Finska vinterkriget

Då Sovjetunionen anföll Finland den 30 november 1939 reagerade omvärlden starkt. I Nationernas förbund fördömdes angreppet och Sovjetunionen uteslöts ur organisationen. Ett flertal länder åtog sig att sända materiel till Finland, men någon militär hjälp kom inte till stånd. Med undantag för frivilliga från bland annat Sverige stod den finska försvarsmakten ensam mot den mäktiga röda armén. I världens ögon var Finland dömda till undergång.      Till allas häpnad lyckades emellertid de finska styrkorna inte bara hålla stånd utan stundtals till och med driva tillbaka fienden. Men utgången av kriget var ofrånkomlig. Då ryssarna i början av februari 1940 inledde en ny storoffensiv blev försvarsuppgiften finländarna övermäktig. Den stränga kylan gjorde att röda armén kunde anfalla över de frusna vattendragen, och de viktiga försvarslinjerna på Karelska näset kunde kringgås. I mars 1940 slöts en fred där Finland tvingades göra flera landavträdelser till Sovjetunionen, däribland Karelen.       I Finska vinterkriget skildrar Robert Edwards konflikten i detalj både ur finskt och ryskt perspektiv. Han förklarar också vilken betydelse det kom att få för den fortsatta utvecklingen av andra världskriget. Den tyska ledningen, som såg röda arméns oförmåga att bryta ner Finlands försvar, stärktes i sin tro att man skulle kunna besegra Ryssland i ett krig. Finska vinterkriget kom därmed att få följder som sträckte sig långt bortom det lilla nordiska landets gränser. Edwards förmår som få före honom placera in kriget i dess historiska och världspolitiska sammanhang utan att därför utelämna detaljerna och de individuella ödena. Vi får följa såväl det fascinerande spelet i maktens korridorer som de dramatiska händelserna på slagfältet. Robert Edwards har ett förflutet som börsmäklare både i London och på Wall Street. Han har tidigare bland annat skrivit flera böcker om motorsportens historia. Edwards skriver för Motor Sport och Daily Telegraph. Den vita döden är hans första militärhistoriska verk.