Den svenska offentlighetsprincipen består av ett antal grundlagsstadgade fri- och rättigheter och det tycks råda en stor enighet om att den utgör ett särpräglat inslag i den svenska identiteten och demokratin. Syftet med principen är att främja en fri och demokratisk åsiktsbildning genom att stödja ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning av allmänheten. Tillgång till allmänna handlingar, tryck- och yttrandefrihet samt meddelarfrihet utgör alla väsentliga delar av offentlighetsprincipen. Vid EU-inträdet 1995 fanns farhågor att sekretessen skulle komma att öka i och med att beslutanderätt flyttades över till EU. Med facit i hand vad har hänt?
I den här rapporten till ESO granskar Carl Fredrik Bergström och Mikael Ruotsi hur den svenska offentlighetsprincipen påverkats sedan Sverige blev medlem i EU och hur öppenheten i EU utvecklats under samma tid. En slutsats är att det oftare är svenska sekretessregler än sekretessregler från EU som begränsar offentlighetsprincipen.
Köp rapporten och ta del av analyserna!