Visst, vi har kanske inga mysiga, traditionella samlingsplatser som britternas pubar eller fransmännens bistroer och vi har heller ingen dominerande karismatisk ideolog som över en natt förändrat vårt sätt att tänka och vars souschefer gått vidare och öppnat egna ställen ? som New Yorks David Chang eller Köpenhamns René Redzepi. Stockholm är (tyvärr) inte heller någon multikulturell smältdegel där man kan äta vällagad, spännande och billig mat från hela världen samtidigt som vi knappt har någon inhemsk krogkultur att luta oss mot heller. Rent historiskt har istället myndigheter och moralister sett uteätandet som ett samhällsproblem som måste tyglas, regleras, kvävas ? åtminstone när det gäller den arbetande delen av befolkningen. Att gå på restaurang har istället mest varit något för eliten medan vanligt, redigt folk inte ska ränna på stan utan äta sina köttbullar hemma.
Stockholm är dock en stad i förändring. Nästan varje vecka öppnar det en ny vinbar, kafferosteri eller hantverksbageri. Stockholmarna själva har slutat att se utätande som bara en ursäkt för en rejäl bläcka utan har istället börjat leva sina liv mer och mer på krogen. Myndigheterna och moralismen finns kanske kvar, men också en motrörelse i form av en ny generation uteätare, krögare, kockar, mathantverkare och bartenders.
Stockholm för foodisar är en bok om just dessa människor, om deras ställen och om en stad vars krogkultur skapas precis just nu, inför våra ögon.
