott, uppfattade jag den somr en aning långdragen. Men, totalt en intressant handling.

Lite trög inledning, blir bättre och bättre och slutar riktigt fyndigt. Som alltid med GW ett rikt och välformulerat språk.

Samma truliga, grovhuggna och sanningsnära stil GW haft i alla år. Den sammanvävning av alla olika trådar han gör är mästerlig. Spänning till sista stycket!

Det känns lite sorgligt att den frejdige Evert Bäckström sjunkit så djupt i sin egen självgodhet som han gör här. Korruption och översitteri sprider sig som ringar på vattnet tycks det. Ändå intressant och välregisserad handling som absolut är värd att ta del av

Initierad, intressant och kunnigt om arbetet inom polisen.Utomordentliga och ibland dråpliga personskildringar. Läste den från pärm till pärm. En perfekt julklapp.

Leif GW Persson är vår absolut bästa författare och intrigmakare. Hans språk är djärvt och utmanande fräckt och han spinner sina röda trådar genom handlingarna på ett mästerligt sätt. Den senaste boken "Den sanna historien om Pinocchios näsa" bevisar just denna eleganta berättarstil. - Leif GW borde få en plats i Svenska Akademien för att vitalisera och utmana denna illustra men torra församling!

Har inte hunnit läsa denna bok ännu, men jag tycker mycket om Gustafs grabb och räknar med att få behållning också av denna bok.

Bäckström är en tröttsam figur som får alldelses för stor plats för sina matsmältningsbesvär. Leifs tidiagre två böcker var i yttersta toppklass, till skillnad från denna bok.

Leif GW Persson visar verkligen att han behärskar ämnet han skriver om. Denna bok är lättläst - rolig - gripande - det flyter bra i texten som vanligt när Persson skriver men tycker nog att han kunde kortat av litet av berättelsen denna gång. Han är så dråplig och kan ge kängor både hit och dit. Och han törs göra det på en underfundigt sätt.

Lite seg i vissa avsnitt, men som vanligt en härlig beskrivning av Evert Bäckström. Själva historien
var intressant. Kul med den historiska kopplingen.

Den sämsta av alla Leif GW Persons böcker jag läst. En "gubbsjuk bok" som kändes alldeles onödigt att läsa och offra tid på!

Utomordentligt humoristisk och spännande läsning Jag kunde inte lägga boken i från mig under det dygn, som det tog mig att ta mig i genom den Leif GW i sitt esse!

Nästan lika bra som GW-s böcker brukar vara, mer fantasibetonad, mindre realistisk. Klart läsvärd som alltid!!
Ger en bild inifrån polisvärlden av en som känner till den.

Inte så förtjust i den här som i GW:s tidigare böcker om Evert B, lite långsam och släpig inledning, med alldeles för stor plats för huvudpersonen, innan själva berättelsen sätter fart och något riktigt avslut blir det inte heller...

Bokens huvudperson är en korrumperad lat, alkohol- och matfixerad kriminalkommissarie . En sådan
person kan vara en krydda i vissa sammanhang, men att ägna hela boken åt denne är ett felgrepp.
GW kan bättre än så.

Som vanligt underhållande och trovärdig. GW börjar dock upprepa vissa fraser, blir lite tröttsamt. "om du frågar mig", " i vart fall", "inte svårare än så".
Menvisst är han bra!

G W Persson`s sätt att skriva är trevligt att läsa, han är väl insatt i det han skriver om, och spetsar till det på ett roande sätt.

En som vanligt mycket underhållande och välskriven bok - tyckte dock att GW för en gångs skull inte riktigt fick ihop alla trådar och Bäckström var aldrig riktig hjälte som i hans förra bok - Den som dödar draken hette den tror jag - som gjorde antihjälten till hjälte i vissa dimensioner iallafall! Hoppas han hinner skriva 10 böcker till!

Han har gjort det igen, Leif GW Persson, skrivit en underhållande, läsvärd och dessutom kulturhistorisk bok. Möjligen är bakgrunden till Pinocchios näsa lite långrandig men behövlig för historiens fortgång. Upplösningen är inte den väntande. Och Evert Bäckström är som han är - ständigt.

En bok i sann GW-anda med den härligt självgode Evert Bäckström i sitt esse, man saknar förstås någon som kan trycka till honom emellanåt, trots avsaknaden av mannen som kan se runt hörn en mycket läsvärd bok!

En bok som jag slukade i ett svep. Jag älskar GW:s raljanta stil. Skrattade högt flera gånger. Det "historiska" avsnittet om Pinocchios näsa drar ner mitt betyg från 5 till 4. Jag kommer att läsa om boken flera gånger, det är jag säker på. Dock hoppar jag över det "historiska".

GW's humor kom verkligen till sin rätt, framförallt i det första kapitlet. Superroligt! Till skillnad mot supersalamin. Jo, den var kul i början, men efter ett antal upprepningar blev det snarare lite mellanstadietjatigt. Tjatigt blev det också med all mat och sprit, vilket redogjordes detaljrikt. Detta var det negativa. I stort sett är GW som vanligt "på hugget". Läs boken!

Den är lättläst och intressant om den ryska historien, om än något långtradigt. Hur som helst, en aning allmä... Läs hela recensionen

Leif G W Person skriver jättebra, har läst de flesta och de blir bättre och bättre för varje ny bok.

En riktigt bra bok, mycket humor och härliga karaktärer samt en riktigt bra handling. GW:s bästa utan tvekan! Jag hoppas innerligt att jag får läsa om karaktären Evert Bäckström igen.

G.W är verkligen på topp!
Språket är härligt kaxigt och Bäckström är kung i sitt eget rike om han själv får säga.

Början är fenomenal, i mitten kommer en långrandig middag och som vanligt en avslutning som man inte riktigt hade räknat med.

Finns nog en och annan verklig person som känner igen sig i den här boken. Känns som om kängorna haglar emellanåt.

En typisk G.W-bok och jag är lika förtjust som vanligt av hans böcker.

Som alltid är Leif GW Persson lättläst och hans humor passar mig. Men boken håller inte riktigt samma klass som hans tidigare. Det finns omständliga partier, som i och för sig ger intressant information, men som drar ner tempot i läsningen långa stycken. Bäckström är inte heller en romanfigur som tål att användas så mycket mer, för det räcker inte ens Leif GW:s humor. Jag ser fram mot nästa bok och hoppas att den blir jämnare genom hela storyn.

Inte någon av Leif GW Perssons bättre böcker. Ganska tråkig och för lång beskrivning av Pinocchios näsa, om man inte är intresserad av rysk historia?

Man blir aldrig besviken på Leif GW Persson, även fast denna inte är den allra bästa han skrivit. Men som vanligt spännande och en hel del skratt åt Bäckström! Dock har jag aldrig varit med om en så tydlig produktplacering i en bok som Hästens säng har i denna. Den rekommenderas dock starkt!

En underbar skröna med stark verklighetsprägel. GW har förmågan att skapa bladvändare med spänning och överraskande vändningar. Kan den rent av ha förebilder i verkligheten?

Kändes lite långrandig i början/mitten, men sedan tog det sig och man vill inte sluta. GW är en suverän berättare.

Som alltid underhållande när GW håller i pennan! Huvudpersonen Bäckström är fantastiskt tecknad och intrigen lysande! lite lagom ekivok här och då!

Man blir kräsen när man läser GW Persson. Han har allt som gör honom till den störste inom genren idag.

En lysande konstruktör av berättelse som överraksar rätt vad det är - och ibland lyser det där lilla leendet under författarmustaschen igenom.

Välformulerat och mycket underhållande om en sann skitstövel. Rekommenderas på det varmaste. Man saknar boken när den är slut och Bäckström försvinner.

Trevlig läsning som vanligt. Bäckström är sig lik och för handlingen framåt. G:W:s bakgrund ger onekligen Bäckström en extra dimension. Klart läsvärd.

Jordnära, utan krusiduller men ändå skönt språk. Kunde dock varit utan supersalamin.
Kan varmt rekommendera detta, ännu ett, praktexemplar av Persson.

Den är lika otroligt bra som GW:s alla övriga böcker.
Självklart en bok att rekommendera.
Väntar med spänning på nästa, om det kommer någon vilket jag hoppas.

Leif GW har ett språk som tilltalar mej mustigt precist och i vissa stycken ganska fräckt men aldrig elakt eller dumt.

Äntligen en ny Bäckström-roman! Gillar man GW's senaste med Bäckström som huvudperson, "Den Som Dödar Draken", så blir man inte besviken!

Nu har han lyckats igen den förträfflige Leif GW Persson och att utredningen leds av den legendariske kommissarien Evert Bäckström höjer boken till skyarna med många goda skratt.
Boken kan varmt rekommenderas.

En riktig höjdarupplevelse om denna skröna och man bara älskar Bäckström! Hoppas att denna polis får fortsätta leva ytterligare några år.

Första avsnittet inte alls bra. Alltför mycket snack om hans "supersalami" Alltför mycket sprit i tid och otid även på jobbet. Allt om Pinocchios näsa kunde tas bort. Det som var bra var resten alltså. Mycket spännande och för ovanlighets skull så var det inget mord!!! Helhetsintrycket störs av för mycket sprit och för många kommentarer om "supersalamin".

Läs väldigt gärna "Gustavs pojke".

Leif G W Perssons nya bok om antihjälten Ewert Bäckström, mannen som inte vet vad självinsikt innebär, är precis så rolig som man förväntar sig av Sveriges roligaste samhällskritiske polisprofessor. Läs den!

Som alltid en bra bok med lättflytande text av Leif GW Persson. Något för lång. Många upprepningar av vissa ordvändningar som gör boken en aning tjatig.